10 funderingar kring säsongsavslutningen av ”Game of Thrones”

Den här extra korta säsongen har bjudit på många toppar, men kanske även fler dalar än någon annan säsong hittills. Även om det fortfarande har hållit hög kvalitet rakt igenom, har säsongen på flera ställen känts påskyndad där långa transportsträckor har avklarats inom loppet av några minuter, och där framförallt förra veckans tidsram på många håll blev orealistisk, vilket även regissören till avsnittet har erkänt.

 

Med bara totalt sex avsnitt kvar är jag oerhört nyfiken på hur det slutgiltiga kriget kommer att utspela sig, då jag har på känn att serien behöver ändra både ton och dramaturgi för att få det att fungera, så att berättelsen håller rakt igenom och ger oss den bitterljuva avslutningen som har utlovats. I vilket fall har den här säsongsavslutningen i allra högsta grad varit tillfredsställande, då jag vid vissa tillfällen fick mer än jag väntade mig även om jag på andra ställen förväntade mig lite mer.

 

Det finns däremot 10 saker som jag reagerade extra mycket på, vilka jag fördjupar mig mer i nedan.

 

 

Det första som händer när seriens största karaktärer möts i samma scen för första gången någonsin, är att Sandor Clegane ställer sig framför brodern Gregor Clegane och släpper en antydan om att en av de populäraste fanteorierna kommer att hända: Cleganebowl. För den som inte vet kretsar det kring att dessa två monster till krigare, tillika fiender, en dag kommer att drabba samman i en episk kamp till döden.

 

Tanken är fascinerande då vi redan har sett dem slåss mot varandra i en jämn kamp under ett tornerspel i första säsongen. Nu är Sandor argare än någonsin och Gregor är till synes en oövervinnerlig zombie. ”You know who’s coming for you. You’ve always known.” Repliken pekar definitivt på att det kommer att hända. Exalterande! Däremot hoppas jag att det händer för att det är George R.R. Martins egen vision, inte för att skaparna Weiss och Benioff vill tillfredsställa fansen.

 

 

 

Efter Emilia Clarkes frånvaro i varenda trailer och bild som har släppts inför det sista avsnittet har alla haft på känn att hon kommer att svepa ner med sin drake i The Dragon Pit framför alla i ett coolt montage, som vanligt för att imponera på alla som aldrig har sett en drake tidigare. Teorin visade sig stämma, men den som hoppades se en skrämd blick från Cersei lär bli besviken. Alla utom drottningregenten ställer sig upp. Hon sitter kvar med sitt vanliga, stenhårda ansiktsuttryck och när Daenerys tog sin tid att kliva av draken och gå fram till arenan är hennes enda kommentar i stort sett att Dany är sen. Underhållande iskallt, om ni frågar mig. Jag älskar det.

 

Efter en känsloladdad konversation mellan Tyrion och Cersei där båda anklagar varandra för att ha förstört varandras liv återvänder båda två till The Dragon Pit, där Cersei förkunnar att hon tänker hjälpa till i kriget mot de levande döda. Det gick snabbt. Cersei är inte den som är lättövertalad. Hur lyckades Tyrion med den bedriften? Vad har hon för agenda? Jag förväntar mig att hon dödar halva skådespelarensemblen precis som hon gjorde i säsongsavslutningen förra året. Ändå händer inget. Något måste hända och därför sitter jag på helspänn i skräckblandad förväntan.

 

 

Åh, Theon, vad hade Westeros varit utan dig? Antagligen en bättre plats. Jag gillar däremot att han äntligen tar tag i sitt eget lidande och slutar låta folk köra omkring med honom. När han hamnar i slagsmål med den biffige killen från sin flotta ser det mörkt ut och jag tänker att nu är hoppet ute, han kommer aldrig att återhämta sig från Boltons tortyr. Men varje gång han blir nerslagen reser han sig upp igen. Bara det är imponerande. Jag jublar när han blir sparkad i skrevet och till allas förvåning inte ens blinkar till. Det är glädjande att se att han har börjat utvecklas igen. Han må ha förlorat sin fysiska stake, men nog har han lärt sig att visa upp en annan sorts stake.

 

 

 

Minns ni förra veckan när Sansa och Arya hade några av seriens skummaste dialoger? Det spekulerades om att de i hemlighet konspirerade mot Littlefinger för att få honom på fall och visade upp en falsk fientlighet mot varandra för att ingen skulle misstänka något.

 

Jag har stört mig hela tiden på att Sansa har sagt att det inte går att lita på honom, och ändå har hon under hela säsongen haft honom som sin närmaste rådgivare. Väl spelat, Sansa, du lurade mig nästan. Du kunde lika gärna peka långfingret till oss allihop.

 

Littlefingers chockerade ansiktsuttryck är svårslaget när hon avslöjar honom som den riktige förrädaren och resterande av syskonen Stark fortsätter att vända sig mot honom. Chocken ändras till desperation och rädsla när han faller på knä och försöker bortförklara sig innan Arya skär upp hans hals. Ett passande avslut, då det är han som är grundorsaken till alla krig och konflikter vi har sett sedan seriens start

 

Hade Arya vetat om detta från första början skulle han ha varit högst upp på hennes lista. Istället lät han gräva sin egen grav när han på nytt började smida ränker under Jon Snows frånvaro från Winterfell.

 

 

Det visar sig att Cerseis plan är att hon inte tänker hjälpa Jon och Dany i kriget mot White Walkers. Istället stannar hon i King’s Landing med sin armé och förstärker försvaret, låter de andra stormakterna försvagas så att de blir lättare att besegra om de segrar över White Walkers.

 

Vi fick ingen större överraskning än det. Ingen explosion som dödar alla i Cerseis väg. Inget dödsfall överhuvudtaget. Min sadistiska sida blir besviken, även om hon i slutändan kanske drar det längsta strået som innebär så få förluster som möjligt.

 

Sen händer något oväntat. Jaime inser allvaret i Jon och Daenerys varning och tänker inte passivt titta på när halva mänskligheten utrotas. Cersei anklagar honom för förräderi och hotar med att döda honom på plats. I det ögonblicket tror jag faktiskt hon kommer att göra det. Det har alltid spekulerats om att hon är en ny version av den galne kungen och Jaime blir den som hugger ner båda två, men ända fram tills han synade bluffen och gick därifrån oskadd tvekade jag.

 

Cersei är oberäknelig och skulle bokstavligt talat kunna ta till vilka metoder som helst. Ska hon äntligen döda någon? Nix, inte den här gången heller. Åtminstone kan vi glädja oss åt att det finns nytt hopp för att Jaime + Brienne kommer att hända.

 

 

 

Ögonblicket alla har väntat på har kommit. Jon Snow och Daenerys Targaryen ligger med varandra. Äntligen! Nej, vänta. Samtidigt berättar Bran sanningen om Jons föräldrar. Ni vet, den har ju aldrig riktigt blivit bekräftat förrän nu. Varför måste han göra det just nu, när vi får bevittna ett av säsongens finaste ögonblick? Plötsligt känns deras samlag väldigt fel, trots att Targaryens är kända för att äkta varandra. Varför vill vi att de ska få göra det, när Jaime och Cerseis förhållande i allra högsta grad är tabubelagt.

 

Sen uppstår frågan: vad händer när de får reda på sanningen? Kommer Daenerys stöta bort Jon från sig, eller kommer Jon stöta bort Dany? Kommer de att regera sida vid sida när kriget är över? Kommer hon att erkänna honom som den rättmätige tronarvingen? Med Daenerys varierande temperament är det omöjligt att veta. Jag är däremot fortfarande sur på Bran för att han förstörde ögonblicket.

 

 

 

Det är mycket snack och lite verkstad från Brans sida. Han fortsätter påpeka för alla han träffar att han är den treögda korpen (igenkänningsfaktorn är hög när Sam kliver in i rummet och ger honom tvivelaktiga blickar), ändå gör han i stort sett ingenting. Hans enda mål just nu verkar vara att berätta för Jon att han inte är Ned Starks son, trots att han inte haft alla pusselbitar på bordet förrän nu. När hade han tänkt berätta om Cerseis lögner? Eller avslöja det faktum att en odöd drake flyger omkring i världen?

 

Hittills har hans roll den här säsongen varit betydelselös. Bäst för honom att han kan komma med en ordentlig plot twist i den sista säsongen, gärna något i stil med att han och The Night King egentligen är samma person.

 

 

 

Om slutet kändes nära när säsongen började, så känns det ännu närmare nu. Det oundvikliga ögonblicket har kommit. Muren har fallit. Precis som jag förutspådde förra veckan var draken nyckeln till hela händelseförloppet. Det slutgiltiga kriget är på frammarsch, allt på grund av att Bran Stark ledde Jon bortom muren, som i sin tur skickade dit Daenerys för att bli av med en av drakarna. Det är lite som att Bran ville att det skulle hända.

 

När Tormund och Berric inser vad som håller på att ske får jag ur mig ett ondskefullt skratt, för jag har väntat på att få se muren rasa i alla dessa år. Nu när hotet är framme och i allra högsta grad livsfarligt hoppas jag att serien kan ta en mörkare vändning än vad vi sett hittills. Jag gillar tanken på att se karaktärerna förtvivlade för att spegla att hela mänsklighetens öde står på spel.

 

 

För att vara en serie där viktiga karaktärer dör som flugor känns det som att det varit orimligt få dödsfall nu under slutspurten. De igenkännbara ansiktena som vi aldrig kommer att få se igen går att räkna på mindre än tio fingrar, varav det bara är Littlefinger och en drake som har varit betydelsefulla. Därutöver är det enbart draken och Olenna Tyrell som man har brytt sig om. Med tanke på att de två sista avsnitten i de flesta säsongerna har inneburit en dödsbonanza förväntade jag mig något mer. Något oväntat, liknande när Cersei sprängde Sept of Baelor och utplånade över hälften av karaktärerna i King’s Landing.

 

Samtidigt måste jag påminna mig själv om att detta troligtvis utgör hälften av den sista boken (förutsatt att serien kommer att följa sista boken relativt bra) och att vi därför har mycket mer att vänta oss i de sex återstående avsnitten.