Kurt Russell: "Hur kan man inte tro på Jultomten?"

Han är 68 år gammal och still going strong. En gång var han John Carpenters favoritskådespelare – numera finns han på rollistan så fort Quentin Tarantino gör en ny film. MovieZine mötte Kurt Russell i London för att tala om bland annat – jultomten!

 

Din nya film heter "The Christmas Chronicles" och du spelar Jultomten. Tror du på tomten?

- Jag förstår inte hur man inte kan tro på honom. För det första var han inte nån serietidningsfigur, han fanns, han föddes runt år 82, 83 efter Kristus. Han fanns. Och myterna och legenderna runt honom är verkliga. Jag ville att karaktären i filmen skulle presenteras på det sättet.

 

- Han är en viktig person i vår familj. Julen är stor hos oss. Det som Jultomten ger till världen är något som är värdefullt. Hans tanke om att vara… att vara snäll. Han vet vad som händer, han vet allt, han är underbart knäpp, eftersom han vet när du sover och när du är vaken. Han vet mycket om dig, han vet när du har gjort något dumt. Jag har alltid älskat breven till tomten, de är som en sista minutens bön, som en brottsling som gjort dumma saker men som säger att ”jag har gjort bra saker också”.

 

- Jag tyckte det var en underbar möjlighet att få spela den här karaktären. Det var… som när jag spelade Elvis. Han hade nyligen avlidit, han var oerhört känd, så jag hade parametrar som jag måste hålla mig inom. Många karaktärer jag spelat under åren har blivit sådana som man kommit ihåg och några av dem har blivit ikoniska. Här skulle jag spela en ikon, någon vars kunskap om världen har existerat i 1700 år. Det är bara religiösa karaktärer som har varat så länge, så han är verkligen unik.

 

 

När jag tänker på dig tänker jag ofta på John Carpenter, Quentin Tarantino, filmer som "Bone Tomahawk". Ofta ganska våldsamma saker. Är det en av anledningarna till att du ville göra den här?

- Nej, det här var bara en annorlunda film. Jag gjorde också ”Used Cars”, och en massa Disneyfilmer. Jag är bara en skådespelare som spelar en roll. Men jag försöker varenda gång att spela just den rollen på absolut bästa sätt så att historien berättas på bästa sätt.

 

- Det var inte annorlunda den här gången, jag ville se till att storyn berättades på bästa möjliga sätt. Han vet också vad som händer, men han har sitt eget liv, han har sin egen värld. Och det fascinerade mig, att kunna ta en titt på hur den världen skulle kunna se ut.

 

- Och man måste förstå att allt eftersom åren har gått och en massa historier har berättats om honom, och bilder som kommit av honom, och många av dem är inte rätt och det där irriterar honom. Det där tilltalade mig, för jag har hållit på i det här yrket tillräckligt länge för att själv ha upplevt det. Och många andra också, och jag vet vad dom tycker om det och jag vet vad jag tycker, och det är lätt att inse vad tomten tycker. Men tomten är tomten, hans uppgift är att påminna människor om att de ska vara goda.

 

 

Vilka är dina julfilmsfavoriter?

-”It´s a Wonderful Life”. Det är min favorit. ”Miracle on 34th Street”. Det är de.

 

Ja, klassikerna. Jag tänker på "The Nightmare Before Christmas".

- Jag har inte sett den. Så egentligen kan jag inte säga nåt om den. Men det jag förstått är att den handlar mer om Halloween än om julen.

 

Huvudkaraktären tror att Tomten är ett monster som heter "Sandy Claws".

- Det där skulle verkligen störa tomten. Han skulle säga ”det där är bara nån konstnärs idé om att ta min roll, min berömmelse, det jag kan göra, och förvandla det till någonting som de vill ha. Men det är inte jag”. Han har fått ta mycket sånt under sina 1700 år.

 

 

Det är mycket CGI i din film. Tycker du sådant är kul?

- Redan under mina Disney-dagar så gjorde jag det i varenda film. Det var väldigt mycket i ”Guardians of the Galaxy”. Men med Tarantino är det ingenting. Även om det är en biljaktsscen så gör man den på riktigt. I den här var det båda, inspelning i studion och CGI. Jag älskar den här Chris Columbus-världen, Harry Potter blandat med ”Ensam hemma”. Den tonen finns med här.

 

- Det har bara blivit så. Första gången jag jobbade med John så var han fast med mig. Det var på filmen om Elvis och jag hade redan rollen när han kom in som regissör. Men sedan dess har det bara blivit så att John sagt ”jag vill att du spelar den” och Quentin har sagt att ”jag vill att du spelar den”. De kommer, säger vad de vill, sen är det upp till mig att läsa det, ta tag i det, och bestämma om jag är rätt person eller inte.

 

Men när du åter jobbar med exempelvis Quentin måste det vara lättare, eftersom ni redan har en relation?

- O ja. Han vet varför jag är där. Jag har kommit med mina verktyg för att skapa någonting och för att försöka förstå vad det är han vill skapa. Det är något jag verkligen uppskattar med dem båda. De är oerhört precisa i att få fram det de vill ha. Vad kan man göra med karaktären, vad ska han säga. Ibland är det inte det som står i manuset, om det finns ett bättre sätt att göra det på, så är de väldigt öppna. Det är fel att kalla dem medarbetare, för det är du som samarbetar med det som är deras vision. Längre kan man inte sträcka det. Både John och Quentin tror på att du ska komma med en framställning, och även om det är annorlunda mot vad de såg fram mot från början så är det ok, bara det överensstämmer med det de vill få fram.

 

Brad Pitt och Leonardo DiCaprio i Tarantinos "Once Upon a Time in Hollywood".

 

Vad kan du säga om Quentins "Once Upon a Time in Hollywood"?

- Jag hade jättekul, som alltid när jag arbetar med Quentin. Jag jobbade med Leo, jag jobbade med Brad. Quentin får alltid ihop den perfekta casten. Det är ett underbart kärleksbrev, han är speciell, sättet han ser saker och skriver saker och ”Once Upon a Timw in Hollywood” kommer inte att bli annorlunda. Den är oerhört smart.

 

- Det var underbart att läsa manuset, för jag läste hemma hos honom, i odjurets hjärta. Odjuret är Hollywood. Det passade så bra in på mitt förflutna, det var en verkligt speciell upplevelse. Och han var verkligen angelägen att jag skulle läsa det, för han visste att det fanns så mycket connections till tiden så jag jobbade i Hollywood. Jag började 1961, men den här filmen utspelas runt -69. Jag var med i några av de TV-serier som nämns i filmen.

 

Så vad spelar du?

- En stunt coordinator. Jag har spelat stuntman tidigare, nu blev det en stunt coordinator.

Vad händer nu?

- Inte en aning. Just nu jobbar jag mest med att få folk att titta på ”The Christman Chronicles” på Netflix.