Outcast 2016-2018

Kyle Barnes (Patrick Fugit) är en man med ett minst sagt plågat liv där han inte tycks kunna springa ifrån sitt förflutna hur snabbt han än försöker. En våldsam familjeincident har lämnat honom både utstött och hatad av familj och vänner, men när så mystiskt mörka saker börja äga rum i den lilla småorten flyter både hemligheter och sanningar upp till ytan. Kanske är det så att det finns något mycket mer ondskefullt på gång bakom stängda dörrar. 

När nu långköraren ”Supernatural” är inne på sin miljonte säsong, nyversionen av "Arkiv X" lämnat en bitter eftersmak och många andra seriefavoriter går mot sitt slut är det många fans som som börjar se sig om efter något annat och framför allt något nytt. ”Outcast” är på många sätt det vi nördar väntat på, den perfekta genrekombinationen av skräck och drama. 

Det är något av en underdog för att inte säga outcast som HBO:s systerkanal Cinemax satsar på med ”Outcast”, men där man utan alltför mycket väsen av sig visar prov på hur man kan skapa grym underhållning av de allra mest grundläggande byggstenarna som bra skådespeleri, regi och manus. Något som många fler skulle behöva ta efter.  

Och det börjar våldsamt intenstivt. I få serier får man se en vuxen man på ett så makabert visuellt sätt misshandla ett barn, men även om det vänder sig i magen av obehag så är det effektivt. Här gullas det varken med karaktärerna eller tittarna utan det vi ser både känns och ser äkta ut. Att serien bärs upp av relativt okända skådespelare är ytterligare en styrka som bevisar att det är konstarten som är det viktiga och inte vems kändisnamn det skyltas trots den skrytsamma TWD-stämpeln (från producenterna bakom "The Walking Dead"). 

”Outcast” lyckas på många sätt göra det ”Game of Thrones” gjorde för fantasygenren och ”The Walking Dead” gjorde med zombiegenren. Borta är de småtöntiga skrämselförsöken, B-effekter och även de random platta avsnitt där man försökt sig på comic relief. ”Outcast” är en serie som tar sg på fullt allvar och inte försöker skyla över kass kvalité bakom effekter, ologiska twister eller annat skräp. Det är serien som så många av oss skräcknördar har väntat på, och som, när den väl har oss, inte gör oss besvikna som vissa andra (ingen glömmer väl floppen ”The Strain”). Med andra ord, se den.