9 ruskiga saker Disney inte vill att du ska veta

Disney har omfamnat världen med fluff och gull sedan Blygers kinder blossade upp efter en platonisk kyss från Snövit 1937. De har fått oss att känna kärlek till trädockor, elefanter med utstående öron, loppbitna gathundar och solsuktande snögubbar. 

Och vi har gråtit, massor. Särskilt över alla föräldrar som dött: Bambis mamma, Lejonkungens pappa och både Askungens och Snövits mamma och pappa. Disney har närt flera generationer med idén om att livet är magiskt med Tingelings flygpulver och glada andar i lampor. Dessutom har de gett oss svenskar en jultradition som varat i över 50 år. Ni hör ju själva att det måste komma ett ”men ...”

Disney grundades 1923 och är idag världens näst största media-konglomerat. Numer är miljardföretaget uppdelat i fyra inriktningar: Studio Entertainment, Parks and Resorts, Media Networks och Consumer Products som i sin tur äger allt från LucasFilm till Marvel, Pixar och en del av Vice. Disney har skapat sin egen värld i världen med egna lagar och regler att förhålla sig till. Detta så att barn ska veta vad de får när de ser en Disneyfilm. Och nyheter som skulle kunna ifrågasätta barnens tro på Disney som den store gode trollkarlen slätas självklart över (som att de erbjudit sina kunder hajfenssoppa).

Det är inte bara Disneyprinsessornas brist på karaktärsutveckling och stereotypiserade personligheter som skapar sprickor i illusionen. Det gör även följande incidenter, som dessutom bara är ett första skrap på ytan:

Spöktvillingar, skrumpna kärlekskranka tanter i badkaret och mordstinna fäder är inget jag vill associera med barnfilm men Pixars (numera Disneys) ”Toy Story” är full av referenser till Stephen Kings ”The Shining”. I första filmen kan vi i scenen där Buzz och Woody rymmer från Sid se en kopia av den psykedeliska 70-tals mattan som gjorde trehjulingar skräckinjagande. Ett smart sätt att skapa obehagskänslor hos publiken. I ”Toy Story 3” får vi skymta en övervakningskamera med texten ”Overlook 273” skrivet på sidan, vilket även visar sig vara nummerplåten på kvarterets sopbil. Eftersom regissören är ett ”The Shining”-fan tros vaktmästaren Mr. Tony även vara en referens till Danny låtsaskompis och bäste vän pekfingret Tony.

Utöver prästens omtalade ståfräs i ”Den Lilla Sjöjungfrun”, vilken bortförklarades med mannens knä men likväl klipptes bort på DVD-utgåvan, bjuder ”Bernard och Bianca” på lite äkta naket. När originalet släpptes 1977 hade någon klippt in ett foto på en toplessbrud. Hon syns bara i två sekunder med det räckte för att en upprörd förälder skulle gå bärsärk. Disney fick efter upptäckten återkalla alla 3,4 miljoner exemplar av filmen som distribuerats och gå ut med en offentlig ursäkt. Animatörerna på Disney verkar ha fastnat på denna ”alla barnen”-humornivån och i en scen i ”Vem satte dit Rober Rabbit” kan man se Jessica Rabbit utan trosor.

Länge hade Disney en policy som sa att de anställda som spelade exempelvis Långben och Musse Pigg på deras temaparker inte fick bära sina egna underkläder. Detta då Y-fronten riskerade att synas under kostymerna om de inte var av rätt snitt. I slutet av varje skift fick de anställda lämna in sina underkläder för tvätt. Detta fungerade naturligtvis inte i praktiken och snart spreds både skabb och löss bland personalen vilket tvingade Disney att återkalla kravet.

Det kan också vara bra för alla hipsters att veta att anställda inte fick ha skägg förrän 2012. Disneyprins-idealet säger att det är babylent som gäller.

Walt Disney var en av grundarna till ”Motion Picture Alliance for The Preservation of American Ideals”. Deras syfte var att skydda Hollywoods filmindustri från kommunister och fascister och Ayn Rand lär ha skrivit en pamflett till alliansen. Med Disneys konservatism följde även andra kontroversiella beslut som att i början av företagets linda neka Mary J Forde en animatörtjänst eftersom hon var kvinna. (Walt verkar inte heller ge mycket för modersgestalter om vi ska se till deras dödsratio i filmerna.) 

Disney var inte bara sexist, han var FBI-informatör också från 1940 fram till sin död 1966. Man kan läsa mer om detta i boken ”Walt Disney: Hollywoods Dark Prince.” Som tack för informationsutbytet ska J. Edgar Hoover dessutom fått korrigera en del manuskript. 

Om jag sjunger ”Zip-Adee-Doo-Dah” hör du säkert melodin direkt, men om jag säger att den kommer från filmen ”South of the South” har du troligtvis aldrig hört talas om den. Antagligen för att den är full av rasistiska stereotyper och gör glada sångnummer av slaveriet i södern. Live-action-animation-hybriden släpptes 1946 och handlar om den unge pojken Johnny som flyttar från Atlanta till sin mormors plantage. Disney bestämde sig för att fira dess 40-års jubileum genom att dra in all distribution. Problemet med filmen lär vara att den helt undviker ställningstagande kring politik och ideologi, vilket fungerar för Disneys mer lättsamma sagor men inte lika väl för en berättelse som utspelar sig i 1800-talets Georgia.

”The Haunted Mansion” på Disneyworld är en av deras absolut populäraste attraktioner. Huset öppnade för allmänheten 1971 och har varit en succé sedan dess. Vissa verkar ha blivit så förälskade i attraktionen att de bett sina efterkommande att få begravas där. Främst verkar folk fattat tycke för att sprida askan på den fejkade kyrkogården, men även inne i huset lär ha skett. Att det är olagligt är väl ganska självklart, men man kan också undra om de nära inte tänkt på att deras kära med största sannolikhet får framleva evigheten i en dammsugarpåse.

1989 stämde Disney tre stycken förskolelärare i Florida för att ha målat Musse Pigg och hans vänner på en vägg på deras dagis. Istället för att gå till rättegång mot miljardföretaget valde förskolelärarna att ta bort figurerna. Det är alltid mysigt när de stora företagen går på den lilla människan. Hade Disney varit smarta hade de istället tänkt på vilken fantastisk produktplacering förskolelärarna just skapat och rentav gett dem reklampengar.

Vi vet att den snygga häxan som Odjuret dissade förvandlade hans tjänstefolk till diverse inredningsprylar. Vi vet också att den västra vingen som Belle besöker är förbjudet område. Först nu förstår jag varför. Det är ju egentligen en brottsplats om man ser till de lemlästade borden, stolarna, klädhängarna och vaserna. Och Odjurets aggressiva utbrott som var ruggiga redan innan…

I en mardröm slungas jag iväg när jag åker berg- och dalbana på Tivoli rakt ut på den danska slätten och dör dödens död. Det var ett scenario som jag fram till nu trodde var lika osannolikt som att få ett piano i huvudet. Men några stackare har fått sätta livet till mitt under karusellturen. En 18-årig anställd har blivit ihjälklämd på attraktionen ”America Sings” av en roterande vägg. Oklart om det var för att hon inte fått adekvat utbildning eller om det berodde på ett konstruktionsfel. En 33-årig man fick sätta livet till för att miljardföretaget snålat och ersatt ett oelastiskt hamparep med ett elastiskt nylonrep som resulterade i att han fick ett ankare i huvudet vid ”Sailing Ship Columbia”. Det är inte bara Disneymammor som får sätta livet till för magins skull.