Önskelista: Det här vill jag se i "Star Wars: Episod IX"

Så här lagom till jul har den där bekanta melankolin kring att det är två långa år tills vi får se fortsättningen på "Star Wars: The Last Jedi" infunnit sig hos mig. Passionen som tar över hela mitt medvetande när en ny "Star Wars"-film närmar sig kan bara matchas av irritationen över att filmerna måste ta så evigt lång tid att producera.

 

För att stilla de tunga tankarna en gnutta tänkte jag blicka framåt mot J.J. Abrams kommande "Episod IX" och reflektera över vad jag skulle vilja se i den filmen, om jag fick bestämma. Häng med!

 

 

 

 

Som jag skrev i min text om "The Last Jedi" så förstärktes alla de redan emotionella ögonblicken med Leia (Carrie Fisher) av det förkrossande faktum att hon inte finns med oss längre. Världen fattas verkligen Fisher, och J.J. Abrams får nu den ohyggligt svåra uppgiften att ge hennes folkkära karaktär ett värdigt farväl.

 

Hur han ska gå till väga vet jag inte, men det är iallafall sagt att någon form av CGI-lösning inte ska användas, tack och lov. Det ska finnas lite färdigt material kvar, men om det går att använda förblir högst oklart. Det viktigaste för mig är dock inte den tekniska lösningen, utan snarare att det blir en emotionellt tillfredsställande avrundning. Filmen skulle till och med kunna öppna med Leias begravning, så länge det förankras väl i storyn. 

 

 

 

Både scenen i den snötäckta skogen i slutet av "The Force Awakens" och den utsökta scenen i Snokes tronrum i "The Last Jedi" bjöd på njutbara lightsaber-sekvenser, men för mig har de inte nått riktigt hela vägen. 

 

I "Episod IX" skulle jag vilja se något som kan mäta sig med duellerna mellan Luke och Darth Vader i "The Empire Strikes Back" och "Return of the Jedi"; en känslosam, skitig och rå kamp om liv och död som får ta den tid den behöver. Även Anakin mot Obi-Wan i "Revenge of the Sith" är ett exempel på det. Helst skulle jag se att det är Rey och Kylo Ren som är kombatanterna, men även de två mot en mäktig tredje person (á la "duel of the fates") skulle göra jobbet. 

 

 

 

Som bekant har vissa steg som Rian Johnson tog med "The Last Jedi" blivit riktiga vattendelare. Som nämnt tidigare så älskade jag riktningen han tog med Luke, Snoke och Reys bakgrund, de tre punkter som verkar vara känsligast för många. Vissa tycker till och med att Johnson körde över Abrams och det han byggde upp i "The Force Awakens", vilket jag kan förstå även om jag inte håller med om det.

 

Hur som helst, nu när J.J. Abrams kommer tillbaka finns det onekligen ett mått av oro över att han kommer försöka styra tillbaka skutan i sin riktning igen. Värsta möjliga scenario vore om han bestämmer sig för att Kylo bara försökte sätta Rey ur spel när han berättade att hennes föräldrar var obetydliga skrotletare, att han bara lekte med hennes hjärnspöken för att få överhanden. 

 

Eftersom det har bekräftats att trilogin inte är utplanerad i förväg skulle Abrams i praktiken kunna gå den vägen, men samtidigt tror och hoppas jag att det är mycket osannolikt. Dels tror jag att Abrams själv inser att Johnson gav det mest tillfredsställande och tematiskt intressanta svaret på frågan och sen känns det för mig som att både Kylo och Rey talade sanning i scenen. Det är till och med Rey själv som yttrar det först, att hon alltid har vetat svaret innerst inne. 

 

 

 

Jag är som bekant ett stort fan av både "The Force Awakens" och "The Last Jedi", men om man ska lyfta något som kunde ha gjorts bättre i båda de filmerna så hade de mått bra av lite vassare fokus. Båda känns stundtals något spretiga och lite väl fullmatade och hastiga, något som på gott och ont har präglat hela "Star Wars"-sagan.

 

I "Episod IX" hade jag helst sett att J.J. Abrams smalnar av berättelsen rejält och förankrar berättelsen stadigt kring dynamiken mellan Rey och Kylo Ren. Det skulle öppna upp möjligheten att skala ner så mycket som möjligt på onödiga sidospår och underutvecklade bikaraktärer, vilket hade resulterat i en mer intim story. Att våga tänka mer åt "less is more"-hållet i den här typen av megakomersiell franchise är onekligen en risk, men "The Last Jedi" bevisade att hoppet för risktagande i serien inte är helt dött. 

 

 

 

Den som tycker att det här strider lite mot den senaste punkten har helt rätt, men så får det bli. För vem skulle inte vilja se allas vår Lando Calrissian, rymdgangstern tillika Cloud City-bossen med silvertunga, återvända i den här trilogiavslutande delen? Billy Dee Williams är fortfarande i allra högsta grad aktiv som skådespelare och känner jag honom rätt så skulle han attackera en sådan chans med full kraft och eldig passion. Så vad sägs om "Star Wars: The Glorious Return of Lando"? Varsågod J.J.