"Många låtar speglar hans känslor kring tragedin"

Nick Caves ena 15-åriga son dog förra sommaren mitt under arbetet med hans senaste album. Det var inte bara hans och resten av familjens liv som påverkades brutalt utan traumat kom såklart även att göra intryck på Caves konst.


Idag visas filmen ”One More Time with Feeling” på svenska biografer. Vi träffade filmens regissör Andrew Dominik (”Mordet på Jesse James av ynkryggen Robert Ford” och ”Killing them softly”) under Venedigs filmfestival för en liten pratstund om det känsliga ämnet och arbetet kring filmen.

- Nick Cave som jag känner sen innan frågade mig i december förra året om jag ville göra en film om inspelningen av hans senaste album. Självklart sa jag ja. Hans son hade ju gått bort tidigare under året och han var väldigt påverkad sorgen och förlusten. Nick är en privat person och ville egentligen inte prata med pressen om det, men han förstod att frågorna skulle komma. Han tänkte att en film kunde fungera som hans uttalande om det hemska, samtidigt som det kunde vara ett sätt att ta sig vidare i livet. Filmen är inte tänkt vara terapeutisk, utan fungerade kanske mer som en tillfällig krycka. Många låtar speglar såklart hans känslor kring tragedin.

- I februari började vi och sedan filmade vi lite till i april. Det var snabba puckar, men det mesta är improviserat så det behövdes inte mer tid. Jag gick till jobbet varje dag och visste aldrig vad det var som skulle hända. Det var rätt befriande för alla inblandade. 

- Vi hade en deal att jag fick filma och fråga vad jag ville så kunde Nick sedan efteråt välja att ta bort vad han ville. Det kändes som en schysst deal så båda kunde bli nöjda.

- Han hade blandade känslor. Han är en väldigt privat person så det var ju inte ett lätt beslut att göra detta, men samtidigt ville han berätta om vad som hänt utifrån deras perspektiv deras sorg. Nick har bearbetat det mesta i sitt liv i sin konst och den här tragedin är såklart en stor del av hans liv, något som aldrig kommer gå bort, det är ett sår som aldrig kommer läkas ihop.

- Nick och hans fru Susie såg filmen samtidigt. Hon gillade inte delarna med henne och han gillade inte delarna med honom, men de gillade varandra och när de rådfrågade Warren (Nicks äldsta vän och medlem i bandet The Bad Seeds) sa han att han gillade allt och då fick Warrens ord väga tyngst.

- Jag älskar 3D! Har alltid velat göra svartvit film i 3D, så det gjorde jag! Jag tycker att det ger en extra dimension till berättandet. Framförallt när det inte är så mycket handling eller dialog annars. ”One More Time with Feeling” är en film som jag vill ska upplevas och kännas. Det är inte någon särskild intrig som ska följas, utan kameran förmedlar känslor som musiken ger upphov till. Sedan ville jag gärna skapa en teatral känsla, mångbottnad. Så fungerar enligt mig musik också varför jag tyckte det passade särskilt väl med 3D just i detta. 

- Som sagt är ju fotot en viktig del av berättande här, det är kameran som tar och ger bilderna. Vi använder en riktig 3D-kamera, den är stor och otymplig, väger typ ett ton. Så helt lätt var det inte alla gånger. Vi ville komma nära det vi filmade, ta fasta på intimiteten, vilket såklart inte var så lätt just på grund av kamerans storlek. Benoít är beslutsam och självsäker och vet vad han gör. Dessutom gillar vi samma saker visuellt så jag litade fullt ut på honom. Vi kommunicerade med tecken och gester för att inte störa det som skedde framför linsen och funkade perfekt.

- Jag ska göra en film om Marilyn Monroe efter Joyce Carol Oates roman ”Blonde”. Vi börjar filma i januari nästa år. Det känns spännande.

- Jag är ledsen men det är tyvärr för tidigt att prata mer om det.