Ant-Man 2015
Synopsis
Biokemisten Dr. Hank Pym har lyckats framställa en storleksförändrande formel. Hans första test på sig själv går snett, men han uppfinner en hjälm som gör att han kan kommunicera med myror - och kontrollera dem. Pym låter den halvkriminelle Scott Lang testa hjälmen. Beväpnad med en häpnadsväckande förmåga att krympa i storlek, men öka i styrka, måste nu Lang hjälpa sin mentor, Pym, att skydda hemligheten bakom hans spektakulära Ant-Man-utrustning.
Info
Originaltitel
Ant-Man
Biopremiär
22 juli 2015
DVD-premiär
30 november 2015
Språk
Engelska
Land
USA
Distributör
Walt Disney Pictures
Åldersgräns
11 år
Längd
Storleken har ingen betydelse
Den senaste i raden av alla superhjältar som Marvel presenterar för oss är också den minsta. Men storleken har ingen betydelse. Åtminstone inte i fallet ”Ant-man”, som faktiskt gör det som flera andra av hans avsevärt mycket biffigare kollegor i sina separata filmer sällan lyckas göra - att engagera sin publik även när actionsekvenserna tonat ut.
Många Marvel-fans har varit bekymrade för ”Ant-Mans” potential sedan Edgar Wright avsade sig regiansvaret och ersattes av Peyton Reed.
De hade inte behövt oroa sig. Reed är, trots en minst sagt ojämn repertoar i bagaget, riktigt bra i sin ledarroll här. Han hittar den perfekta balansen mellan det lätt löjeväckande i att flyga på en myra och det mer allvarsamma när det kommer till en faders huvudbry om umgänget till sitt barn. Reed kombinerar skickligt action, humor och dramatik med resultat att ”Ant-Man” faktiskt är en av de bättre filmerna i superhjältegenren på ett bra tag.
Doktor Hank Pym, den ursprunglige Ant-Man, uppfann för länge sedan en partikel som krymper materia till storleken av en myra. Ett antal år senare är hans idé farligt nära att hamna i händerna på hans gamle protegé, den illvillige Darren Cross, vilket skulle innebära ett hot mot hela mänskligheten.
För att rädda världen övertalar så Pym den nyligen utsläppte amatörtjuven Lang att ta på sig hans gamla dräkt som gör förvandlingen till myrman möjlig. Tanken är att Lang med en armé av miljontals dresserade myror ska bryta sig in i valvet som Cross förfogar över och förstöra den andra prototypen av Pyms uppfinning.
Trots att Marvel numera är en på allvar massproducerande koncern, håller dess produkter, filmer, överlag en väldigt hög klass. Samtliga är, även om det ibland är svajigt i manus och i vissa fall också i utförandet, väldigt underhållande och sevärda. Så också ”Ant-Man”.
”Ant-Man” är till skillnad från flera av de andra ganska nedtonad, särskilt med tanke på att också detta är en klassisk superhjältesaga. Men här sparar man för omväxlings skull på krutet, vilket gör att andra delar lyfts fram och får ta plats. Visst är det trots det fartfyllt och bataljerna avlöser - speciellt mot slutet- varandra, men det är i mitt tycke väldigt behagligt att filmen emellanåt vågar landa lite och koncentrera sig på personerna och deras relationer, vilka känns äkta och viktigast ändå väl värda sin publiks sympati.
Paul Rudd spelar huvudpersonen Lang och fungerar förvånansvärt bra i rollen som Ant-Man och Michael Douglas som Dr. Pym gör också han ett mycket trovärdigt intryck. För är det någon som kan intala mig att submolekylära och andra suspekta tillstånd existerar, så är det just han med sin basala och väldigt övertygande stämma. Även Corey Stoll som psykopatskurken Cross och Evangeline Lilly som Pyms dotter Hope är sina karaktärer med fin största övertygelse.
Manuset är mycket välskrivet med många kvicka och roliga repliker signerade Edgar Wright (som står som medförfattare) och även om det inte är kul på ett dra-skämt-på-löpande-band-aktigt sätt, så är det sanslöst underhållande hela tiden. Roligast i sällskapet är härlige Michael Pena som spelar Langs kompis Luis, en snubbe med kronisk mundiarré som lockar till skratt och ännu flera flin.
Historien mår vara en aning tillrättalagd och ändrad från sitt ursprungskoncept, men som film är ”Ant-Man” otroligt kul. Och framförallt som figur är han en ytterst välkommen nykomling i skaran hjältar som susar runt på biodukarna titt som tätt och jag hoppas verkligen att framöver få se mer av honom.
Skriv din recension
Användarrecensioner (9)
Marvels nya super hjälte Ant-man känns alldeles för liten för att kunna bräka alla andra stora hjältar som Marvel producerat de senaste åren, att dessutom välja Paul Rudd som super hjälte känns lika seriöst som att typ låta Jim Carey spela en seriös roll som exempelvis President- inte så lyckat eller i alla fall inte så trovärdigt. Precis som sin karaktär som är liten som en myra, ungefär lika identitetslös var Paul Rudd i rollen som en superhjälte. När man gick ur salongen kunde man nästan redan glömt vem som spelade huvudrollen :(
Fel casting, kändes varken rätt, tuff eller ärlig i sin roll varken som pappa, brottsling eller superhjälte. Ett mähä till bihang precis som hans rollkaraktär i Anchorman.
Mer liv, full-i-fan och lite glimten i ögat måste man ha om man ska matcha dagens alla hjältar elaka som coola, några mähän vill vi inte ha..nej tack betyget blir en tvåa...
Cast; Michael Douglas, Evangeline Lilly, Corey Stoll mfl..
AA
För att se min 125: videorecension som blev Ant-Man:
Klicka på nedan länk:
https://www.youtube.com/watch?v=IyY4dhMb6RQ
Scott Lang har just avtjänat sitt fängelsestraff och längtar nu efter att få börja spendera tid med sin dotter. Att få ett vanligt jobb visar sig dock vara svårare än vad Scott räknat med.
Plötsligt blir han kontaktad av en Dr. Hank Pym som kommer med ett väldigt kufiskt erbjudande… Dr Hank Pym har tidigare jobbat för S:H.I.E.L.D tillsammans med bl.a Howard Stark och Dr Hank behöver nu någon med Scotts kunskap…
Hahaha! Marvel Har bevisat att storleken inte har någon betydelse! Men filmen bleknar en aning i jämförelse med mängden av riktigt bra superhjältefilmer…
Regissören Peyton Reed har tidigare regisserat filmer som ”The Break-Up” och ”Yes Man” och även om dessa filmer inte är de bästa i stan, så tycker jag att Reed är duktig på att blanda komik med mer seriösa scener.
Detta, plus att jag älskar Marvel och dess karaktärer, gjorde att jag var väldigt förväntansfull när jag satte mig i salongen för att se ”Ant-Man”.
Det kan kännas som att Marvel nu börjat gräva riktigt djupt ned i lådan efter hjältar de kan göra film av, men Ant-Man är en karaktär som faktiskt förekommit i tidningar sedan tidigt 60-tal. Både som ”stand-alone” och tillsammans med andra karaktärer.
Redan i filmens första 15 minuter märktes det att de verkligen lagt ner mycket tid och omtanke på produktionen. Effekterna var väldigt bra och filmen kändes ”dyr” och påkostad. Håll t.ex. utkik efter entrén av en mycket känd skådis som man har lyckats mycket bra med att föryngra!
Effekterna senare in i filmen förde mig tillbaks till mitten av 80-talet och till filmen ”The Fly”, vilket jag gillade skarpt!
Paul Rudd var grym som Scott Lang. Karaktären hade substans och bakgrund och Paul Rudd gjorde honom intressant och rolig (även om han för mig alltid kommer vara Pheobes pojkvän Mike i ”Vänner”).
En annan sak som jag gillade med Ant-Man var att detta handlar om en kille utan direkta superkrafter. Han använder sin hjärna och sin utrustning, ungefär som Tony Stark.
Nackdelen med filmen är att den påminner en väldans massa om just ”Iron Man”/Tony Stark, vilket gör att jämförelsen med de filmerna är oundviklig. Detta gör i sin tur att ”Ant-Man” hamnar på en välförtjänt men tydlig andraplats.
Jag gillade ”Ant-Man” tack vare karaktärerna, skådespeleriet och för att filmen kändes både lättsam, seriös och pinsam på precis rätt ställen.
Det jag inte gillade med ”Ant-Man” var som sagt den liknar en del andra Marvel-filmer och inte blir fullt så unik som jag egentligen tycker att filmen förtjänar att vara.
Betyget blir ett stakt, starkt Godkänt…
Vilken är er favoritkaraktär i Marveluniversumet?
Ant-Man, den senaste filmen i Marvels oändliga universum ger nytt hopp efter enorm robotslakt med Avengers i våras. Man vågar tänka mindre (bokstavligt talat) vilket är ett lyckat drag från Marvel.
Många, inklusive jag själv har tvekat när det gällt den här filmens potential och kvalitet. Själva konceptet från början hade redan där oddsen emot sig, en superhjälte vars främsta medhjälpare är myror! Hur skulle detta kunna göras coolt och skulle en 8-åring önska sig ett Ant-Man kit i julklapp med Myrmannen och hans myror?
Edgar Wright som varit hängiven för projektet sedan 2003 hoppade av filmen och jobbet gavs istället till Peyton Reed. Hur skulle han hålla ihop filmen? Riktigt bra faktiskt. Det märks att filmen är en origin story och de spektakulära actionscenerna låter vänta på sig. Istället får vi mer tid att bekanta oss med vår huvudperson, Scott Lang.
Efter att inbrottstjuven Scott släppts ur fängelset blir han kontaktad av geniet Hank Pym som för över 25 år sedan uppfann en partikel som gör det möjligt att med en dräkt krympa sig till storleken av en myra samtidigt som man får övermänsklig styrka. Nu när hans f.d. lärling, Darren Cross som kört honom ur hans eget företag innehar samma teknik och planerar att sälja den till högstbjudande måste Scott tillsammans med Hank och dennes dotter Hope stoppa Cross och rädda världen.
Filmen är på de många sätt olik de andra filmerna i MCU, och den överlägset roligaste. Det blir aldrig krystat och fånigt som det stundtals blev i Guardians of the Galaxy och humorn består inte av att huvudpersonen ska gå runt och leverera ostiga oneliners vilket filmen mår bra av.
Scott Lang är en seriös kille som är beredd att göra vad som helst för den han värdesätter mest i världen, sin dotter Carrie. Majoriteten av humorn i filmen sköts istället galant av Scotts tidigare cellkamrat Luis, briljant gestaltad av Michael Pena! Ingenting känns framtvingat och trots att karaktären inte fördjupas på något sätt så fyller han en väldigt viktig funktion i filmen på ett bra sätt. Karaktären bara babblar på tills varenda person i biosalongen sitter och garvar högt!
Michel Pena stjäl varenda scen han är med i men den övriga casten står även dem för fina insatser. Paul Rudd i en seriösare roll, trots att det är i en Marvel-film är välkommet och han lyckas ge karaktären mycket hjärta och framkalla sympati hos publiken. Michael Douglas och Evangeline Lilly spelar far och dotter Pym med en väldigt bra kemi och levererar bra insatser. Deras relation är en stor del av filmens kärna och kommer spela en ännu större roll i kommande uppföljare. Är det något man ska klaga över så är det på manusfronten då duon inte får mycket att jobba med – vilket dock är förståeligt då som sagt det är en Marvel-film.
Det större minuset med filmen är det vanliga i dessa filmer - skurken. Corey Stroll spelar Darren Cross med största övertygelse men är den karaktären det märks mest på att det inte finns speciellt mycket att jobba med. Premissen som gör honom till en skurk är rätt enkel och som vi redan (nästan) sett i Iron Man. Något som höjer filmen är när det far-och-son aktiga förhållandet mellan Douglas och Strolls karaktärer tas upp men den tråden slarvas tyvärr bort vilket är tråkigt. Trots det så lyckas han göra ett större intryck än vad roboten med tänder lyckades göra, så det blir ett svagt godkänt för Ant-Mans första motståndare.
För att sammanfatta: Ant-Man är en bra och väldigt rolig superhjältefilm som är en av de bästa i Marvels tolv filmer stora universum, om inte den bästa. Filmen levererar humorn på ett utmärkt sätt och dränks inte utav specialeffekter, utan fokuserar till stor del på karaktärerna samtidigt som actionsekvenserna är otroligt snyggt gjorda. Söker man bra popcornunderhållning på två timmar så har man verkligen hittat rätt med Ant-Man.
Less is more!