12 filmer som lär floppa under 2016

Ibland är det lätt att förutspå en riktig kalkonfilm. Det som från början låter som en riktigt dåligt idé och följs upp av en lika dålig trailer brukar resultera i en rätt kass film. Å andra sidan upphör man aldrig att förvånas över vissa filmers oväntade popularitet, vilket kan försvåra gissningsleken. Med hänsyn till detta skall jag nu försöka agera Regina Lund (eller Saida för er som var med på den tiden) och smeka kristallkulan lite extra. Att spekulera är alltid kul så här följer ett gäng filmer som på förhand ser ut att floppa rejält. 

Med andra ord; du behöver inte känna dig kränkt ifall din kommande favoritfilm finns med nedan.

Äntligen! Tjugosex år senare får vi uppföljaren till en av Arnolds sämsta filmer. Ja faktiskt… Jag hade någon nostalgisk bild av att ”Dagissnuten” (1990) var rätt kul. När jag såg den igen förra året kan jag konstatera att nostalgi är förrädiskt eller som Don Draper hade sagt: ”Delicate but potent”. Originalet bjuder på en märklig mix av tuff polisfilm, dagisbarnsöverdos och sliskig sentimentalitet. Den hade aldrig någonsin kunnat bli en framgång om det inte vore för en Ahnuuuld på toppen av sin popularitet kombinerat med den märkliga gränsen mellan 80- och 90-tal. Istället för Schwarzenegger får vi nu se Dolph Lundgren i samma roll. Hur mycket jag än gillar honom luktar det här megaflopp lång väg. 

Visst kommer ”Suicide Squad” att dra in en hel del stålar av bara farten men jag tror inte det blir den framgångssaga Warner Bros förutsätter. Det material som hittills har släppts ser väl sisådär ut och att filmen siktar på trygga PG-13 borgar för noll känsla med hänsyn till källmaterialet. David Ayer känns nuförtiden inte heller som ett lika säkert regissör-kort med tanke på ”Fury” och ”Sabotage”. Den som lever får se. 

Nej, nej, nej. Man gör ingen remake av underbara ”Point Break” (1991). Någonsin. Patrick Swayze finns tyvärr inte längre bland oss och Keanu Reeves har fullt upp med uppföljaren till 2014 års bästa film: ”John Wick”. En mer barnvänlig version av 90-talsklassikern kommer inte att tilltala någon, vilket även tidiga recensioner vittnar om. 

Jag är tydligen en av få som tycker att ”Olympus Has Fallen” (2013) var en underhållande actionfilm om man bortser från allt läskigt flaggviftande. Enkel, rå och tät pang-pang med en Gerald Butler som såg ut att trivas som terroristdödare. Uppföljaren, som skiljer sig från originalet genom att utspela sig i London, verkar tyvärr inte så många ha bett om samtidigt som filmen har dragits med en hel del problem. Antoine Fuqua (som regisserade originalet) vägrade göra del två då han inte gillade manus. Svenska Fredrik Bond skulle då ta över men droppade av på grund av ”creative difference” (läs: manus sög). Landsmannen Babak Najafi tog till slut giget samtidigt som filmens release blev framflyttad från oktober 2015 till mars 2016, vilket sällan är ett gott tecken. 

Det här ser på förhand hemskt ut. Riktigt hemskt. Gerard Butler dyker återigen upp på listan men denna gång som egyptisk gud. Av trailern att döma kommer vi att bjudas på krystat skådespel ackompanjerat av hemsk CGI i ett forntida Egypten befolkat av ariska människor. Än märkligare blir det när jag ser att Alex Proyas, mannen bakom fantastiska ”The Crow” (1994) och ”Dark City” (1998) regisserar. Årets ”John Carter” (2012) dyker upp i mars ifall någon är intresserad. 

Ännu en rapp uppföljare på listan; bara fjorton år efter det ohyggligt överskattade originalet är det dags för bröllop igen. Eller vänta lite… Är de inte redan gifta? Ok, det är några andra som skall gifta sig… Ännu större, fetare och mer grekiskt.  Dåså. Orkar någon bry sig? Troligen inte. 

En sexig titel till trots (vad var fel med bara 13 hours?) ser Michael Bays krigssatsning allt annat än lovande ut. Baserad på ”verkliga händelser” om en krissituation i krigets Libyen luktar det hela mer direkt till reabacken på Ica Maxi än svulstig Bay-action. John Krasinski, mest känd som Jim Halpert från amerikanska ”the Office” spelar en av de tuffa och skäggiga soldaterna filmen handlar om. Japp. Resten av rollistan består av välprövade actionnamn som Pablo Schreiber, Max Martini och…Ok jag har ingen aning om vilka några av skådisarna i filmen är. När Michel Bay ligger bakom kan vi även räkna med en hyggligt fet budget som filmen måste spela in. Årets största flopp?

Låt oss hoppas att jag har fel för Alexander Skarsgårds skull om inte annat. Trots en bra regissör (David Yates) och skön rollista med bland andra Christoph Waltz,  Samuel L. Jackson och John Hurt känns det hela oroväckande tråkigt. Rykten vittnar om en problemfylld inspelning och en David Yates som så fort han hade möjlighet släppte projektet för att fokusera på ”Fantastiska vidunder och var man hittar dem” (2016). Trailern höjde inte direkt peppen och kom igen: hur kul är egentligen Tarzan? 

Tro mig, ingen är mer peppad över en ny Zoolander-film än jag. Originalet är lätt en av de roligaste filmerna någonsin och trailern till ”Zoolander 2” är riktigt kul. Risken är dock att de femton år som gått sedan ettan kommer sätta Zoolanders andra epos i samma fack som ”Anchorman 2: The Legend Continues” (2013). På sin höjd småkul men väldigt långt ifrån originalets genialitet med andra ord. Det enda jag skrattade till i uppföljaren till ”Anchorman” var busscenen och den briljanta slutstriden. ”Zoolander 2” ser lite mer lovande ut men kommer få svårt att dra in tillräckligt med stålar under bioåret.

En remake av sin namne från 1984 som blivit mest uppmärksammad för den galna rollbesättningen bestående av kvinnor (!) som spökjägare. Feministiskt statement eller bara rätt personer för filmen? Jag bryr mig faktiskt inte om vilket utan ifrågasätter mer behovet av en nytolkning. Förutom det uppenbara vill säga; att casha in på en gammal franchise som legat vilande sedan 80-talet. 

Måste bröderna Coen envisas med så skumma mellanfilmer när de är kapabla till mästerverk som ”Fargo” (1996) och ”No Country For Old Men” (2007)? ”Hail, Caesar!” som handlar om en tossig Hollywood-studio på 50-talet känns mer som någon av Mel Brooks mindre fina stunder. Frågan är om den rätt sköna rollistan bestående av bland andra George Clooney, Josh Brolin, Scarlett Johansson, Dolph Lundgren (!) och Christopher Lambert (!?!) lyckas dra tillräckligt med publik. 

Äntligen är det dags för klassikern ”Kickboxer” (1989) att van dammas av och presenteras för en ny och hungrig publik. Problemet är dock att en ny publik sannolikt inte är så intresserad och att de (jag inräknad) som älskar originalet hellre ser om det. Tack vare avant garde-casting spelar Dave Bautista nu Tong Po (?) och van Damme får en biroll som mentor åt en ny Sloane-bror. Lika delar oväntat som obekvämt. Visst kommer jag att se eländet men risken är överhängande att den hamnar i samma klass som de tre uppföljarna där ”Kickboxer 4: The Aggressor” (1994) är den värsta syndaren.