Jan Guillou skapade karaktären Carl Hamilton för många år sedan och det har kommit ett antal filmatiseringar där Stellan Skarsgård, Peter Haber, Stefan Sauk och Peter Stormare har gestaltat den svenske superagenten. Nu är dags för Mikael Persbrandt att axla Hamilton.
MovieZine satte sig ner med Jan Guillou för att prata om Carl Hamilton som resulterade i en diskussion om hans syn på Hamilton i Hollywood, om Hamilton är ett avslutat kapitel och slutligen om hans djupa försjunkenhet i bögkulturen i London.
Hur involverad var du i inspelningen av "Hamilton: I nationens intresse"?
- Jag ville helst inte visa mig på inspelningsplatsen, för då stör jag bara de professionella filmmakarna.
Har du varit i Jordanien?
- Nej, men jag var i Marocko när de gjorde "Arn" och såg på några actionscener. Men där var det sådant turiststrafik ändå eftersom det var en sådan stor produktion. Jag tror jag ska hålla mig borta från det.
Varför skrev du inte manuset själv?
- Jag har inte tid. Det är alltid så när det ska göras är jag själv på väg annanstans. Jag har diskuterat med dem som ska göra manuskriptet om utgångspunkterna. Hur man exempelvis ska ersätta ubåtar i ursprungskonflikten med något annat. Sedan skickar de ett utkast som jag har åsikter på, och så tar vi nya diskussioner och så kommer det en ny version.
Hur mycket är ändrat från boken som gavs ut 1988?
- Inte så mycket är ändrat. Hamilton begår ett grovt brott som medför ovillkorligt fängelsestraff, utanför tjänsten. Men rättvisans korta armar kommer inte att nå honom eftersom han är en del av en så pass viktig utrikisk militär operation. Så det går helt enkelt inte att tjafsa om mord och sådana saker. I ursprungsmodellen var det alltså att han skulle förinta den ryska ubåtsnärvaron i Stockholms skärgård och då får han göra vad han vill. Det gick ju inte nu, då blir det istället att han löser det gigantiska problemet att svenska högteknologiska vapen är på väg till Mellanöstern.
Vad tycker du om den färdiga filmen?
- En internationell och bra standard, alltså ingenting att det skulle vara ett löjligt svenskt försök att likna en internationell thriller.
Är Carl Hamilton ett avslutat kapitel eller kan vi förvänta oss fler historier?
- Det var ett avslutat kapitel tills jag höll på och bemannade en ubåt och inser att jag håller på och blanda ryska höga officerare med palestinska tekniska experter. Det går inte, ryssar är mer antimuslimer än vad danskarna är. Det slutade med att ju längre vi höll på och diskuterade det här upplägget blev det mer och mer signalementet på Hamilton, och inte som Sherlock Holmes återuppstå från döden, utan han sitter i Kalifornien och kan inte lämna amerikanarnas territorium, men på världshavet kan han vara. Då återuppstod han utan att det fanns någon tanke med det utan att rädda storyn. Men eftersom dagens konflikt gäller kriget på terrorismen så kan jag inte se hur Hamilton skulle komma in på något vettigt sätt. Ska han också döda terrorister? Vi har Navy SEALS och de amerikanska obemannade flygplanen som dödar femtio personer om dagen. Ska han hjälpa till med det? Nej.
Har du aldrig fått erbjudanden från Hollywood med att göra en amerikansk version?
- Nej, en svensk agent i den angloamerikanska hårda konkurrensen? Det är nog lika löjligt att tänka sig en svensk James Bond i Hollywood som det är i Finland.
Varför är det så svårt att göra svenska actionfilmer?
- Därför att konkurrensen från den amerikanska filmindustrin är så stor och har en uppsjö av actionhjältar och fantasifigurer från Hulken till Mission: Impossible. De har etablerade karaktärer som kan tas ner från hyllan och stoppas i en sådan här actionfilm och har en trovärdighet, beroende på sin historia, och vi har bara Hamilton.
Hur mycket kontroll har du haft över produktionen? Har du möjligheten att säga stopp vid något läge?
- Jag har en final cut när det gäller manus, men lägger mig inte i en enda övrig detalj. Jag kan inte kräva eller kan stoppa Persbrandt. Det tycker jag är högst rimligt.
Du har sagt nej till flera manusförfattare?
- Det finns så många manusnissar så du anar inte. Deras identitet spelar ingen roll för mig utan det är vad som står här. Det är sällan jag diskuterar med dem, utan det blir med producenter och regissörer.
Vad gör du själv annars förutom att marknadsföra "Hamilton"?
- Jag är djupt försjunken i bögkulturen i London mellan 1895 och 1919, haha. Det är roligare än vad man skulle kunna tro!
Och vad har du kommit fram till?
- Att det fortfarande finns vissa saker jag inte förstår, men däremot kan jag skildra det jag förstår, hehe.
Vilken är den bästa spionfilmen, bortsett från Hamilton?
- Den absolut bästa spionfilmen är ”Mullvaden” med Alec Guinness! Ingenting slår den.
Har du sett Tomas Alfredsons ”Tinker Tailor Soldier Spy”?
- Nej, det ser jag naturligtvis fram emot. Kan Alfredson göra om det, då jävlar. Alec Guinness skugga vilar så tungt över huvudrollen.
