5 tips till dig som ska spela “Final Fantasy VII Rebirth”

Artikeln innehåller spoilers för handlingen i “Final Fantasy VII Remake”.
Den innehåller inte några spoilers om handlingen i “Final Fantasy VII Rebirth”.

 

 

Kanske har du aldrig spelat ett “Final Fantasy”-spel tidigare och nu har du blivit nyfiken eftersom det är så mycket prat om hur otroligt bra “Final Fantasy VII Rebirth” är? I så fall vill jag först och främst säga grattis och välkommen till en av de bästa spelserierna någonsin. Vi är så glada att du är här!

 

Varje numrerat “Final Fantasy”-spel är helt fristående från de andra spelen, vilket innebär att du kan börja med det som lockar dig mest. “Final Fantasy VII” brukar vara ett populärt alternativ eftersom det är det spelet i serien som gjort det största avtrycket på världen. “Final Fantasy VII Rebirth” är sedan den andra delen i en planerad remake-trilogi av originalet som släpptes 1997. Den första delen i remake-trilogin heter “Final Fantasy VII Remake” och släpptes 2020.

 

Det är naturligt att undra ifall du borde spela originalet från 1997 innan remake-trilogin eller om du kan börja direkt med remake-trilogin? Sanningen är den att du förstås kan börja med remake-trilogin, men min rekommendation skulle utan tvekan vara att du börjar med originalet från 1997. Att köra det först kommer göra att du uppskattar remake-trilogin tio gånger mer.

 

Originalet är ett fantastiskt spel som, även om det är grafiskt gammalt, håller otroligt bra än idag. Att sedan få jämföra originalet med den långt mer tekniskt avancerade och större remake-trilogin och se likheter och skillnader är en upplevelse som saknar motstycke i spelvärlden. Det ursprungliga “Final Fantasy VII” från 1997 är idag dessutom tillgängligt på i princip varje spelplattform och kostar cirka en hundralapp. Du kan till och med ha det på din mobil.

 

För din egen skull. Nöj dig inte med att kolla på någon hafsig sammanfattning av “Final Fantasy VII” på Youtube eller att läsa en sammanfattning av dess handling på Wikipedia. Du rånar dig bara på något fantastiskt för att marknadskrafter övertygat dig om att du måste ha det senaste just nu. Slappna av. Ta det när du är redo för det. Jag lovar att det kommer vara värt det.

 

 

 

 

“Final Fantasy VII Rebirth” är en unikt elektrisk spelupplevelse även för den som spelat originalet. Utvecklaren Square-Enix har nämligen varit så vågade att de, enkelt förklarat, ändrat på saker. Stora saker. Detta gör “Final Fantasy VII Rebirth” till en ömtålig upplevelse som du helst ska uppleva själv eller begränsa till en grupp väl utvalda vänner som kör spelet samtidigt som dig. Internet och sociala medier tenderar att vara hemska platser fyllda av spoilers från folk och sajter som vill locka till sig snabba klick. Och eftersom du intresserat dig för “Final Fantasy VII Rebirth” kommer algoritmerna snart att börja visa dig allt möjligt som du aldrig bett om.

 

Lösningen på detta är förstås att säga upp bredbandet och flytta ut i skogen tillsammans med din Playstation 5. Ifall det inte är möjligt bör du istället antingen begränsa ditt internet- och sociala medier-användande kraftigt den närmsta tiden. Förslagsvis till bara MovieZine. Behandla alla andra platser på internet som ett potentiellt minfält.

 

För “Final Fantasy VII Rebirth” blir verkligen roligare ifall du sett så lite förhandsinformation som möjligt om det. Detta inkluderar officiella bilder och trailers. Undertecknad såg inte något av detta innan jag körde spelet och jag ångrar det inte en sekund.

 

 

 

Det finns väldigt, väldigt mycket att göra i “Final Fantasy VII Rebirth”. En av spelets styrkor är dess enorma variation som pendlar mellan ett överraskande djupt stridssystem och mängder av småspel och minispel. Detta skulle kunna leda till beslutsångest hos vissa spelare men mitt förslag är att åtminstone testa allt.

 

Spelets sidogrejer är nämligen oerhört skickliga på att uppmärksamma de många nyanser som finns i spelsystemet, vilket även kommer att förhöja andra delar av spelet. Sidogrejerna är också värda att göra för att de leder till väldigt bra belöningar. Detta kan vara saker som öppnar upp en helt ny aspekt av spelbarheten, nytt innehåll att leka med eller, bäst av allt, små berättelser som låter dig komma närmare världen och karaktärerna.

 

Skäms däremot aldrig för att ha favoriter. Spelet är väldigt tydligt uppdelat i en påkostad huvuddel och sidoinnehåll som ofta är riktigt bra men som helt klart inte kunnat få lika mycket resurser. Tröttnar du på att göra sidoinnehåll och vill fokusera på de riktigt feta grejerna så gör det. Känns inte att du måste bocka av en checklista. Sidoinnehållet är inte där för alla utan för de som vill ha ännu mer av spelet. Att det kan se olika ut från person till person är helt okej.

 

 

“Final Fantasy VII Rebirth” går att köra i flera olika svårighetsgrader. Samtliga fungerar fint för olika spelares behov men jag skulle vilja uppmana spelare generellt att åtminstone testa på att utmana sig lite.

 

Du behöver inte byta svårighetsgrad helt och hållet men eftersom det här är ett stort öppet rollspel så finns en naturligt dynamisk svårighetgrad i att du kan försöka ge dig på lite tuffare motstånd innan du är helt redo för det. Gör det.

 

Det kan nämligen få dig ännu mer engagerad i spelet. Blir det svårare behöver nämligen du också vara på tårna. Du måste verkligen lära dig spelsystemet på djupet och du börjar hitta på nya kreativa strategier. Det här är väldigt roligt och givande så jag vill verkligen inte att du ska missa den delen av spelet.

 

 

 

Tillåt dig att verkligen ta din tid med “Final Fantasy VII Rebirth”. Jag är medveten om att det kan låta som en svår dynamik eftersom du samtidigt vill undvika att få något spoilat. Därför är punkt 2 på listan så viktig att följa.

 

För stressa dig inte genom det här. Behandla “Final Fantasy VII Rebirth” som en bok, eller ännu bättre, en semester med någon du tycker om. Ibland kan du kötta det en hel helg. Andra dagar räcker det att bara göra sidogrejer i 20 minuter.  Häng i det. Låt det leva vid din sida under hela året. Låt det inte bara passera genom dig utan reflektera över det och kanske dela det med andra som spelat ungefär lika långt som du. Kanske gamla kompisar som du körde originalet med en gång i tiden? Det här är en spelupplevelse som marinerat i över 20 år. Det finns ingen anledning att snabbspola den.

 

För målet med “Final Fantasy VII Rebirth”, eller egentligen något tv-spel, borde aldrig vara att spela klart det. Det borde vara att spela det. Att njuta av upplevelsen som ett musikstycke. Något som existerar i en rörelse. Inte vid slutet.