Med titlar som ”Independence Day”, ”2012” och ”The Day After Tomorrow” har Roland Emmerichs namn blivit synonymt med episka sci-fi-filmer om Jordens undergång. Med sitt nya drama ”Midway” hittade han istället inspiration i historieböckerna, men den som väntar sig episka actionscener lär inte bli besviken.
Emmerich gästade Stockholm förra veckan för att förhandsvisa krigsfilmen ”Midway” och träffa press. Vi fick en intressant pratstund som bland annat berörde hans karriär fram till idag, och varför katastroffilmer är så lockande.
Emmerich gästade Stockholm förra veckan för att förhandsvisa krigsfilmen ”Midway” och träffa press. Vi fick en intressant pratstund som bland annat berörde hans karriär fram till idag, och varför katastroffilmer är så lockande.
När man säger Roland Emmerich, tänker de flesta på katastroffilmer. ”Midway” har till viss del samma element - storskalig action, hjältar som slåss mot ett större hot. Men det är också en sann historia. Hur hittade du den?
- För mer än 20 år sen såg jag en dokumentär om slaget om Midway, och kände att det var en historia jag ville berätta. Det som lockade mig var berättelsen om revansch. Amerika anfölls vid Pearl Harbor, och ingen var beredd på det. Dessutom var japanerna mycket mäktigare, de var bättre rustade och bättre tränade.
- För mer än 20 år sen såg jag en dokumentär om slaget om Midway, och kände att det var en historia jag ville berätta. Det som lockade mig var berättelsen om revansch. Amerika anfölls vid Pearl Harbor, och ingen var beredd på det. Dessutom var japanerna mycket mäktigare, de var bättre rustade och bättre tränade.
- Det var häftigt för mig att visa de amerikanska soldaterna som underdogs. För det var de. De var rädda för att förlora slaget, för då kunde Japan invadera västkusten.
Dokumentären du nämner är ”Battle of Midway” av John Ford?
- Ja. Det fanns egentligen två dokumentärer från den tiden. Idag känns de lite som propaganda. Men den ena är av John Ford, han var på Midway under attacken. Jag tror att en vän i marinkåren tipsade honom. Han gjorde dokumentären ”The Battle of Midway” som vann en Oscar följande år. Ett år senare kom ”The Fighting Lady”, en entimmes-dokumentär, också i färg. Det blev vår bibel. Alla var tvungna att se den. Skådespelarna fick varsin kopia. Det blev vår viktigaste källa till research, för den visade det verkliga livet på ett hangarfartyg.
Är det svårare att finansiera en film som ”Midway” jämfört med några av dina tidigare storfilmer?
- Ja, det var tufft. Men inte omöjligt. Vad man gör är att man säljer filmer till hela världen, samlar in pengar från alla. Det häftiga är att man själv blir studion. Man blir den som bestämmer. Hade filmen gjorts hos en studio så hade det blivit en annan film, med en annan rollista. Jag är väldigt stolt över att vi klarade det.
Dokumentären du nämner är ”Battle of Midway” av John Ford?
- Ja. Det fanns egentligen två dokumentärer från den tiden. Idag känns de lite som propaganda. Men den ena är av John Ford, han var på Midway under attacken. Jag tror att en vän i marinkåren tipsade honom. Han gjorde dokumentären ”The Battle of Midway” som vann en Oscar följande år. Ett år senare kom ”The Fighting Lady”, en entimmes-dokumentär, också i färg. Det blev vår bibel. Alla var tvungna att se den. Skådespelarna fick varsin kopia. Det blev vår viktigaste källa till research, för den visade det verkliga livet på ett hangarfartyg.
Är det svårare att finansiera en film som ”Midway” jämfört med några av dina tidigare storfilmer?
- Ja, det var tufft. Men inte omöjligt. Vad man gör är att man säljer filmer till hela världen, samlar in pengar från alla. Det häftiga är att man själv blir studion. Man blir den som bestämmer. Hade filmen gjorts hos en studio så hade det blivit en annan film, med en annan rollista. Jag är väldigt stolt över att vi klarade det.
General Emmerich tar befälet på inspelningen av "Midway".
När du ser tillbaka på din karriär. Hur har du förändrats som filmskapare, på de snart 30 år som du har varit i Hollywood?
- Jag har blivit lite lugnare (skratt). Vet du, jag har inte förändrats så mycket. Jag har alltid försökt att gå min egna väg. Jag lärde mig mycket tidigt att jag är som bäst när jag uppfinnare grejer, och producerar själv. Jag har alltid använt alla tricks för att kunna jobba så oberoende som möjligt, även när jag gjort film åt en studio. Det hjälper mig nu, för min nästa film är också en independentfilm. Och jag gillar det. Jag kan göra vad jag vill.
- Det känns bra, att efter alla dessa år kunna göra vad man vill. Det hjälper en att göra filmerna man vill göra. Man brukar säga ”ju fler kockar, desto sämre soppa” och så är det lite grann i Hollywood idag. Funkar det, så bär jag ansvaret. Funkar det inte, så bär jag ansvaret. Det ger en lite extra adrenalinkick, och tvingar en att göra sitt bästa.
Vad blir din nästa film?
- Den går lite i linje med vad jag är känd för. Den heter ”Moonfall” och handlar om vad som händer när månen kommer ur sin omloppsbana och faller ner på Jorden. Vi får veta att månen inte är vad vi trodde.
På tal om det, det klagas ofta på filmer med för mycket specialeffekter. Varenda storfilm på senare år är dränkt i förödelse. Det är för mycket som pågår. Hur ser du på det?
- Det är alltid viktigt att träffa rätt balans. Det är inte enkelt. Gör man för lite blir publiken missnöjd. Gör man för mycket så överskuggar det karaktärerna. Jag tycker att man behöver en stark story, och karaktärer som man vill följa. Varje film är annorlunda och man måste alltid försöka hitta den rätta balansen.
- Jag har blivit lite lugnare (skratt). Vet du, jag har inte förändrats så mycket. Jag har alltid försökt att gå min egna väg. Jag lärde mig mycket tidigt att jag är som bäst när jag uppfinnare grejer, och producerar själv. Jag har alltid använt alla tricks för att kunna jobba så oberoende som möjligt, även när jag gjort film åt en studio. Det hjälper mig nu, för min nästa film är också en independentfilm. Och jag gillar det. Jag kan göra vad jag vill.
- Det känns bra, att efter alla dessa år kunna göra vad man vill. Det hjälper en att göra filmerna man vill göra. Man brukar säga ”ju fler kockar, desto sämre soppa” och så är det lite grann i Hollywood idag. Funkar det, så bär jag ansvaret. Funkar det inte, så bär jag ansvaret. Det ger en lite extra adrenalinkick, och tvingar en att göra sitt bästa.
Vad blir din nästa film?
- Den går lite i linje med vad jag är känd för. Den heter ”Moonfall” och handlar om vad som händer när månen kommer ur sin omloppsbana och faller ner på Jorden. Vi får veta att månen inte är vad vi trodde.
På tal om det, det klagas ofta på filmer med för mycket specialeffekter. Varenda storfilm på senare år är dränkt i förödelse. Det är för mycket som pågår. Hur ser du på det?
- Det är alltid viktigt att träffa rätt balans. Det är inte enkelt. Gör man för lite blir publiken missnöjd. Gör man för mycket så överskuggar det karaktärerna. Jag tycker att man behöver en stark story, och karaktärer som man vill följa. Varje film är annorlunda och man måste alltid försöka hitta den rätta balansen.
En del kallar dig för ”the master of disaster”. Känns det rättvist? Du har också gjort en del smalare filmer och draman…
- Jag gillar inte det uttrycket. För när man känner mig privat är det raka motsatsen till vem jag är. Jag springer inte runt och letar efter vad jag kan förstöra.
- Jag gillar inte det uttrycket. För när man känner mig privat är det raka motsatsen till vem jag är. Jag springer inte runt och letar efter vad jag kan förstöra.
- Det kommer nog från min mest framgångsrika film, och en spektakulär scen där Vita huset exploderar. Det är nog det som folk minns mest. Men det var viktigt för själva berättelsen. Jag har diskuterat det med Dean Devlin som skrev filmen med mig, att när Vita huset sprängs så förväntar sig nog folk inte att mänskligheten ska vinna. När Vita huset har sprängts, då kan allting hända.
En ikonisk scen från en ikonisk 90-talsfilm.
Du talar om ”Independence Day”, som blev 1996 års mest inkomstbringande film. Idag släpps sådana blockbusters var och varannan vecka. Hur ser du på den utvecklingen i Hollywood?
- Hollywood har förändrats, och förändras konstant. Nu kommer en storhetstid för streamingtjänsterna, vilket ska bli intressant att se.
- Jag är purist när det kommer till filmer. Jag är från Tyskland, där vi inte växer upp med superhjältar. Så jag har aldrig varit intresserad av att göra superhjältefilmer. Det kanske är därför jag har gjort så många katastroffilmer, för det är enda sättet jag kan se mig själv göra film under superhjältarnas framfart. Jag tycker alltid att vanliga människor som blir hjältar, känns som ett mer ärligt och äkta sätt att underhålla folk. Men… visst, man måste anpassa sig till förändringen. Hollywood kommer alltid att förändras. Om fem år kommer det ser helt annorlunda ut.
Om du försöker sia om framtiden, vilka förändringar kommer vi få se de närmaste 5, 10 åren?
- Det är det intressanta. Ingen vet. Alla är rädda just nu: ”Herregud, vad ska vi göra när superhjältefilmerna inte längre fungerar? När franchise-filmerna inte fungerar, vad gör vi då?” De har kanske glömt hur man gör originalfilmer, haha. Men Hollywood är motståndskraftigt, och tack vare det lär de komma på något nytt.
Det pågår en debatt just nu om huruvida superhjältefilmer är ”riktig film” eller inte. Du har säkert fått ta emot samma slags kritik genom åren?
- O ja! Tro mig. Jag känner till den känslan. Jag tycker att både Francis Ford Coppola och Scorsese får säga vad de vill. För de är filmens mästare. Jag tycker att de kanske ser för radikalt på det hela, men jag förstår dem. Man blir frustrerad om man gör en vanlig film, och alla dessa superhjältefilmer drar in tio gånger mer pengar. Då blir man upprörd. Men det är vad publiken vill se nuförtiden. Det får man acceptera.
- Hollywood har förändrats, och förändras konstant. Nu kommer en storhetstid för streamingtjänsterna, vilket ska bli intressant att se.
- Jag är purist när det kommer till filmer. Jag är från Tyskland, där vi inte växer upp med superhjältar. Så jag har aldrig varit intresserad av att göra superhjältefilmer. Det kanske är därför jag har gjort så många katastroffilmer, för det är enda sättet jag kan se mig själv göra film under superhjältarnas framfart. Jag tycker alltid att vanliga människor som blir hjältar, känns som ett mer ärligt och äkta sätt att underhålla folk. Men… visst, man måste anpassa sig till förändringen. Hollywood kommer alltid att förändras. Om fem år kommer det ser helt annorlunda ut.
Om du försöker sia om framtiden, vilka förändringar kommer vi få se de närmaste 5, 10 åren?
- Det är det intressanta. Ingen vet. Alla är rädda just nu: ”Herregud, vad ska vi göra när superhjältefilmerna inte längre fungerar? När franchise-filmerna inte fungerar, vad gör vi då?” De har kanske glömt hur man gör originalfilmer, haha. Men Hollywood är motståndskraftigt, och tack vare det lär de komma på något nytt.
Det pågår en debatt just nu om huruvida superhjältefilmer är ”riktig film” eller inte. Du har säkert fått ta emot samma slags kritik genom åren?
- O ja! Tro mig. Jag känner till den känslan. Jag tycker att både Francis Ford Coppola och Scorsese får säga vad de vill. För de är filmens mästare. Jag tycker att de kanske ser för radikalt på det hela, men jag förstår dem. Man blir frustrerad om man gör en vanlig film, och alla dessa superhjältefilmer drar in tio gånger mer pengar. Då blir man upprörd. Men det är vad publiken vill se nuförtiden. Det får man acceptera.
Roland Emmerichs "Midway" släpps på bio fredagen 8 november.
