Hans andra film "Shame" får ett liknande mottagande. Filmen utspelas i New York och följer strebern Brandon, som knappt kan kontrollera sitt sexbegär. När hans syster Sissy (Carey Mulligan) flyttar in rubbas hans rutiner ytterligare, vilket får den vanligtvis lugne Brandon att implodera.
För oss berättar McQueen om sexscener, varför han valde att göra om "New York, New York" och vad som gör Michael Fassbender speciell.
Var det en jobbig film att spela in?
- Nej, den var fantastisk att spela in. Vi hade väldigt kul på inspelningen. När du gör en sådan film, behöver du tänka på annat. Så det var en lättsam stämning på inspelningen. Någon sa till mig att när du gör en komedi, är det alltid en plåga, men att spela in drama är roligast. Så var det för oss.
Varifrån fick du idén?
- Jag och Abi Morgan, författaren, skulle bara spåna en timme eller så. Tre timmar senare satt vi i djupa diskussioner. De handlade mest om sex och internet, faktiskt. Där föddes idén om en sexberoende. På den tiden pratades det inte så mycket om sånt, så det var intressant för mig att undersöka saken. Vi åkte till Staterna, pratade med psykologer och verkliga sexberoende människor. De kan spendera hela dagarna på nätet, eller onanera, eller gå till prostituerade, vad de än gör tar de stora sexuella risker. Och vad händer efteråt? En stor skam sköljer över dem. Alla sa de samma sak. Och det enda botemedlet är att göra om det. En av sakerna som vår psykoanalytiker sa, var att sexberoende handlar lika mycket om längtan efter sex, som alkoholism handlar om att man är törstig.
Hur kom du fram till att Carey Mulligan skulle sjunga just "New York, New York"?
- Jag insåg att jag behövde en sång för Sissy att sjunga på nattklubben, och tänkte länge på vilken. Jag gillade idén att ta den här så ikoniska sången, men samtidigt är den ju skriven 1980, den är ingen klassiker… Tja, nu är den ju det. Frank Sinatra gjorde den klassisk. Liza Minnelli sjöng den först. Jag lyssnade på texten, och Sinatra och Minnelli sjunger den väldigt glatt, men det är en sorgsen sång. När Sissy sjunger den, handlar den för mig om hennes och Brandons förflutna. Den berättar om miljön de befinner sig i nu. Den är mångbottnad. De delar en historia, de två, så när du ser Brandons reaktion på sången, under dessa fem minuter får du så otroligt mycket information. Där hoppas jag att publiken är med emotionellt.
Hur var det att jobba med Michael Fassbender på nytt?
- Vi träffades i en speciell situation. Han var inte så populär då, vilket var utmärkt. När vi träffades var ingen av oss särskilt het. Och när jag ser honom på vita duken, så agerar han inte. Han är fullkomligt trovärdig. Det kan jag inte säga om de flesta filmstjärnor. Han är ingen filmstjärna, han är en skådespelare. Där är skillnaden. Han är villig att gå längre för att komma närmare hur vi är som människor. Vi kan alla känna igen oss i honom.
Han har själv sagt att rollen var tuffare än den i "Hunger"…
- Ja, jag tror att han gick och blev lite knäpp!
Hur svårt var det att hitta den rätta tonen för sexscenerna?
- Jag menar, trekanten… Vi hade Deedee, Calamity och Michael, och de körde bara på. De är grymma skådespelerskor, och Michael är väldigt försiktig och uppmärksam. De hade inga problem. En del skådespelerskor kan bli nervösa, men de körde på och det hela var över väldigt fort.
Fanns det en anledning till att du valde att filma hela den scenen i närbild?
- Jag ville bara göra något annorlunda. Jag tänkte på det länge: "Hur ska jag bära mig åt?" Men vad händer när du ser porr eller sexscener? Det är väldigt illustrativt, och ointressant. Hur kommer man närmare? Jag ville skapa en fyrkant, med kameran. Jag ville komma dem nära, nära, nära.
Hur arbetade du med huvudkaraktärernas bakgrundshistoria?
- Research, research, research. Jag minus att någon sa till mig: "Varför gör du inte en film om någon som gillar sex?" Tja, jag vill inte göra en film om en fitta. Jag är intresserad av människor, och varför de gör det de gör. Alla har ett förflutet. När du har en bakgrund, påverkar den vad du gör i livet.
Varför tror du att så många konstnärer söker sig till filmens värld?
- Jag har ingen aning. Jag har alltid varit en konstnär. Jag ville experimentera och leka med historieberättande. Det var så enkelt, egentligen. Bio är väldigt lockande, eller hur? Nu vet till och med mina grannar om vad jag gör. Innan hade de ingen aning.
Vad kan du säga om ditt nästa projekt, "Twelve Years a Slave"?
- Den produceras av Plan B, Brad Pitts bolag. Den handlar om en kille vid namn Solomon, som levde i New York år 1835 och kidnappades och såldes som slav.
