Harrison Ford återvänder till science fiction-genren med sin roll i bioaktuella "Ender's Game", och allt tyder på att han kommer att vara med i uppföljare till både "Blade Runner" och "Star Wars". MovieZines Erik Augustin Palm pratade karriär, skådespeleri, den nya filmen och filmbranschen i allmänhet, med Harrison Ford i Los Angeles.
Hur skulle du beskriva "Ender's Game", som är en filmatisering av romanen med samma namn från 1985?
- Den handlar om många olika saker. Bland annat om införandet av ansvar i ungas liv, om hur man lär sig att hantera det. Filmen lägger fram idén om att unga har kapacitet att absorbera och ta in ny information snabbare än äldre människor, vilket stämmer. Den intuitiva förmåga och det rent tekniska och strategiska kunnande som unga lär sig från att spela TV-spel, blir användbart i den här framtidsvärldens militära försvar. En historia skapas utifrån det, där vi som åskådare får chans att reflektera över de här sakerna, liksom världen vi lever i och vad den kräver av unga. Den ger oss en chans att fria oss själva från våra förinställda idéer och fördomar, och från vad vi läste i tidningen i går, för att se på de här frågorna på ett nytt sätt.
Filmen handlar också om att anpassa sig efter att plötsligt få en maktposition. Kommer du ihåg hur du hanterade att bli så känd så snabbt, genom de första Star Wars-filmerna?
- Jag var 35 år och hade arbetat i branschen i 15 år. Min omedelbara instinkt var att göra något annorlunda med den succé som jag var sammankopplad med, och visa branschen och publiken att jag inte var karaktären de såg i filmen, Han Solo, utan att jag hade andra förmågor och egenskaper. Så jag tog mig inte an en annan film som liknade Star Wars, Det blev andra typer av filmer.
Två av dina mest kända filmer, "Blade Runner" och "Star Wars", är science fiction-klassiker. Och nu ser det ut som att du ska vara med i uppföljare till dem båda. Vill du säga något om hur det känns att eventuellt spela Han Solo igen?
- Nej.
Ok. Tydligen ställer du väldigt specifika frågor under en filmproduktion. Har du någon ambition att regissera själv?
- Nej. Jag älskar samarbetet och hantverksaspekten av filmskapande, men jag tycker också om att delta under en kort period, att göra mitt jobb och sedan åka hem. Eller att då göra ett nytt jobb. Det tar vanligtvis en regissör ett och ett halvt år, upp till två år, att göra en film. Det är bra att det tar tid, men jag tror inte att jag har nog med tålamod för en sådan sak. Frågorna som jag ställer är till för att göra mig själv mer användbar, att fokusera min energi, vilket gör det lättare för alla andra på inspelningen. Om något är vagt och jag inte förstår det, så kommer jag självklart att ställa en fråga. Och försöka att få allas vår energi att riktas åt samma håll.
Hur skulle du beskriva Asa Butterfield, som spelar huvudrollen i "Ender's Game"?
- Han har en kraft, som består av att han är känslomässigt tillgänglig, väldigt intelligent, har en bra arbetsetik, och en förståelse inför sin berättelse. Han är en fantastisk talang, och det var spännande att arbeta med honom, liksom med de andra unga skådespelarna i filmen, som alla är exceptionella. Lägg sedan till Viola Davis och sir Ben Kingsley och ambitionen och passionen som regissören har. Alla som gjorde den här filmen har en passion för filmkonsten.
Vissa hävdar att det råder brist på begåvade barn- och ungdomsskådespelare i dag. Vad anser du om det?
- Det är skitsnack, det finns lika många begåvade unga människor i dag som någonsin förr, men kanske färre jobbmöjligheter eftersom att film inte är lika viktigt för vår kultur som den en gång var. 70- 80-talet var på många sätt filmbranschens guldålder. 2013 finns det många andra underhållningsalternativ i våra liv, som tv-spel och att sitta hemma och se intelligenta tv-serier. Men det finns fantastiska unga talanger där ute, och det kommer det alltid att finnas.
Men det klassiska stjärnsystemet håller på att falla sönder.
- Ja, tack gode gud för det, där kan man tala om genmodifierade grönsaker. Men de som fick mest jobb när stjärnsystemet var på sin topp var förstås de som hade god självinsikt, bra skådespelarteknik och som förstod hur de kunde vara användbara under inspelningsprocessen.
Vad är en av de bästa filmupplevelser som du har haft nyligen?
- "The Place Beyond the Pines", bär på en fantastisk uppfinningsrikedom, kapacitet, och originalitet, i själva rollinsatserna och sättet som allt är orkestrerat, och hur berättelsen är upplagd. Det är en av de bästa filmer jag sett.
Hur känner du inför skådespelande i dag, jämfört med åren du var synonym med Indiana Jones?
- Det är samma sak nu som då. Men jag har en annan uppsättning verktyg i dag än jag hade då, jag kan gå in mina karaktärer på ett djupare sätt. Det är inte lika stor chans att jag kommer att få huvudrollen i dag, men jag har möjligheten att försvinna in i bra karaktärer, som Branch Rickey i "42", då jag liksom inte behöver vara Harrison Ford för att vara användbar för filmens berättelse. En karriär är en process av konstant förnyelse av en själv, en konstant uppvisning av ens villighet att göra något annorlunda. Och jag tror att om man förstår det, om det är ens mål, att vara användbar, så kommer man att hitta sätt att vara just användbar på.
Blir du erbjuden många science fiction-roller?
- Nej.
Vad får dig att ta dig an ett projekt? Vad letar du efter?
- Jag letar efter andras ambition, och roller som inte är exakt som någon av de som jag har spelat tidigare. Jag letar efter en känslomässig förståelse av karaktären, Jag letar efter en möjlighet att vara del av en kraftfull story. Jag letar efter arbetssituationer nära mitt hem, under en begränsad period, när det passar min familjs schema. Jag letar efter en rimlig lön, och efter en massa andra saker som vem som helst skulle leta efter, i vilket jobb som helst.
Du nämnde dagens utbud av intelligent TV. Skulle du kunna tänka dig att ta en roll i en TV-serie på till exempel HBO eller Showtime?
- Jag tycker att det är väldigt synd att folk går mindre på bio i dag än förr, för det finns inget mer kraftfullt än att sitta i ett mörkt rum med främlingar och uppleva ens förenande mänsklighet. Och det är vad jag tror har haft en kraftfull effekt på vår kultur, och det har varit användbart för vår kultur. Filmer hjälper till att skapa en känsla av gemensam kultur. Men jag ser i dag att tv - även om det är ett mindre bildformat och inte den bästa platsen att se stora, breda landskapsbilder - helt klart är en bra plats att studera mänskligt beteende. Och man lägger numra så mycket arbete på manus till tv-serier, på karaktärerna. Att se att en karaktär värderas väldigt högt i berättandet av en historia, är mycket vanligare på tv än på film i dag.
Tror du att du har lärt dig mer om mänskligt beteende som skådespelare, än du skulle ha gjort om du hade hat en annan karriär?
- Ja, jag tror att man kan säga det. Jag tror att studerandet av vad som får andra människor att ta tillfället att leva andra liv har den effekten. Det var något som jag var väldigt exalterad över från ögonblicket som jag förstod vad skådespeleri handlar om. Man lär sig att se saker från andra människors perspektiv. Allt det var väldigt attraktiv för mig. Och det verkade mycket bättre och roligare än ett "riktigt" arbete. Under en begränsad period åker man och arbetar med en grupp människor, med ett projekt som ni alla är intresserade av, och sen kan åker man vidare och möta en ny grupp människor och fokusera på ett annat ämne och en annan karaktär. Det är så mycket mer intressant än att sitta i ett kontor och göra samma sak om och om igen under 25 år, för att sen pensionera sig och börja spela golf eller något sådant.
"Ender's Game" visas nu på biograferna.
