”What’s your favorite scary movie?” är numera en klassisk skräckfilmsreplik. ”Scream”, ”Scream 2” och ”Scream 4” är ju självironiska och klipska slasherfilmer som har gjort populärkulturella avtryck. (”Scream 3” kan vi däremot glömma. Rullen föll tyvärr offer för de kassa treornas förbannelse.) En tv-serie kändes inte som en helt dum idé trots allt. Kunde ”Bates Motel” och ”Hannibal” så kan väl hederliga gamla Ghostface?
Och visst, säsong 1 är ganska sevärd. Fast beskrivningen på Netflix är missledande och lite korkad. Jag tycker inte att det här är ”en fortsättning på de klassiska skräckfilmerna”, utan snarare en total reboot. En fristående tv-serie som på sin höjd refererar originalfilmens premiärår, då fast telefoni var hippt. Förväntar man sig gamla ”Scream” kan man nog räkna med att bli besviken.
Men tv-serien förvaltar å andra sidan galen-knivmördare-konceptet hyfsat bra. Följetongen försöker stå på egna ben med legenden om den missbildade/missförstådda massmördaren Brandon James (som naturligtvis iklädde sig vit mask på sin tid). Mycket fokus läggs på tonårsintriger, samtida sms-maraton och läckta onlinevideos. Skådespelarensemblen gör ett stabilt jobb och man tar till sig den nya gruppen ungdomar med leading ladyn Emma Duval (Willa Fitzgerald) i täten.
Ska det här hålla i längden krävs det dock att tv-serieskaparna höjer ribban och snarast fixar till följande grejer inför säsong 2:
1. Låt Ghostface-masken från filmerna göra comeback omgående!
Operationsmasker i all ära. Vi vill ha den äkta varan. Originalmasken går inte av för hackor och är som bekant inspirerad av Edvard Munchs expressionistiska konstverk ”Skriet”. Att undvika det uttrycksfulla Ghostface-lösansiktet i ”Scream”-sammanhang är ungefär lika dumt som att missunna oss Jason Voorhees klassiska hockeymask i en möjlig ”Fredagen den 13:e”-tv-serie.
2. Ge oss lite igenkänning, snälla!
Nya hålan Lakewood borde väl ligga någorlunda nära kära gamla Woodsboro? Vore det så farligt om någon rollfigur från filmserien gästspelade i några avsnitt eller åtminstone gjorde en cameo? Sådant godis skulle definitivt tilltala de gamla fansen.
3. Fortsätt med brutala och kreativa dödsfall!
Om man nu suktar efter det makabra och nöjer sig med tv-formatets något mer begränsade ramar. Snubben som blev kluven av en livsfarlig lantbrukarmaskin var en höjdare i säsong 1. Liksom repet runt trädet. Aj, aj, aj. Keep it up.
4. Låt ungdomarna titta på skräck och överanalysera!
Allra helst de fiktiva ”Stab”-filmerna. Scenen när filmnörden Noah Foster (John Karna) dissekerar varför en slasherlångfilm inte funkar som tv-serie är kul självironi som ger mersmak. Massor av metainslag är ju typiskt ”Scream”. Det är bara att öka dosen.
5. Ansträng er lite med mördarens identitet!
Det var alldeles för lätt att luska ut vem som var skyldig i första omgången. Man behövde inte vara Sherlock för att knäcka nöten. Med undantag av den lilla twisten med en eventuell medbrottsling som antyddes i slutet. Mer komplicerade upplösningar hädanefter, tack.
6. Samtliga vuxna i tv-serien behöver växa upp!
Sluta vara handlingsförlamade bakgrundsrollfigurer som inte tillför något. Föräldrabanden behöver fördjupas. Förbjud era konfronterande ungdomar att gå ut när en livsfarlig knivmördare går fri, eller beväpna åtminstone dem till tänderna! Vad som helst.
Vad tyckte ni själva om stapplande säsong 1 av pånyttfödda "Scream"? Vad förväntar ni er av säsong 2?
Fotnot: MTV jobbar för fullt med säsong 2. I april 2016 fortsätter storyn.
Johan Karlsson