Detta är ju en lite annorlunda, kontroversiell film. Vad var era första tankar kring manuset?
Julia: Jag tyckte att den var otroligt rolig! Jag ville verkligen vara en del av den och jag skrattade hela tiden! Fast min karaktär var ju lesbisk just då... Jag är alltså en nazist från månen som landar i New York och blir kär i en svart tjej, blir degraderad från att vara nazist till en undermensch för att sedan slåss mot mitt eget folk för att rädda den framtida generationen på månen, great!
Götz: Det första manuset jag läste var helt olikt det manus det slutligen blev, det var ungefär fyra-fem år sedan, då jag först träffade Timo. Min första tanke var att detta är ju åt helvete galet och detta kan bara vara en finsk film. Det visade sig att jag hade rätt...
Ni båda är ju från Tyskland och hela nazistgrejen är lite tabu. Hur ställer ni er till filmen?
Götz: Det som är bra med filmen är att de valde att inte ha med den judiska aspekten och undvika att nämna förintelsen, det är helt omöjligt att göra det roligt. Men vi är ändå trots allt politiskt korrekta för vi visar hur dumma och löjliga nazister är, att de är på månen och kommer tillbaka till jorden och visar andra dumma och löjliga människor, så varför inte göra narr av det?
Julia: Jag har en del judiska vänner så jag frågade dem vad de tyckte, kan vi verkligen göra narr av detta? Men vi har ju tagit bort hela den judiska aspekten. för det är alldeles för tragiskt att ha med i en komedi och humor är en stark metod att förnedra - och vi ville verkligen förnedra nazister och ta bort den makt de har. Charlie Chaplin gjorde ju det. Den har ju ett fint syfte, att vi bara är människor i samma universum och om vi fortsätter såhär så kommer vi verkligen sluta med ett atomkrig.
Ni skådespelare fick inte se filmen under inspelningarna utan fick vänta till premiären, vad tyckte ni om resultatet?
Julia: Ska jag vara helt ärlig så var jag jävligt rädd för att se den! Jag skakade och visste inte riktigt vart jag skulle ta vägen. Jag hoppades att den skulle vara bra - för jag hade ju ingen aning! Vi spelade in filmen framför greenscreens i tre månader, efter det blir man ju helt galen, man tappar kontakten med verkligheten. Man undrar ju om det verkligen framför det jag spelar upp. Sen såg jag filmen och var så lättad, fuck vad bra den var, jag älskar den!
Götz: Jag blev positivt överraskad för att det var ett experiment fram till slutet, med en förstagångsregissör och så vidare. Manuset utvecklades medan vi spelade in, så när jag lämnade Australien var jag inte säker på hur det skulle bli. Jag är glad över att det lyckades hamna på vita duken och visade sig vara en riktig film.
Hur mottogs filmen under Berlins filmfestival?
Götz: Jag blev överraskad för att de tyska kritikerna var positiva till den och förstod hela konceptet. Men de internationella kritikerna, mestadels de engelska och amerikanska var inte lika positivt inställda. Jag förväntade mig att det skulle vara tvärtom och jag förstår fortfarande inte varför det är så.
"Iron Sky" invaderar de svenska biograferna 18 april.
