Alfred Hitchcock såg till att man efter “Fåglarna” hukade sig lite extra när fiskmåsar närmade sig. Steven Spielberg gjorde en hel generation till badkrukor med “Hajen”.
Därefter har alla tänkbara djur terroriserat människan på skräckfilmsduken, från den rabiessmittade sankt bernhardshunden “Cujo” till giftiga landsbygdskryp i “Imse vimse spindel”. Här är några tips på filmer du glömt eller aldrig sett med diverse djur som inte är att leka med...
Alligator (USA, 1980)
Lite bortglömd kultfilm baserad på vandringssägnen om bebisalligatorer som spolas ner i toaletten och växer upp till hungriga monster i avloppen. Denna tar sig upp till Chicagos gator och börjar beta av rollistan. Både rolig och spännande av “Cujo”-regissören Lewis Teague och Oscarsnominerade manusförfattaren John Sayles (“Lone Star”).
Backcountry (Kanada, 2014)
En av få välgjorda och faktiskt sevärda rysare om björnattacker, självfallet löst baserad på verkliga händelser. Till skillnad från mer guilty pleasure-underhållande filmer i genren så tar den här faktiskt tid på sig att låta publiken lära känna förortsparet som ger ut sig i kanadensiska vildmarken innan de hamnar i klorna på en ilsken svartbjörn.
The Black Cat (Italien, 1981)
En litteraturprofessor som kan kommunicera med såväl döda som med sin katt använder den senare för att hämnas på folk som gjort honom illa. En av skräckmästaren Lucio Fulcis mindre blodiga men desto mer sevärda rysare, löst baserad på Edgar Allan Poes klassiker “Den svarta katten” med en fin, sista roll för Kubrick-veteranen Patrick Magee.
Black Sheep (Nya Zeeland, 2006)
Skön kombination av Monty Python-liknande humor och blodigt splatter på samma nivå som Peter Jacksons tidiga filmer kan utlovas i den här absurda skräckkomedin. Om du någonsin fruktat får så kan du nog relatera till vår hjälte med fårfobi vars största skräck blir verklighet när försöksdjuren från genexperiment löper amok i en liten landsbygd.
Black Water (Australien, 2007)
En trio vänner väljer fel nordaustralienska träsk att fiska i när en krokodil dyker upp och gör slarvsylta av såväl deras guide som båt. Utan någon hjälp i sikte är valmöjligheterna att ta sig därifrån levande begränsade. Ovanligt bra krokodilrysare som besparar oss plågan med dåliga effekter men dessutom bjuder in publiken till riktig, lågmäld terror.
The Killer Snakes (Hong Kong, 1974)
Hong Kong utvecklade en genre av bisarra skräckfilmer med djur under 70/80-talet - det här är en av de tidigaste och bästa. En ensam, mobbad tonåring utvecklar en vänskap med ormarna i djurbutiken han bor granne med och börjar snart använda dem i sin hämnd mot mobbare och kriminella. En udda men fascinerande film som kräver en viss smak.
Long Weekend (Australien, 1978)
Ett par från förorten bestämmer sig för att ta en avstickare till en avlägsen strand för en mysig helg men deras respektlöshet mot omgivningen uppskattas inte av naturen. En mer subtil, intensiv version av pampiga djurattacksfilmer där karaktärsutveckling och obehaglig atmosfär prioriteras framför billiga skrämseleffekter och blodiga actionscener.
Man’s Best Friend (USA, 1993)
Reporter (80-talsstjärnan Ally Sheedy) räddar gullig hund från ond vetenskapsmans (Lance Henriksen, “Aliens”-Bishop) experiment, ovetandes om att hunden i fråga är en okontrollerbar mordmaskin som kissar syra och kan svälja hela katter! En mer tekniskt avancerad kusin till “Cujo” som är våldsam men även rolig när den driver med hundfilmsklyschor.
Mördarspindeln (USA, 1977)
Många 80-talister minns “Imse vimse spindel” från sina barndoms år men den här lilla rysaren var före med att lansera de åttabenta krypen som små mordmaskiner. Här undersöker en veterinär (en ovanligt sympatisk William Shatner!) döda bonddjur i småstad i Arizona och upptäcker att en hjord av fågelspindlar håller på att invadera.
Orca – djupets hämnare (USA, 1977)
Fiskare försöker fånga in en mäktig späckhuggare men dödar oavsiktligt dess gravida hona istället. Gissa om de vidskepliga stadsbornas varningar om hämnd kommer att bli verklighet...? Ovanligt välskriven, läcker (kolla kostymerna!) “Hajen”-kopia. Och hur ofta får man chansen att se veteranerna Richard Harris och Charlotte Rampling i ett sådant sammanhang?
Ticks – blodsugarna (USA, 1993)
Är du ute efter sofistikerad skräck bör du nog leta vidare men annars är den här videofavoriten opretentiös underhållning för den på rätt humör. Ungdomar på sommarläger i skogen blir offer för otrevliga fästingar som muterats av odlingsmedel för marijuana. Skamlöst kul äckel med tidiga roller för Seth Green och Alfonso Ribeiro (Carlton i “Fresh Prince i Bel Air”!).
Wild Beasts (Italien, 1984)
Vattnet till ett stort zoo förorenas av hallucinogent medel vilket resulterar i att djuren blir galna och löper amok. Effektiv B-film tack vare användandet av riktiga djur (ens moraliska kompass kan dock påverkas av rykten om djur som dödats under inspelningen). Minnesvärda sekvenser som elefanter som stampar ihjäl sina offer och en gepard som jagar en volkswagen längs motorvägen.
Willard (USA, 2003)
Ovanligt överlägsen, stilsäker uppföljare till kultfilmen “Råttorna” (1971) där regidebuterande Glen Morgan (“Arkiv X”) hämtat nyttig inspiration från Hitchock. Världens konstigaste skådespelare Crispin Glover är perfekt i titelrollen, en ensam kontorsråtta (ursäkta ordvitsen) som använder sina bästa vänner - ett gäng gnagare som bor i källaren - till att hämnas på sin elaka chef.
Vilka djurskräckisar har skrämt dig?