10 skådisar som nästan spelade Bond

Peppen inför ”Spectre” som går upp på bio 30:e oktober är skyhög. Efter två briljanta och en godkänd film (ni får gissa vilka som hör till vilken kategori) är det åter dags för Daniel Craig att bevisa varför han är den bästa Bond någonsin. Med enbart en kontrakterad Bond-film kvar är dock framtiden för vem som skall gestalta agent 007 oviss. Blir det fler filmer med Craig eller skall någon annan ta över rodret? En sak är dock säker; många skådisar är kallade, få är utvalda. 

Nedan finner ni några som kom nära att addera 007 till cv:t. Nära skjuter dock ingen hare här på fortet. 

På det glada 60-talet var TV- och bioversionen av Batman en aning glättigare än nu. Ingen ”John Silver utan filter-röst”, inget mörker och ingen särskilt plågad Läderlapp. Bara en glad Adam West som bekämpade brott iförd fladdermusdräkt. Han var såpass i ropet att han år 1970 blev erbjuden att spela Bond men tackade nej. Som många andra ansåg han att agent 007 skall spelas av en britt och inget annat. 

Efter ”Dödligt Vapen” (1987) var Mel tänkt att dra på sig smokingen och ta över Bond-facklan. Inget signalerar tydligen brittisk överklasspion såsom en galen australiensare. I slutändan var det dock Mels längd som satte käppar i Aston Martin-hjulet. Producenten Larry Broccoli tyckte helt enkelt att Gibson var för kort för att spela 007. 

Vi har egentligen Michael Caine att tacka för George Lazenbys insats i ”I hennes majestäts hemliga tjänst” (1969). Caine tillfrågades först men tackade nej då han inte ville bli typecastad i spionfilmer efter ”Harry Palmer”-sviten. Lazenby fick i sin tur såpass mycket skit för sin insats att han vägrade spela Bond igen, trots att han hade fått kontrakt på hela sju filmer. George satsade istället på lite mer spridda filmprojekt, däribland ett par härligt mjukporriga ”Emmanuelle”-rullar. 

Ian Flemming skall tydligen ha inspirerats att skriva Bond efter att ha sett Cary Grants insats i Hitchcocks ”Notorious” (1946). När Grant senare erbjöds rollen som Bond i början av 60-talet tackade han nej. Orsaken? Han var då 59 år gammal. 

Ingen mindre än Clintan erbjöds att spela Bond i början av 70-talet. Efter framgångsvågen med ”Dirty Harry” hade rollen varit hans (karaktärerna är ju sjukt lika varandra) men Clint tackade klokt nej. Även han menade att Bond måste spelas av en britt. 

Den av alla på listan som verkar ha kommit närmast att gestalta Bond på vita duken. Sam provspelade för ”Iskallt uppdrag” (1987) men förlorade på mållinjen till Timothy Dalton. Den sistnämnde fick i sin tur två hemska Bond-manus att arbeta med innan han hoppade av franchisen utan att ha fullgjort sitt kontrakt på tre filmer. 

Vi hade kunnat få se Liam kicka röv i ”Goldeneye” (1995) men han avböjde då han inte ville medverka i rena actionfilmer. Tjugo år senare kan vi konstatera två saker: 1) Det hade varit jävligt skumt att se Neeson som Bond. 2) Det är aldrig för sent för bot och bättring. Låt oss dock hoppas att Taken 4: extremely takened…takener…takeneded inte blir av. Trean var hemsk. 

En annan av toppkandidaterna för att gjuta lite nytt liv i franchisen med ”Goldeneye” (1995). Fiennes förlorade på mållinjen men fick ett tröstpris sjutton år senare genom att spela ”M” i ”Skyfall” (2012). 

Det känns som att ryktet om Clive Owen som Bond har cirkulerat rätt länge på ”the internet”. Inför ”Casino Royale” (2006) låg Owen högst upp på listan av kandidater men hoppade av när kontraktet inte tillät en del av filmens bruttointäkter. Tur att Daniel Craig visade sig vara så jävla grym, för nog är Clive som klippt och skuren för rollen. 

”There can beeeeeeeee only one!” Eller sex då om vi pratar om skådisar som faktiskt fått spela agent 007. Min personliga favorit på listan; vår underbart träige ”Highlander” var på G för att gestalta James Bond 1987 men det hela sket sig tack vare hans brytning. Vi Lambert-fans får trösta oss med härliga ”Beowulf” (1999) istället. En odödlig klassiker.