Effektiva javisst, men inte lika minnesvärda som dessa mer klassiska inkräktare från annan del av galaxen:
10. Faran från skyn (1958)
50-talskalkonen som uppnådde kultrykte på senare dagar är mer kul än skrämmande, men bara åsynen av Steve McQueen i sin första huvudroll eller den oförglömliga titelsången av Burt Bacharach... Och det utomjordiska hotet av en människoätande, ständigt växande, rosa geléklump (spelad av en kombination röd färg och silikon) är svåröverträffat. Remaken från 1988 var blodigare men kom inte i närheten av denna lilla pärlas charm.
9. Mars Attacks! (1996)
Innan Tim Burton blev besatt av att fylla ut Johnny Depps och Helena Bonham Carters CV:n så samlade han ihop halva Hollywood (med alla från Tom Jones till Jack Nicholson i en dubbelroll) i den här fåniga men lättsamma parodin, där jättehjärnor från Mars (inspirerade av en tuggummiserie från 50-talet) visar sig komma med allt annat än fredliga avsikter. Innan deras svaghet (countrymusik!) avslöjas så lyckas de sätta Sarah Jessica Parkers huvud på en hund och lura presidenten själv i en bokstavligen dräpande scen.
8. Night of the Creeps (1986)
En mindre känd men desto mer underskattad joker på listan. En härligt äcklig/rolig skräckkomedi med glimten i ögat och med det bästa från 80-talet. Tonåringar och en grinig detektiv bekämpar slemmiga aliensniglar som kryper in genom munnen på folk och förvandlar ett gäng balsugna collegebrats till zombies. Gott om skämt och filmreferenser för fans av genren – karaktärer ser på ”Plan 9 from Outer Space” och går på Corman University…
7. Rovdjuret (1987)
Alienmonstrets starkaste motståndare (förutom Sigourney Weaver då). En hård jävel med effektiva vapen (som bl.a. används till att flå sina offer), osynlighetsförmåga och trendriktiga rastaflätor. Fick äran att jaga Schwarzenegger & co i sydamerikanska djungeln, och fortsätta härja i några mer eller mindre lyckade uppföljare. Spelades ursprungligen av Jean-Claude van Damme som slutade efter två dagar, missnöjd med att spela en osynlig specialeffekt, och ersattes av Kevin Peter Hall (”Big Foot”).
6. Independence Day (1996)
Knappast något mästerverk (med Roland Emmerich i registolen vet man lite vad man får…) men de invaderande utomjordingarna i filmen dök ändå upp i ett sjuhelvetes rymdskepp och fick äran att spränga inget mindre än Vita Huset (tyvärr innan Bushs tid). På 72 timmar ska de utrota mänskligheten men lyckligtvis lyckas Will Smith och datasnillet Jeff Goldblum bekämpa skurkarna med ett datorvirus… Fråga inte. Häftiga effekter i alla fall.
5. Världarnas krig (1953)
Nej, inte Spielbergs meningslösa remake med Tom Cruise. Här är det originalet från 1953, baserad på H.G. Wells berömda historia som skrämde slag på amerikanska folket när den skildrades av Orson Wells i radio på 30-talet. Specialeffekterna må ha åldrats i jämförelse med dagens teknik men filmen, som ursprungligen skulle regisserats av Alfred Hitchcock (!), om hur marsianer i flygande tefat attackerar jorden är fortfarande mäktig och ett original med atmosfär som dagens katastroffilmer har svårt att mäta sig med.
4. Men in Black (1997)
Will Smith tillåts rädda världen från utomjordingar en andra gång, men det är inte utan motstånd från en elak och jäkligt envis kackerlacka i människostorlek som tar formen av Vincent D’Onofrio (som gjorde research genom att kolla på insektsdokumentärer) och orsakar en helsike massa elände. Oscarbelönade makeupeffekter och Barry Sonnenfelds regi bidrog till en av 90-talets charmigaste och roligaste actionkomedier som inkluderade en hel rad av minnesvärda aliens, vissa snällare än andra.
3. The Thing (1982)
Egentligen en (väldigt lös) remake av svartvita 50-talsfilmen ”Fantomen från Mars”. John Carpenters (hans personliga favorit) andra (och första lyckade, debuten ”Dark Star” var mer fånig än bra) science fiction uppnådde kultstatus på egen hand, mycket tack vare Rob Bottins träffsäkert blodiga effekter. Utomjordingen, som kämpar mot forskare på Sydpolen, var en parasit av den otrevliga sorten som på sedvanligt sätt tar över människors kroppar och förvandlas stundtals till allt från monstruösa hundar med tentakler till vandrande huvuden med spindelben.
2. Världsrymden anfaller (1978)
Don Siegels första version av den kommunismbaserade invasionsfilmen där utomjordingar ersätter människor med känslolösa kloner födda ur ärtskideliknande fodral är fortfarande den bästa – och läskigaste. Styrkan i paranoian och rädslan – de kommer och tar en i sömnen – istället för storslagna specialeffekter ligger till grunden för att filmen efterapats och nyinspelats flera gånger om. Den klassiska slutscenen – vår hjälte Kevin McCarthy panikslagen på en motorväg skrikandes ”They’re here! You’re next!” – sticker ut.
1. Alien (1979)
En inte oväntad men ack så självklar etta på listan. Dan O’Bannons historia om den utomjordiska varelsen som lägger ägg i människors inre för att sen kläckas och utvecklas till slemmiga, (näst intill) oövervinnerliga och syrablödande monster (inspirerat av en speciell sorts geting som lägger ägg i spindlar) blev i Ridley Scotts händer en av science fiction-genrens mest klassiska och imiterade rysare – och de Oscarbelönade, nyskapande specialeffekterna håller än idag. Chewbacca själv, Peter Mayhew, höll på att få rollen som alienmonstret innan grafiska designern Bolaji Badejo knep den.
Bubblare:
Critters, Killer Klowns from Outer Space, Anfall från Mars, Species, Starship Troopers, Fantomen från Mars, Rymdens vampyrer, Mars – dödsplaneten, They Live, Super 8, The Borrower, The Faculty, Inkräktaren, Slither, I Married a Monster from Outer Space
Dessa kan du skippa…
Drömfångare, Plan 9 from Outer Space, Not of this Earth, Split Second, Virus, Apollo 18, Inseminoid, The Hidden, Galaxy of Terror, Bad Taste, Alien vs Predator, Signs, Deadly Spawn, The Astronaut’s Wife, Xtro
