Carolina Gynning är tillbaka på bioduken. I sin första filmroll sedan 2012 års ”Blondie” dyker hon upp som glamorösa Ludmilla, flickvän till en rysk oligark, och en av gästerna på en påkostad kryssning där saker och ting spårar ur under en stormig kväll. Vi fick en pratstund på filmfestivalen i Cannes kort inför premiären av nya komedin ”Triangle of Sadness” om hur det är att filma med Ruben Östlund - och den redan omtalade kräkscenen.
Det här är inte första gången som du är i Cannes?
- Jag var ju en riktig glamourdrottning förr i tiden. Då var jag jämt i Cannes för att festa! Den här helgen är ju den bästa på hela året. Jag gick på alla glamorösa fester och hade hur kul som helst. Härliga tider. Sen så skaffade jag tre barn, och nu är jag tillbaka - med en film! Det känns mycket mer seriöst.
Det är inte ofta man ser dig som skådespelerska. Vad har du gjort sedan filmen ”Blondie”?
- Jag var med i serien ”Torpederna” på TV4, och i ”Lingonligan”. Det har mer blivit tv-serier, och komedi. Men det är den här också. ”Blondie” var mörkare.
Hur mycket är du med i ”Triangle of Sadness” och hur gick inspelningen?
- Det är en ganska liten roll. Men man tackar ju inte nej till att vara med i en Ruben Östlund-film. När jag fick frågan om att provfilma var det bara självklart. Sen fick jag rollen.
- Jag spelade in i fyra veckor. Ruben är ju så extremt noggrann, så han gör bara en scen om dagen, och så gör man den tusen gånger. Jag är med så lite men ändå är man tvungen att jobba så länge. Men det var superkul! Först spelade vi in i Trollhättan, och där hade de byggt upp en båt som gungade, så man verkligen skulle se att alla mådde dåligt. Efter det filmade vi på en riktig båt i Grekland, det var superglammigt. Men också jobbigt, det var covid och jag var gravid. Men en superkul erfarenhet.
- Jag hoppas ju få göra mer film, det tycker jag är superroligt. Men samtidigt tycker jag ju om Ruben Östlund-typer och Jesper Ganslandt-typer. Det kanske man inte skulle kunna tro om mig? Men det är den typen av film jag gillar själv. Jag får hoppas på något nytt projekt i framtiden. Så jag får komma tillbaks till Cannes, haha!
Vad gör du när du inte skådespelar?
- Jag är ju konstnär. Jag designar smycken. Mitt vardagliga liv är ju att måla i min målarstudio och rita smycken och designa. Skådespelarkarriären är mer för att spica upp livet. En grej om året, det har funkat bra för mig.
Den omtalade kräkscenen som Ruben har pratat om… Hur går det för Ludmilla i den?
- Nä, det går ju dåligt. Jag är ju ihop med en man, som även har en annan fru, och ja… Hon spyr ner mig totalt. Det är väldigt kräkigt. Men också sjukt kul! Man stoppar in en liten grej i munnen och så kommer det spya.
- Jag gör också en rolig scen med Henrik Dorsin. Han och jag kom så himla bra överens, han är verkligen fantastisk att jobba med. Och så rolig! Fast det var roligt att filma sent på natten, det vägde upp att filma med en så rolig person.
Till slut, planer för din helg i Cannes?
- Nu laddar jag inför röda mattan imorgon. Det ska bli så jäkla roligt! Det känns verkligen som a moment in life. Sen ska jag bara chilla lite med min bebis och min kille.
"Triangle of Sadness" tävlar just nu om Guldpalmen på filmfestivalen i Cannes. Filmen får svensk biopremiär i höst.
