Spel

Skribent

Alexander Kardelo

22 november 2019 | 12:00

Recension: "Star Wars Jedi: Fallen Order" överraskar mig aldrig

Efter en vecka på äventyr med jediriddaren Cal är vi varken imponerade eller sugna på mer. Trots autentiska miljöer och mycket godis för fansen har "Star Wars Jedi: Fallen Order" inte Kraften på sin sida.
Häromveckan delade jag mina intryck av "The Mandalorian", och noterade att det är en bra tid för Star Wars-fans. En ny tv-serie, ett spel och en biofilm släpps inom loppet av en månad. Disney och Lucasfilm har onekligen skruvat upp tempot på sin lukrativa rymdsaga de senaste åren.

Men mycket Star Wars kan ju bara leda till att en del medioker Star Wars kommer ut i världen. Allt kan inte hålla samma höga klass som den älskade originaltrilogin från förr. Och efter en vecka framför "Star Wars Jedi: Fallen Order" kan jag konstatera att det är ett spel som varken kittlar fantasin eller bidrar med något nytt i den här galaxen.
 
 

För länge, länge sedan...

 
För den som hängt med i filmerna utspelar sig "Fallen Order" tidsmässigt mellan "Episod 3: Mörkrets hämnd" och episod 4, mer känd som "Stjärnornas krig" kort och gott. Jediriddarna är mer eller mindre utrotade av det onda Imperiet.

Jag spelar som Cal Kestis, en ung grabb som håller sina krafter hemliga. Men efter en sammandrabbning med den mörka sidan bir han räddad av rymdfarkosten Mantis. Ombord finns Cere Junda, en före detta Jediriddare och Greez Dritus, en alien-pilot med vass tunga. Hans nyfunna vänner har en plan för att rädda Jediordern, och de behöver Cals hjälp.

Man får inte heller glömma den trogna lilla roboten BD-1, helt klart spelets charmigaste inslag! Som en glad liten valp finns han alltid vid min sida, redo att dra ett ordvits (på androidspråk förstås), bistå med medicin eller en hint vid behov, eller öppna låsta dörrar. En praktisk kompis att ha, helt enkelt.
 
 

En kopia på "Tomb Raider"-spelen

 
Resan tar mig till olika planeter där pussel ska lösas, mysterier avtäckas och skurkar bekämpas. Är det inte Stormtroopers så är det utomjordiska monster som står redo att klyvas mitt itu av Cals lasersvärd. Överlevande Jediriddare är förstås konstant jagade, så emellanåt får du räkna med lite mer motstånd från en boss i tuff svart mask eller en väktar-droid.

Tack och lov för Jedi-krafter, och under spelets gång får du byta in Skill Points mot nya förmågor som hjälper dig att slåss bättre. Det kan vara frustrerande att lära sig springa på väggar eller frysa tiden i rätt ögonblick, men det visar sig snabbt vara ganska användbart.

Men för det mesta handlar det om att utforska de olika planeterna (de är sex till antalet). Det är ibland som att kastas in i en stor labyrint och det gäller att ha ögonen med sig för att hitta rätt väg framåt eller kanske den där gömda gången.

Redan på Zeffo, en av de första planeterna jag besöker, får jag starka "Tomb Raider"-vibbar bland de mörka ruinerna. Det är som att spelets skapare har kopierat Lara Crofts tre senaste speläventyr och lite slarvigt ersatt allt med egna miljöer och andra ansikten. Och jag är ärligt talat trött på "Tomb Raider" efter tre likadana spel, jag behövde inte ett fjärde - även om det utger sig för att vara Star Wars.
 
 

Kraften är svag med "Fallen Order"

 
Miljöerna är det annars inget fel på. Det är Star Wars-världar så som vi känner igen dem, med en story som fint smälter in i den övergripande mytologin.

Spelets skapare säger att de har tittat på första "Stjärnornas krig" för att skapa sin egna "hjältens resa", men jag ser också starka inspirationer från spinoff-filmen "Rogue One". Saw Gerrera (spelad av Forest Whitaker) dyker upp som en karaktär halvvägs in.

En riktig downer är den bristfälliga grafiken. Trots att vi befinner oss på fantastiska planeter och i vitt skilda miljöer, finns det inget som väcker wow-känslan. Vid strider i trånga utrymmen kan kameran dessutom hamna mitt i någon vägg, så att man överhuvudtaget inte ser vad man sysslar med. Sådana småbuggar trodde jag att vi hade kommit ifrån år 2019.

Jag skulle inte kalla mig ett superfan av Star Wars, men håller en hyfsad koll på franchisen. Och jag har spenderat mer tid med de två senaste "Star Wars Battlefront"-spelen än vad jag vågar erkänna - där fanns både nostalgin och Star Wars-känslan jag letade efter.

Här har EA och Respawn (studion bakom "Titanfall") släppt ett spel som visserligen ser ut som Star Wars, låter som Star Wars och känns som Star Wars, men den lyckas inte väcka det där barnet inom en. Att svinga ett ljussvärd har vi väl alla drömt om, men jag saknar magin och spänningen som vi vet att filmerna kan bjuda på.
 
Det är fanimej en konst att få en galax långt, långt borta att kännas "meh".
 
 

Summering

 
"Fallen Order" lever på sitt starka varumärke och lär locka många fans. Och här finns mycket att gilla, men lite att älska. Själv ser jag en ytterst medioker produkt som aldrig får mig att längta till att få plocka upp handkontrollen igen. Att få utforska mer av Star Wars-galaxen på egen hand är kul och lockande, inledningsvis, tills man inser att spelet inte bjuder på några som helst överraskningar.
 
 
"Star Wars Jedi: Fallen Order"
Genre: Action/äventyr
Utvecklare: Respawn Entertainment
Utgivare: Electronic Arts
Format: Playstation 4, Xbox One, PC
Släpps: 15 november 2019
Pris: 649 kronor
 
Abstract abstract art 3d   31141940 2560 1600
| 22 november 2019 12:00 |