Det var år 2012 som Disney köpte Lucasfilm och vi blev genast lovade en ny trilogi som följde upp originaltrilogin. Det såg initialt ljust ut och filmerna som levererades höll måttet enligt både kritiker och publik. Men sedan 2017 års ”The Last Jedi” har diverse Star Wars-projekt från Disney haltat fram med varierande resultat.
Fansen har inte varit nöjda. Den senaste i raden av projekten som nu möter fansens vrede är ”The Acolyte” och undertecknad är helt på fansens sida. För det här är fullt med felaktigheter och andra störningsmoment och håller inte överhuvudtaget!
5. Bara Disneys egna karaktärer och historier är relevanta
Detta började redan med 2019 års ”The Rise of Skywalker”. Här valde man att ta tillbaka Palpatine som skurk. Detta val gör hela profetian från prequel- och originaltrilogin betydelselös, då den sade att Anakin var den som skulle krossa Sitherna och återföra balans till Kraften. Nu tog man tillbaka Palpatine och istället var det - den av Disney framtagna - karaktären Rey som krossade honom en gång för alla och därmed blev den som återställde balansen.
Trenden fortsatte även i serien om Obi-Wan Kenobi från 2022 där karaktären Reva, också framtagen av Disney, räddar Luke Skywalker som barn och det är alltså henne vi ska tacka för att de goda sedermera vinner striden.
Med ”The Acolyte” har man gjort något liknande. Vi får tidigt i serien reda på att de två tvillingarna Osha och Mae är skapade utan en far, av Kraften själv, i jungfrufödsel. Fram tills nu var Anakin den enda i denna avlägsna galax som blivit avlad på detta sätt, då han var den utvalde. Men nu väljer Disney alltså igen att visa att deras karaktärer minsann är lika viktiga eller kanske till och med mer unika.
4. Hur billigt allt ser ut
Budgeten för ”The Acolytes” åtta avsnitt har landat på 180 miljoner dollar. Det är alltså summan av vad en blockbuster i Hollywood brukar gå på. Trots detta kan jag inte släppa hur billigt allt ser ut. Alla kulisser och kläderna de har på sig ser så fruktansvärt B ut. Jag vet inte om det beror på ljussättning eller kameravinklar men allt har bara en sådan ”eftermiddags-TV-känsla” à la ”Days of Our Lives” över sig.
Lägg till att specialeffekterna ser så förbannat sjaskiga ut också. Detta får mig att undra; var har pengarna tagit vägen? Är det skådisarna som slukat större delen av budgeten eller vad är det som hänt? Detta tror jag inte heller är fallet då det inte direkt är med några större A-listers som lär kosta så mycket. Den dyraste lär väl vara Carrie-Anne Moss men henne hade de ihjäl i de första tio minuterna av det första avsnittet. Jag ger dem dock att fighting- och svärdkoreografin absolut håller måttet, så kanske gick pengarna till koreograferna?
3. Varför är en Sith ens där?
Nästa sak jag stör mig på är en ren felaktighet i etablerad kontinuitet. ”The Acolyte” utspelar sig före händelserna i prequel-trilogin och så här sex avsnitt in, är den fylld av diverse felaktigheter som går emot saker som etablerades under prequel-eran. Bland annat att storskurken visar sig vara en Sith, när det tydliggjordes i ”Episod I” att Sitherna varit utdöda i ett millenium.
Även om de skulle ha agerat i det dolda så blir det svårt att förklara när skurken i serien har interagerat med så många Jedis, som senare kan berätta vidare om deras möten med honom. Jag förstår att man måste ha en skurk i sin historia för att kunna ha med den centrala konflikten. Man hade ju dock kunnat göra skurken till någon annan än just en uttalad Sith, något som han själv benämner sig som. Det finns andra som använder sig av den mörka kraften än bara Sitherna i Star Wars-galaxen.
2. Hur f*n är Ki-Adi-Mundi ens där?
Det mest pinsamma felet som ”The Acolyte” bidragit med och som påpekats av flera fans på nätet är att man valde att ta in karaktären Ki-Adi-Mundi för en cameo. Ki-Adi-Mundi är en högt aktad Jedi i prequel-trilogin, som introducerades i Episod I och sitter bland annat i Jedirådet tillsammans med Yoda och Mace Windu. Problemet är bara att ”The Acolyte” utspelar sig cirka 100 år före ”Episod I” och Ki-Adi-Mundi var då i sextioårsåldern. Han ska alltså inte ens vara född under denna tidsperiod.
När ni läser mycket av detta kanske ni tänker att det här bara är onödigt gnäll från en Star Wars-nörd. Och visst, så kanske det är. Men den här typen av misstag, där man inte ens håller koll på sina egna karaktärers åldrar, vittnar lite om Star Wars tillstånd hos Disney. De verkar ha noll koll på den franchise de själva besitter och ändrar retroaktivt i både kontinuitet och handling – vare sig det verkar vettigt eller ej.
1. Tom handling och tomma löften
Sex avsnitt in av åtta är det egentligen bara ett avsnitt som levererat kvalitativ underhållning på klassiskt Star Wars-maner och det var avsnitt fem. Då fick vi det mest actionfyllda avsnittet med de redan nämnda välkoreograferade fighterna. Manny Jacinto som spelar skurken bjöd också på grymt skådespel i detta avsnitt och är troligtvis den största bedriften rent skådespelarmässigt som denna serie åstadkommit.
Men bortsett från detta avsnitt har de övriga fem varit så fruktansvärt tråkiga och förutsägbara. Vi såg alla på mils avstånd vem skurken skulle visa sig vara.
Handlingen om de två tvillingarna som står på vars sida om Kraften bjuder verkligen inte på något nytt eller spännande och avsnitten är överlag rätt så händelselösa. Då har man ändå sålt in serien som att den ska ha bäst svärdaction sedan prequel-trilogin. Carrie-Anne Moss har även figurerat flitigt i promotion-material men henne hade man som sagt ihjäl redan i prologen till första avsnittet. Så det känns väldigt mycket som tomma löften helt enkelt.
Vad tycker ni om "The Acolyte" - har den infriat förväntningarna eller missar Disney mållinjen?
