Mycket har hänt sedan ”Snabba Cash”-filmerna. Nu går Matias Varela i Joel Kinnamans fotspår och landar roller i stora Hollywood-projekt, där bioaktuella actionfilmen ”Point Break” är bara början. Här spelar han en av killarna i Bodhis gäng av våghalsiga rånare.
Vi träffades inför biopremiären för att prata om extrema stuntscener, provfilmningar hemma i köket, och om det verkligen behövdes en remake.
Hur fick du rollen i ”Point Break”?
- Min agent i USA skickade mig en scen att provfilma. Utan manus, utan karaktärsbeskrivning, det var väldigt naket. Det stod ”Point Break” men jag förstod inte riktigt då, jag hade ju sett filmen. Min agent sa att regissören gillade ”Snabba Cash” och lite annat som jag hade gjort.
- Jag provfilmade scenen och hade nästan släppt det, man provfilmar ju en massa utan att det leder till något. Men några dagar senare hörde de av sig igen. Jag och regissören pratade på Skype, han presenterade projektet, och i slutet av samtalet sa han ”Välkommen ombord! Vi ses snart.” Sen vad det tyst i några dagar, vilket var lite läskigt. Men sen började produktionen höra av sig och tre veckor senare var jag i Berlin.
Så du sitter hemma i Stockholm och provfilmar för en Hollywood-actionfilm?
- Ja, i mitt kök! Jag älskar att berätta såna här saker, för folk tror inte att det är på riktigt. Min lillebror filmar med en iPhone, och min vän Peter Eggers som också är skådespelare spelar mot mig. Sen mailar man över den. Det är ganska bisarrt egentligen.
Du hade sett originalfilmen?
- Ja, många gånger. Jag var filmintresserad redan när jag var liten, och ”Point Break” gjorde ett starkt intryck på mig när jag var tretton. Dels den här Robin Hood-historien, och dels berättartekniken. Kathryn Bigelow gjorde saker som man inte hade gjort på den tiden, som scenen där de hoppar fallskärm utan fallskärm. Så stuntsen och all action i första filmen var ju banbrytande, så mycket kommer jag ihåg.
- Det var även något som producenterna ämnade göra med den här filmen, att filma den på det mest extrema sättet. Istället för att filma allt i en studio så åkte man till befintliga miljöer. Om scenen utspelar sig i Berlin, i Venezuela eller Tahiti, då flyger vi dit.
Vilka inspelningsplatser fick du besöka?
- Alla länderna förutom Tahiti, tror jag. Inspelningen pågick i fjorton månader, bisarrt långt, eftersom det var så mycket förflyttningar.
Hur mycket av dina stunts gör du själv?
- Mer än jag hade förväntat mig. Förutom det som var rent livshotande. Jag skulle inte utsätta mig för det av självbevarelsedrift, och produktionen skulle inte heller tillåta att jag gjorde det. Men jag gör gärna så pass mycket som det faktiskt går, det underlättar för berättelsen. Att de kan använda ditt ansikte istället för att hela tiden filma ryggen på en stuntman. Man vill göra så mycket som möjligt, men då och då får man faktiskt lugna sig.
Vad var det häftigaste, eller kanske farligaste, som du gjorde?
- Två moment som jag kände av i magen. Dels en sekvens när vi var i Venezuela, i regnskogen, och klättrade upp för en klippvägg vid världens högsta vattenfall. Det var häftigt, och läskigt, för vi skulle klättra på riktigt. Vi hade klättrat i flera veckor då, men inomhus i kontrollerad miljö med världens bästa klättrare som lärde oss. När man ska göra det på riktigt i regnskogen blev det plötsligt en annan verklighet. Det var både utmanande, och häftigt, och läskigt, allt i ett.
- Sen var det en motorcykelsekvens. Jag har ju inte kört så mycket motorcykel innan. Det är kul men ingenting jag brinner för. Så skulle jag hoppa av motorcykeln, springa in med en väska, placera bomben, springa ut igen… Det låter väldigt lätt. Men när man ska utföra den aktionen är det tusen grejer som kan gå fel, vilket det också gjorde.
Många frågar sig, varför gör man en remake på en sådan klassiker som Kathryn Bigelows ”Point Break”?
- Det kan inte jag svara på. Gissningsvis kände producenterna att det var en häftig film som vi idag kan göra ännu mer avancerad. Den tekniska utvecklingen tillåter en att berätta historier på ett helt annat sätt än på tidigt 90-tal, när originalet gjordes. Det tror jag var deras grundbult. ”Vi gör den här filmen igen, men vi gör den fetare”. Ändå var de nånstans trogna originalkonceptet. Det här med befintliga miljöer, att skådespelarna ska kunna surfa och så vidare, det behöll man.
Så ingenting är CGI-trixat?
- Det är säkerligen nånting, men det handlar nog bara om små justeringar. Det fansen får ta del av, alla adrenalinstinna scener, det har folk utfört på riktigt. De är ju bäst i världen på det här, de här klättrarna och surfarna. De är legender som gör sådant till vardags. Vi hade Chris Sharma är världens bästa klättrare. Och Laird Hamilton är världens genom tiderna största surfare. Han har miljoner fans. Många av de personerna som hjälpte oss att göra filmen är stora personligheter i sitt element: klättring, surfing eller snowboard.
Vad kan du säga om budskapet i filmen?
- Det är ett återkommande budskap som jag tycker man stöter på mer och mer. Det finns en ton i filmen som påminner oss tittare om att vi människor håller på och förstör vår planet. Det kan man inte säga emot. Jag hoppas att det är allmän konsensus, att så ligger det till. Människan har negativ inverkan på planeten. Det finns en underton i filmen som handlar om det, och det är nog lämpligt. Vi måste alla skärpa oss. Jag har precis blivit pappa. Man undrar ju hur världen ser ut om femtio år, när jag inte finns längre, men min son förhoppningsvis har barn och familj.
Vad kommer härnäst för dig?
- Jag vet att jag kommer vara ledig nu i några månader. Jag har precis blivit pappa och tänker satsa lite tid på min familj. Sen kommer jag förmodligen göra en film, och efter det blir det uppföljaren till ”Assassin’s Creed”. Förutsatt att filmen inte blir en ekonomisk katastrof så ska vi göra en tvåa. Det finns lite annat som jag ser väldigt mycket fram emot, men jag vill inte jinxa det.
- Men just nu hoppas jag att folk i Sverige går och ser ”Point Break”, jag är jättestolt över den. Det kan dröja många år innan man får se en film som är så trogen sin berättelse, där man har varit och filmat i de befintliga miljöerna och där stuntsen har gjorts på riktigt. Det är värt att slänga på sig 3D-glajorna och åka lite berg-och-dalbana.
"Point Break" har biopremiär i helgen.
