Film

Skribent

Gäst

14 juli 2019 | 18:00

Minnesvärda middagar på film

Det psykologiska greppet att placera filmkaraktärer vid ett middagsbord är otroligt effektivt, skriver Fredrik Gren.
Det intima psykologiska greppet att placera karaktärer vid ett middagsbord är otroligt effektivt. Det är ett smart tillvägagångsätt att stanna upp för reflektion. Vilka är våra karaktärer? Vad är deras agenda? Finns det någon agenda? Etablera och fördjupa sig i karaktärerna. Skapa en successivt stigande hotfull stämning med skådespeleri i världsklass ("Django Unchained" 2012) eller göra det pinsamt, otrevligt, misstänksamt, obehagligt… listan är lång. 

Ett middagsbord i teorin är en symbol för familj, ett hem, något familjärt och en återkommande plats att samlas på. Det är en del av vardagen. En möbel lika förekommande som en säng eller en soffa. Vi delar fastan med våra nära och kära, släktingar, vänner och kanske kollegor. Oavsett kombination av personerna runt middagsbordet så öppnar det upp för en intressant dialog, om man väljer att utnyttja den plattformen. Vilket jag tycker fler filmskapare borde göra då det ger utrymme för fler perspektiv samtidigt. Ett intimt maskineri av flera psyken slutna runt ett dukat middagsbord. Stämning, blickar, dialog eller en sökande fot mot grannens skrev under bordet i Paul Verhoeven provokativa tillika fascinerande thriller ”Elle” från 2016.

Det finns exempel när vi tittare får betrakta den kittlande tystnaden i det outtalade eller varför inte skedet när frustationen i det outtalade når sin gräns i "American Beauty" från 1999. En tallrik med sparris flyger i väggen och den avslappnade Lester Burnham fortsätter sin måltid. ”Det är en fantastisk sak när du inser att du fortfarande har möjligheten att överraska dig själv.” – Lester Burnham.  
 
 
Den italienska filmen ”Vad döljer du för mig?” från 2016 utforskar hur farligt det kan vara att exponera mobiltelefonens hemligheter med en tagline som lyder; Alla har tre liv: Ett offentligt liv, ett privatliv och ett hemligt liv. I princip hela filmen utspelar sig runt ett middagsbord med en mysig tillika obehaglig atmosfär. Ari Aster åstadkom något alldeles fantastiskt med ”Hereditary” från 2018 och även om hela filmen erbjuder originellt filmskapande i världsklass så kulminera filmen runt ett middagsbord med Toni Collette som talförare. Middagsbordet placerat i en förnäm traditionell tillställning utnyttjas i den danska filmen ”Festen” från 1998 där det bjuds på några minnesvärda tal, i sina upprepande försök. Den bästa scenen ur Ben Wheatleys omdebatterade ”Kill List” från 2011 är en simpel middagsscen som minst sagt spårar ur. 

Andra exempel på fantastiska middagsscener är ”The Invitation” 2015, ”The Square” 2017, ”Indiana Jones och De Fördömdas Tempel” 1984, "Lars and the Real Girl" 2007 och ”Get Out” 2017.  

Jag älskar middagsscener på film och jag önskar att fler kreativa filmskapare utnyttjar dom dolda möjligheterna som finns genom att placera sina karaktärer vid ett middagsbord för att bryta fastan.

Fredrik Gren
| 14 juli 2019 18:00 |