Mary Shelleys skräckberättelse om Dr. Frankensteins monsterskapelse har snart 200 år på nacken. Men inte förrän nu har han framställts på bioduken som en modern antihjälte, i en effektspäckad actionfilm - "I, Frankenstein". Kevin Grevioux är manusförfattaren som såg till att det blev av. För MovieZine berättar han om motgångarna när Frankenstein skulle få "Underworld-behandlingen, den milda åldersgränsen och rollen han hade sparat åt sig själv.
Det är inte längre Mary Shelleys Frankenstein vi ser. Hur går storyn, med dina egna ord?
- Vår Frankenstein utspelar sig i modern tid. 200 år efter hans skapelse har hamnat mitt i ett krig mellan demoner och Gargoyles som slåss över hemligheten bakom hans skapelse.
Finns det några likheter med originalberättelsen?
- Jodå. Vi fortsätter där Mary Shelleys originalroman tog slut. Där finns ett gap, men nu är han tillbaka i den moderna världen. Han kämpar fortfarande med frågor kring sin identitet. Är han en man eller ett monster, eller både och?
- Jag lånar lite av det från Mary Shelleys originella roman. Här har vi ett monster skapat av människan, skapat i sin tur av Gud, som inte fick de rätta verktygen för att bli en hel människa. Han blev ett tomt skal som inte kunde skilja på gott och ont. Det handlade om hur han sökte hämnas för att han aldrig fick någon far. Han ville bli älskad av sin far. Det är något som många idag kan relatera till.
Tvekade du någonsin inför att göra en serietidning kring den ikoniska karaktären?
- Serietidningen kom faktiskt senare. Efter "Underworld" ville jag ta mig an en annan skräckfilmskaraktär och ge honom "Underworld"-behandlingen. Att ta något välkänt och vända det upp och ner. Göra en actionhjälte av honom. Jag föreslog idén för Lakeshore redan 2007 men de förstod den inte. Så jag bestämde mig för att skriva ett manus själv. Det gjorde jag, visade upp det för Lakeshore och de nappade direkt. Men för att hjälpa illustrera det jag ville göra, skapade jag också serietidningen så att folk skulle förstå vad jag var ute efter. "Här är vad jag försöker göra." Och de förstod.
Så serietidningen är som ett storyboard.
- Precis, det var ett sätt att visuellt förklara vad jag ville göra. 18 månader senare, efter att Lakeshore och jag hade vissa kreativa meningsskiljaktigheter kring vilken väg det här skulle ta, tog de in Stuart (Beattie) som tog bort de flesta monster jag skapade och fokuserade på två. Det är demonerna och Gargoylerna som slåss om hemligheten kring Adam Frankenstein.
Finns karaktärerna kvar?
- Några finns där. Några har ändrats, man kanske har bytt könen som att en forskare blev en kvinnlig forskare i filmen. Min skurk var faktiskt Dracula och hans vampyrer, det ändrades också i filmen. Men historien och skurkens mål är detsamma, vilket är att fånga Frankenstein och få fram hemligheten till hans odödlighet. För att de vill skapa egna, liknande monster.
Hade du Aaron Eckhart i åtanke för huvudrollen?
- Nej, jag såg faktiskt andra skådespelare framför mig. Det är tufft med en sådan film. Hur mycket av ansiktet ska man dölja under monstersmink? Frankenstein har alltid varit en stor snubbe. Jag tänkte mig såklart någon större än mig, och jag är 185 cm och väger 120 kilo. Så vem är stor nog att spela den rollen? För jag ska själv spela en roll, hehe. Det blev en utmaning. Men det handlar inte så mycket om skådespelarens storlek utan hans tyngd som skådespelare. Aaron Eckhart har det, han är en storslagen skådespelare som kändes helt rätt i rollen.
Vad tillför han, tycker du?
- Han tilförde rollen en känslighet och sensitivitet, som utspelas fysiskt. Jag skrev karaktären som känslosam men jag hade inte räknat med att Aaron skulle visa det så fysiskt som han gjorde.
Det finns ett djup i karaktären, och en kamp kring hans identitet.
- Definitivt.
Du har själv rollen som Dekar, berätta.
- Jag hade skapat en egen karaktär åt mig, men han fick inte vara kvar när Stuart kom ombord. Så jag fick en annan roll att spela. Rollen jag skrev var en snäll kille, en antihjälte. Men jag fick spela en kallblodig skurk. Jag är Niberius högra hand, hans hantlangare som gör allt smutsjobb. Men det var en kul roll att spela!
Är det roligare att spela skurken?
- Jag vet inte. Det beror på hjälten och det beror på skurken. Men jag är mer gjord för skurkroller, även om jag själv hellre såg mig som hjälten.
Berätta om Bill Nighys insats.
- Han är otrolig. Det finns inget han inte klarar av. Han är en stor skådespelare som kliver in i rollen helt och hållet. Det är kul att följa hur han förbereder sig och hur han levererar sina repliker. Varje liten bit information som han får tar han in.
I "Underworld" visade du oss en annan slags vampyrer, som vi inte är vana vid att se dem. Finns något liknande här?
- Jag försökte basera allt på riktigt vetenskap så gott jag kunde. Det blir fortfarande serietidnings-vetenskap, men bara man kan grunda det i verkligheten så kommer publiken att köpa det. I originalhistorien fanns det gott om verklig vetenskap. Här blir det mer mysticism. Frankensteins skapelse bygger på verklig vetenskap, och även vissa experiment som gjorts. Jag minns när jag var barn och det talades om att återuppliva död vävnad. De körde el genom döda grodben och fick dem att hoppa. När jag jobbade på NIH (Hälsoinstitutet) experimenterade de med livsförlängning vilket fascinerade mig väldigt mycket. All den kunskapen försöker jag att använda mig av i "I, Frankenstein". Stuart kunde lyckligtvis behålla det.
Åldersgränsen är PG-13 mot "Underworlds" R.
- Jag ville inte ha ett hårt R. Jag vet hur barnen är... Frankenstein gör folk nyfikna, man vill se det. Som barn älskade jag Frankenstein, jag hade leksakerna och serietidningarna. Så jag såg det som ett misstag att göra en barnförbjuden film, med ett så känt namn. Det är ändå monstervåld, så det skulle bli en kul actionfilm med glimten i ögat. Det har vi lyckats med.
Så skillnaden från "Underworld" är mindre gore?
- Ja, jag skulle säga att det är mindre blod. Inga svordomar. Jag gillar inte svordomar i mina filmer, det hade inte "Underworld" heller. Men med vampyrer och eroticismen som medföljer blir det automatiskt R-rating, men jag tycker det är bättre att göra en film som alla kan se. Man kan göra den våldsam, men man behöver inte överdriva och göra den blodig. Det är inte coolt.
Är det tänkt som en franchise?
- Jag hoppas det! Om Gud vill. Jag har flera idéer. Och jag kommer att ha med fler monster, hehe.
Det finns så många serietidningshjältar ute just nu. Men ingen har riktigt gjort Frankenstein på det här sättet. Nu kommer det ännu en film inom kort, finns det rum för båda?
- Jag tror det, ja. Det är ju inte som att jag skapat Frankenstein. Men det är första gången som han får liv på det här sättet. Så, du vet, vi borde klara oss och jag tror det finns utrymme för fler.
Öppnar slutet upp för fler?
- Exakt, ja.
Vilka filmer tycker du man kan se för att ladda upp inför "I, Frankenstein"?
- Jag skulle tipsa om "The House of Frankenstein". Även Kenneth Branaghs "Frankenstein". Jag tycker man ska se "Frankenstein Conquers the World". Hammer gjorde också filmen "Frankenstein". Och sen såklart se "Underworld", haha!
"I, Frankenstein" har biopremiär på fredag, 28 februari.
