Berätta hur din senaste film, "Mother", kom till.
Ärligt talat började allt med Hyu-ja Kim, huvudrollsinnehavaren. I Korea ses hon som en arketyp av en mor och jag ville helt enkelt visa en annan sida av henne. Ända sedan jag var liten har hon varit den där typiska modersfiguren i olika tv program och jag har alltid vetat att hon har en mörkare sida som jag velat exponera. Jag har drömt om att få jobba med henne och hela den här filmen är skriven för henne. Hade inte hon ställt upp, hade det inte blivit någon film.
Vad sa hon när du presenterade din idé?
Det var 2004, långt innan jag ens hade ett manus. Det tog kanske 15 minuter att förklara hela filmen för henne och det var en spänd stämning i rummet. Jag var lite nervös, tänk om hon skulle säga nej, utan henne ingen film, men efter bara några sekunder sa hon att hon älskade idén och att hon verkligen ville vara med.
Dina filmer handlar ofta om familjer, är det något som är viktigt för dig?
Ja, familjerelationer och känslor mellan familjemedlemmar är väldigt intressant. Mitt mål är att visa upp andra typer av familjer än den klassiska disney varianten. I "The Host" ville jag ge ordet "familj" en vidare betydelse. I slutscenen sitter huvudkaraktären med den lilla pojken och säger något i stil med "Det finns inga blodsband mellan oss, men vi är ändå en familj." Jag kanske ville visa mer på att svaga människor har varandra än just en familjerelation.
Det är likadant i "Mother". Jag ville först och främst framhäva den starka men udda relationen mellan mor och son men samtidigt finns genom hela filmen en tragisk och mörk relation mellan olika svaga personligheter. Det är de svaga som hackar på de svaga, inte det klassiska att den starka ger sig på den svaga eller tvärtom och det är något jag medvetet gjort i filmen. Jag försöker hela tiden ändra på normen.
Något annat dina filmer också alltid innehåller är komiska inslag. Hur kommer det sig?
Det har blivit så att jag alltid har någon typ av slapstick i mina filmer, men jag tänker inte att det ska vara typiskt slapstick, att någon ramlar bara för att det ska skapa skratt. Mitt mål är att det ska se så naturligt ut som möjligt och därigenom skapa en komisk situation. Det ska vara som att det kan hända på riktigt. Någon kanske ramlar eller vurpar med cykeln och det blir roligt för att det är sådant som händer, man ska kunna känna igen sig.
Har du tänkt på att göra en riktig komedi, något som inte är så mörkt?
Det är lite av min dröm. Jag har alltid velat göra en svart komedi. Egentligen vill jag pröva på alla typer av genrer, förutom musikaler. Jag hatar musikaler.
Dina filmer följer aldrig en genre utan du blandar drama, thriller, komedi etcetera. Varför då?
Jag tänker aldrig på hur det ska bli i slutändan, det är nog bara min stil som regissör. Jag älskar genrefilm, men hatar samtidigt de typiska genrekonventionerna. Jag gillar att hålla mig på gränsen.
Är det något du tänker på när du läser ett manus?
Jag skriver alla mina manus själv och när jag skriver tänker jag inte på i vilken genre jag skriver. Jag fokuserar bara på karaktärerna och situationerna de befinner sig i när jag väl gör filmen.
Varje film bygger på en speciell bild jag har i huvudet. Innan jag gjorde "The Host" hade jag scenen när familjen sitter och äter i nudelståndet i tanken och sedan tog jag det därifrån. I "Mother" var det slutscenen med kvinnorna som dansar i bussen. I Korea är det faktiskt så att äldre och medelålders män och kvinnor åker på bussturer där alla dansar. Det är inget bisarrt jag hittat på. Denna konstiga, men verkliga, händelse låg som grund för hela mamma karaktären.
Så du jobbar bara med manus du själv skriver?
Självklart har jag människor som hjälper mig skriva men det är alltid jag som färdigställer ett manus. Egentligen hatar jag att skriva manus, det tar lång tid och är ett väldigt ensamt arbete, men jag vill ha full kontroll på slutresultatet och därför genomlider jag det. Just nu sitter jag, trots att det är så jobbigt, och skriver ett nytt manus. Det är också därför jag inte jobbar utanför Korea än. Jag vill ha sista ordet och i Hollywood till exempel kan det bli så att filmbolagen lägger sig i för mycket och jag vill inte riskera det. Skulle det vara så att jag blev lovad att få göra min film, såsom jag vill ha den utan att någon lägger sig i, skulle jag kunna tänka mig att jobba med andra manus i exempelvis Hollywood.
Är det första gången du är i Sverige och på Stockholm filmfestival?
Det är första gången jag är i Sverige men jag har känner till festivalen sen tidigare. Mina koreanska vänner som också är regissörer har varit här med sina filmer och de har bara bra saker att säga.
Jag har bara varit här i ett dygn och tycker om det så här långt, men förväntar mig fortfarande en del. Jag tycker mycket om "Fanny och Alexander" och "Låt den rätte komma in". Det är många unga koreaner som tycker om den, speciellt unga kvinnor. Det har bildats som en liten kult i Korea kring den filmen och jag tycker den är imponerande och vacker. Det är från "Låt den rätte komma in" jag fått min bild av Stockholm och Sverige. Det är verkligen en bra film.
Vad jobbar du med nu? Du sa att du skrev på ett nytt manus, kan du berätta lite vad det kommer handla om?
Det är en adaption på en fransk postapokalyptisk science fiction serie. Jorden har frusit till is och kvar finns bara ett tåg som åker runt på en oändlig resa. Olika folkgrupper som lever i olika delar av tåget kämpar och krigar mot varandra. Min tanke är att ha många nationaliteter på skådespelarna och alla ska få använd sitt eget språk. Jag har aldrig förstått filmer som "En geishas memoarer" där en kinesisk kvinna ska spela japan och samtidigt prata engelska med kinesisk brytning.
Kan du berätta vilka skådespelare du tänkt dig?
Jag har några i huvudet, det är internationella kända namn, men manuset är långt ifrån klart och jag vill inte avslöja mer.
