Edge of Tomorrow 2014
Synopsis
Info
Cruise räddar dagen igen (och igen, och igen)
Vanligtvis är det ju tvärtom: popcornrullarna blir bara större och dummare ju mer solen tittar fram. Det känns därför fräscht att "Edge of Tomorrow" vågar förlita sig på en story, en som dessutom inte är helt okomplicerad. Jag tycker synd om stackarna som skrev och klippte den, och applåderar samtidigt deras skickliga jobb.
Det börjar med en utomjordisk invasion. Otäcka varelser, som skulle kunna vara Det flygande spaghettimonstrets arga ADHD-kusiner, har tagit över stora delar av världen. Av nyhetsbilderna i början får vi veta att kriget närmar sig sitt slut, mänskligheten står snart som segrare, men en sista fight kvarstår. Det är Frankrikes kust som åter ska få känna på Dagen D när brittiska trupper kickar tillbaks inkräktarnas arslen ut i galaxen. Trodde de.
Mitt i striden hamnar major Bill Cage, som överhuvudtaget inte är mycket till soldat. Han är istället arméns PR-agent, som hittills kunnat förlita sig på sitt säljande leende för att värva nya soldater, själv på bekvämt avstånd från stridens hetta. Men ödet vill annorlunda och han har kastats in i vad som blir en säker död... med en liten djävulsk twist. Cage har fått förmågan att återuppleva dagen. Det visar sig vara en lämplig talang om man vill passa på att lära sig strida, och försöka röna ut hur fienden skall utrotas på riktigt.
"Måndag hela veckan" möter "Starship Troopers", det har sagts förut men är en alldeles klockren beskrivning av "Edge of Tomorrow". Det blir oväntat underhållande att se Tom Cruise dö om och om igen, ibland på de mest bisarra sätt, och sedan följa hur han lär av misstagen och växer in i rollen som actionhjälte. Även om valet av Cruise är ett fegspel med säkra kort - såna här roller gör han ju i sömnen numera. Efter en lång rad av "Mission: Impossible"-rullar, och andra filmer där han slagits med utomjordingar, är det inte direkt så man köper honom som en Ordinary Joe som aldrig hållt i ett vapen.
Emily Blunt får däremot skina, om än alltid i skuggan av Cruise, som krigets hårdnackade affischflicka med öknamnet "Full Metal Bitch". Om det någon gång blir allvar av den planerade "Tomb Raider"-rebooten hoppas jag att Blunt får första samtalet.
"Edge of Tomorrow" bygger på en underhållande idé och bara den bär filmen riktigt långt. I Doug Limans händer blir det osannolika konceptet både enkelt och rätt kul att följa. Flera klyschor undviks tack och lov: nej, det blir ingen het romans mellan huvudpersonerna (bara nästan) och nej, amerikanska sevärdheter får stå orörda (medan Eiffeltornet åker på stryk). En avslappnad ton med några skratt på vägen utgör pricken över i:et.
På actionfronten kunde man däremot väntat sig mer av regissören till "The Bourne Identity". Tar du dig an ett alienkrig, även om det "bara" är en bakgrund till den riktiga handlingen, så får du se till att det överträffar alla andra alienkrig. Det är ändå 2014, det går inte en biovecka utan en stor dataanimerad strid. Det gäller att göra något extra stort, något totalt annorlunda, eller låta bli. Ambitioner saknas inte - flera av krigsscenerna ska föreställa pampiga och stora, men känns snarare som en billig sci-fi-serie på TV6 med en närapå sömnig final. Handlingen gör filmen som sagt ändå sevärd, men "Edge of Tomorrow" saknar spektaklet som skulle motivera ett biobesök i 3D.
Kuriosa: blinka och du missar ett känt ansikte bland statisterna. Dragomir Mrsic från "Snabba Cash"-filmerna kan nu starta klubb tillsammans med Peter Andersson: "Vi som Hollywooddebuterade med endast en replik".