"Archie har blivit het"
Riverdale är en fridfull småstadshåla intill en pittoresk flod och ingen förväntar sig att något dåligt ska hända här. Det första avsnittet börjar med seriens berättarröst, en melankolisk Jughead (Cole Sprouse) som skriver en bok om händelserna, introducerar det mystiska mordet på Jason Blossom (Trevor Stines), vars kropp hittas i vattnet med ett pistolskott mellan ögonen. Jasons tvillingsyster Cheryl (Madelaine Petsch) är skolans självutnämnda drottning och cheerleaderlagets ledare och ibland får man nästan incestuösa vibbar av vilket slags förhållande hon hade till sin bror.
Archie (K.J Apa) är inte längre vilken medelsvensson som helst, utan har i "Riverdale" blivit en muskulös, lovande fotbollsspelare som hellre vill trotsa sin far och satsa på musiken efter att han över sommaren har legat med musikläraren. Som en gay-karaktär pekar ut i de första tio minuterna medan han beskådar Archies avklädda överkropp: "Archie har blivit het". Detta skulle kunna vara Netflix sammanfattning av steget från serietidningen till tv-skärmen.
Hans granne Betty (Lili Reinhart), som han har varit nära vän med hela livet, är samma försiktiga och tillrättalagda flicka som i serietidningarna, men vänta bara: hennes mörka sidor kommer snabbt fram i följande avsnitt. Hon är dödskär i Archie, men när kaxiga rikemanstjejen Veronica (Camila Mendes) flyttar till Riverdale från New York och blir bästis med Betty utvecklas det till ett triangeldrama mellan de två och Archie. Veronica hade lätt kunnat stjäla honom från Betty, men hon har gjort en pakt med sig själv att inte längre vara den iskalla bitch hon var i New York och hon och Betty lär sig mycket av varandras vitt skilda personligheter.
Tjejerna stjäl showen
Det märks att "Riverdale" fortfarande försöker hitta vad den vill vara, trots att "Archies" skapare Roberto Aguirre Sacasa är med på manusskrivandet även för Netflix-serien. Kanske var det alldeles för konventionellt av mig att förutsätta att Archie skulle vara huvudpersonen i tv-serien, men han får ta ett steg tillbaka när följande avsnitt fokuserar mer på Betty och Veronica som gemensamt ska trotsa den bortskämda tvillingsystern Cheryl och med extrema metoder bekämpa den "slut-shaming" som skolans fotbollskillar utsätter dem för.
Det här är en långt mer intressant händelseutveckling som cementerar tjejernas vänskap, än hunk-Archies försök att bolla musikskrivandet med fotbollen, ligga lågt med lärar-ligget och bestämma sig för vilken tjej som är hetast. Visst, han har också hört och sett lite som är relevant i Jasons mordutredning då han strulade runt med läraren, men då han tvingas hålla mun för att inte avslöja deras affär händer det inte så mycket på den fronten.
Stora ämnen som "slut-shaming" och rasism bemöts klumpigt
Så vad försöker "Riverdale" egentligen vara? Den försöker vara en dagsaktuell "Twin Peaks" - trots att "Twin Peaks" snart kommer ut med en dagsaktuell säsong - men som samtidigt vill skilja sig ifrån andra tonårsdraman genom att tackla stora teman såsom just "slut-shaming". De får pluspoäng för att de försöker, men det görs tyvärr klumpigt.
Konflikten inleds av att Veronica har flirtat med en av fotbollstalangerna på skolan och dagen efter har han publicerat en bild av henne på sociala medier med lönnsirap i ansiktet. Detta förklaras som något Riverdale-ungdomarna gör som en metafor för något sexuellt och är därmed ett sätt att hänga ut tjejer som "ligger runt". De utsatta tjejerna, däribland Barb från "Stranger Things" (Shannon Purser), hittar killarnas anteckningsbok där de poängsätter tjejerna och tävlar om vem som får ligga mest.
Den här konflikten hade kunnat göra en snygg poäng av att killar inte ska ses som kungar medan tjejer kallas för slampor om de har sex, men istället faller det helt när Veronica inte ens hade sex från första början och allt fokus läggs på att killarna ljög om saken, istället på det faktum att det vore okej även om hon faktiskt hade haft sex. Lika klumpigt blir det när bandet The Pussycats först ger Archie ett helt tal om hur han aldrig kan förstå vad det innebär att vara en svart kvinna i en småstad, men sedan faller pladask för hans sångtexter och låter honom skriva alla deras budskap.
Men ack, vad beroendeframkallande den är!
På det hela taget förlåter jag alla knasigheter då allt smaskigt tonårsdrama lockar en att komma tillbaka varje vecka och se mer. "Riverdale" är inte det bästa som har gjorts och lyckas absolut inte vara "Twin Peaks" - trots Mädchen Amick som Bettys mamma eller ett 50-talscafé dränkt i spöklikt neon och en dimmig flod, men den lyckas vara den nya "Gossip Girl" eller "The O.C" mot en "Twin Peaks"-bakgrund. Intrigerna väcker engagemang och mordgåtan bara måste man veta slutet på.
Tre avsnitt finns ute i dagsläget och nya släpps varje vecka. Vad jag hoppas på i framtiden nu är att Archies historia kan mäta sig med Bettys och Veronicas, att Bettys stereotypiska "gay best friend" Kevin slutar vara just en platt stereotyp och att "Riverdale" blir bättre på att tackla stora ämnen som rasism och "slut-shaming".
Framför allt hoppas jag på att den fortsätter att hålla uppe intresset, för som det är nu kan jag knappt bärga mig tills nästa avsnitt släpps.
Du finner "Riverdale" på Netflix med nya avsnitt tillgängliga varje torsdag.
Vad tycker du som har sett de tillgängliga avsnitten av "Riverdale" redan?
