Det är svårt att hitta någon lika folkkär och välciterad svensk film som ”Sällskapsresan”. Nyligen firade filmen sin trettiofemte födelsedag, vilket jag också snart skall göra. Enormt populär redan när det begav sig 1980 och har sedan dess befäst sin kultstatus som få andra. Men tillbaka till ”Sällskapsresan”…
Det kanske inte går att hävda att filmen är ett cineastiskt mästerverk; snarare handlar det om rätt kantig men kul igenkännelsehumor i småputtrigt tempo. ”Sällskapsresan” och dess uppföljare (”Hälsoresan” och ”The Stig-Helmer Story” existerar för övrigt inte) har dock en alldeles speciell träffsäkerhet som gör att man alltid kikar när de går på TV. Låt oss fira en milstolpe inom svensk humor med lite kul fakta från Stig-Helmers äventyr på vita duken.
1. ”Sällskapsresan” blev inte nådigt sågad av kritiker när den hade premiär 1980. Det hindrade dock inte cirka 2,5 miljoner människor att se den på bio; den hittills största publiksiffran för en svensk film.
2. Vilken film som innehavde det tidigare publikrekordet? Lasse Åbergs ”Smekmånad” från året innan.
3. Lasses karaktär Helge Jonsson från ”Repmånad” är i princip identisk med Stig-Helmer. Lasse Åberg har i en intervju sagt att de dock inte ville använda Helge igen då ”det skulle ge en Åsa-Nisse-effekt”. Tur att det inte blev så. Oh, wait….
4. Den första filmen i serien var en stor hit även hos den sovjetiska publiken (Ryssland och ett gäng andra länder hängde mycket på den tiden). Bland annat uppskattade ryssarna ”dryckesbröderna” och den entusiastiska reseledaren.
5. På tal om uppspelta ryssar: ”Sällskapsresan” vann det ryskgrundade och numera megastora reseföretaget Intourists pris för bästa turistfilm. Detta var första gången priset hade tilldelats en långfilm.
6. Sven Melander äger fortfarande sin legendariska ”I kväll får 107 svenskar gonorré” T-shirt.
7. Gösta Ekman gör en liten, liten cameo som hotellstäderska mot slutet av ”Sällskapsresan”.
8. Franz Hanfstingl, som spelar skidläraren Rudi i ”Sällskapsresan 2 – Snowroller” (1985) var den enda bland skådisarna som inte kunde åka skidor. Scenerna med Rudi i backen filmades på håll och med en stuntåkare.
9. Inspelningen av del två i serien fick skjutas fram ett år då filmteamet råkade missbedöma skidsäsongens längd i Alperna. Ingen bonus till research-gänget med andra ord.
10. Inför releasen av ”Snowroller” var det många som hävdade att filmen var ett räddningsprojekt för Viking Film såväl som för Lasse Åberg själv efter totalfiaskot med ”Kalabaliken i Bender” (1983). Även om del två inte nådde upp till ettans framgångar sågs den ändå av drygt 1,5 miljoner svenskar på bio. Detta att jämföra med ”Kalabaliken i Bender” som landade på besökssiffran 170 000.
11. Hösten före ”SOS - En segelsällskapsresa” (1988) hade premiär jobbade Lasse Åberg på ett annat projekt om sina ungdomsår i 50-talets Stockholm. När det ryktades om att en ny Sällskapsresan-film var på G har Lasse sagt ”Det finns inget mer att plocka ur ämnet sällskapsresor. Detta mjölkande ur ämnen i all evighet är torftigt." Han ändrade sig dock ganska raskt efter en tid med skrivkramp och julen därpå gick ”SOS” upp på bio.
12. I januari 1989 visade SVT en dokumentär om inspelning av ”SOS – En segelsällskapsresa” och fick rätt gött med skit då detta kunde betraktas som smygreklam. SVT menade dock att dokumentären inte var betald av filmens producenter och att allt således var ok. Producenterna kunde ju inte betala någon annan för att pitcha dokumentären till SVT antar jag… Det vore ju galet.
13. ”Den ofrivillige golfaren” (1991) är den Stig-Helmer-film som fått bäst bemötande av kritiker. Detta säger kanske inte så mycket då alla filmer i serien har varit ganska långt ifrån kritikerfavoriter.
14. ”Hälsoresan – en smal film av stor vikt” (1999) har bara 4,1 i snittbetyg på IMDb och verkar av allt att döma vara hatad av alla. För en gångs skull är alltså kritikerna och publiken eniga så… Yippie? Betyget är dock befogat då ”Hälsoresan” är riktigt, riktigt kass. Totalt slätstruken och utan komik släpar den sig fram i snigeltempo; ett billigt försök att casha in på en folkkär karaktär.
15. Rösten till den 20-åriga Stig-Helmer i ”The Stig-Helmer Story” (2011) dubbades av Lasse Åberg själv. Varför han inte redigerade titeln till filmen när han ändå var i farten är det ingen som vet.
16. ”The Stig-Helmer Story”, den förhoppningsvis sista filmen om Stig-Helmer Olsson, fick marginellt bättre mottagande än ”Hälsoresan”. Filmen är dock långt ifrån rolig och slarvar bort det (för serien) nya grepp som man försökte sig på. Jämfört med originalet trettioett år tidigare är det trist att betrakta hur filmserien spårade ur. Även den mest laktosstinna kassakon kan uppenbarligen mjölkas torr. Nä, vi glömmer de sista tråkigheterna och åker på grisfest anno 1980 istället!
