Så skapades tv-magin: MovieZine nördar loss med svenska "Shôgun"-regissören

 

- Det otroligt svåra vädret ställde ju till det en hel del. Det svåraste på båtarna där på slutet, var hur skådespelarna skulle ta sig från sminket till inspelningsplatsen utan att få sitt smink eller kostymerna att förstöras i regnet. För det bara regnade hela tiden. 

 

- Men annars var vi rätt väl förberedda för skeppsscenerna. Vi satt med miniatyrer på kontoret innan och planerade noggrant hur skeppen skulle stå. Vi gjorde en ganska detaljerad storyboard över hela förloppet helt enkelt. Det går ju givetvis inte att följa allt i en sådan planering, för saker och ting ändrar på sig när man väl är på plats och börjar filma. 

 

 

- Det var redan med ganska detaljerat i manuset då ja. Avsnitten får ju inte bli för långa heller, så det var även rätt tidseffektivt att bara köra på fiskbåtarna på det där sättet istället. Nu var det ju inga fiskare där i utan man försökte ju blockera vägen, som du sade. Sedan hade vi ju redan haft den där stora actionscenen i skogen, där man blev attackerade innan. Med brinnande pilar och allt sånt. Där spenderade vi många dagar också. 

 

- Ja, haha. Det har blivit min nya nisch! Jag och Ari Wretblad, min filmfotograf som också är från Sverige, tittade även en hel del på "Gladiator" och framför allt den första scenen i den filmen. Lite för att se vilken känsla vi ville kunna förmedla. Men även här, vilket är hur jag alltid tar mig an större actionscener, så försöker jag bryta ned allt i mindre delar. All action finns ju inte med i manuset, så det jag gör är ett så kallat "beat sheet". Där listar jag bilder av alla större actiondelar som jag vill få med och sedan delar jag upp det så. Jag arbetar på precis samma sätt med "Sagan om ringen" också. 

 

 

- Ja, det var mycket diskussioner om den scenen. För jag tyckte att det var väldigt svårt att förklara varför ingen ser att hon hoppar ut och att han smiter in. Sedan berättade våra japanska konsulter på plats att den borde stå mer mitt i och inte längst bak. Men då sade jag att om han skulle stå där mitt i, så måste ju alla se hur bytet sker. Det är inte möjligt, utan han måste stå sådär på sidan om, så det fanns något att försvinna bakom... annars hade det inte varit trovärdigt. Så där stod jag faktiskt på mig, jag sade att det inte var trovärdigt så det fick vi ändra på. Det var tvunget att finnas i alla fall en möjlighet för bytet att kunna ske obemärkt. 

 

- Det var faktiskt nästan en av de svåraste sakerna att få till. Och det var något jag aldrig trodde på i den gamla miniserien heller. Jag kollade hur man gjorde det där också nu igen givetvis. Men det kändes inte rätt helt enkelt. Och sedan gällde det ju att filma det på ett sätt där det gick att klippa det ganska snabbt också, där vi bara får se kort hur Blackthorne märker av vad som hänt. 

 

- Den scenen när han skulle bli sådär förbannad så gjorde vi också om lite från manuset. Vi ville verkligen få honom att verka helt tokig där. Cosmo, skådespelaren alltså, sade att "nu måste jag verkligen överspela som en riktigt dålig skådespelare". Så det var ju med flit givetvis, som "ett spel i spelet" så att säga. Det var riktigt kul att spela in faktiskt. 

 

 

- Den stora vida scenen ovanifrån där gjorde vi med VFX, det var facklor som lades in efteråt alltså. Vi hade ju aldrig så många statister på plats samtidigt. Lite som där under den första säsongen av "Sagan om ringen: Maktens ringar" när jag bara hade 22 hästar, men skulle få det att se ut som hundra hästar. Då fick vi skicka in hästarna från olika vinklar in i bilden - och här gjorde vi likadant. För att få det att kännas som att det kom folk från alla håll och kanter. 

 

- Sedan ser vi alla facklorna från båten också, vilket blev väldigt snyggt tyckte jag. Det var också VFX, som man höll på väldigt länge med. Men det blev riktigt bra. 

 

- Jag älskar den scenen! 

 

 

- Han fick göra det ännu mer än vi fick se. Toranaga ville ju bara göra det en gång, han ville inte dyka två gånger. Så han fick snällt stå och vänta, medan stackars Cosmo fick hålla på och gå upp och dyka ned igen... om och om igen. Det blev som vi fick se det i avsnittet. Han klagade aldrig och ville inte låta någon stuntman göra det åt honom heller, utan han gjorde det varje gång själv. 

 

- Det svåraste med den här scenen var, som du nämnde, att det var väldigt kallt i luften. Men vattnet hade vi ju värmt upp. Så när han kom upp ur dykningen så osade det om honom. Han såg inte klok ut. Utan det ångade överallt på hans kropp, så den ångan fick vi försöka ta bort i efterhand sedan. Det kan nog se lite annorlunda ut, ljusmässigt. Just på grund av att man varit tvungen att ta bort all den där ångan i efterhand. 

 

- Han var helt fantastisk som bara dök och dök. Toranaga vill ju egentligen bara trötta ut honom så mycket som möjligt, så han ska kunna tänka sig att det är han som vinner simloppet på slutet. Han kan ju dyka egentligen, men han står där och tröttar ut sin motståndare med hundra dykningar först. Medan han själv står där utvilad och kan vinna när han dyker i sin första gång. Men med tanke på att Toranaga har så mycket kläder på sig och Blackthorne bara har ett litet höftskynke, så blir det kanske ett jämnt lopp ändå. 

 

- Väntan har varit väldigt lång. Jag blev jätteglad när jag såg den färdiga versionen första gången. Och jag blev väldigt glad när du skrev till mig, för du var den första utanför produktionen som hörde av sig med en reaktion på serien. För just då gick jag och tänkte att folk förhoppningsvis skulle gilla den, men man vet ju aldrig. Jag hoppades att folk inte skulle kritisera oss allt för mycket för att det redan fanns en äldre miniserie och att det här var en remake.

 

- Men det har varit så otroligt fina recensioner, som faktiskt förklarar att det här inte "bara" är en remake. Utan något helt annorlunda. Justin [Marks, showrunner och seriens skapare] är också så himla bra. För när man kommer in som regissör så säger han inte vad man ska göra, utan han förklarar vad han vill och hur han ser på det han har skrivit. Och då kan jag ta det jag fått från honom och göra något eget av det, vilket gör honom väldigt intressant att arbeta med som regissör. 

 

- Vi satt och pratade över Zoom första gången om det här projektet och då satt han och berättade i över sex timmar om hur han såg på allt kring serien för mig. Så den där otroliga passionen smittar ju av sig. Det är också riktigt modigt av honom att göra nästan allt på japanska på det här sättet, vilket är väldigt ovanligt i USA.