5 av sommarens skarpast lysande tv-serier

I två artiklar hade jag tänkt ta mig an de debuterande tv-serier som varit bra och de som varit mindre bra, för att inte säga usla. Först ut är alltså sommarens solglimtar. Vi tar regnet, myggen och rusket nästa vecka.

Notera nu att detta endast gäller just debuterande tv-serier, återkommande tv-serier som till exempel "Mr. Robot", "Ray Donovan" och "Hell on Wheels" hör alltså inte hemma här. Jag passar dock ändå på att tacka just nyss nämnda serier för ännu en omgång starka säsonger, tack tack. Men nog tjötat, nu kör vi!

I somras bjöd "Outcast" på demoner, exorcism och andra otrevligheter. Det hela fungerade faktiskt ganska bra. 

Patrick Fugit ("Almost Famous") spelar Barnes, en man som lidit av demonisk besatthet genom hela sitt liv. Vid sin sida har han pastorn Anderson (Philip Glenister). Tillsammans ger de sig ut för att försöka finna något slags bot mot Barnes minst sagt djävulska tillvaro. Det är absolut inte det lättaste att skapa rena skräckserier, just skräckformatet är väl inte direkt som klippt och skuret för en tv-serie. Jag kan nog räkna de skräckserier som varit lyckade på en hand, "Outcast" får jag nog säga nu är en av dessa. Bra skådespelarinsatser, hyggligt manus och faktiskt en och annan hoppa-till-scen som fungerade riktigt bra. 

"Outcast" är inget mästerverk, men förtjänar definitivt att nämnas vid en sådan här summering. "Outcast" tilldelades redan innan premiären av den första säsongen en andra.

Den 6:e november 1983 försvinner den 12-årige Will Myers spårlöst, redan dagen därpå dyker en mystisk flicka med övernaturliga krafter upp och tillsammans med henne, någonting mörkt och ondskefullt. 

Netflix "Stranger Things" är verkligen en enda stor hyllning till 80-talets sci-fi/fantasy/mysteriefilmer. Ungefär som om Steven Spielberg skulle ta sig an att regissera en roman av Stephen King och gärna krydda detta med lite John Carpenter. 

Det är också just stämningen, själva tidskänslan och den oerhörda kärlek till nyss nämnda herrar och deras forna skapelser som är "Stranger Things" absolut starkaste kort. Framför allt soundtracket är rakt av fantastiskt. 

Skådespelarinsatserna är det väl heller inget större fel på, men det är ändå som sagt själva stämningen som gör den här serien bra. Kan tänka mig ifall man som mig är uppväxt under just 80-talet kanske man får ut än mer av den. Letar ni efter en typiskt mysig tv-serie? Look no further! "Stranger Things" har fått en andra säsong.

Även en ny riktigt rolig komediserie dök upp i somras i form av "Vice Principals". I denna får vi bekanta oss med rivalerna Neal Gamby (Danny McBride) och Lee Russell (Walton Goggins) som båda är ute efter att bli rektorer i skolan Lincoln High då den gamla rektorn (Bill Murray) pensioneras. 

Ni som kan er Danny McBride ("Eastbound & Down") kommer genast att känna igen er och ni som kan er Walton Goggins vet att karln f-n inte kan göra en dålig roll, "Vice Principals" är inget undantag. Genuint rolig, härlig kemi och så där lagom absurd. Det är inte varje tv-säsong man stöter på en lyckad komediserie nuförtiden, därför är det riktigt roligt att kunna ta med en serie som "Vice Principals" i en sådan här lista! 

"Vice Principals" fick i mycket tidigt skede en andra säsong, eller rättare sagt, den första säsongen delades upp i två.

Den pakistansk-amerikanske collegestudenten Nasir “Naz” Khan (Riz Ahmed), som fortfarande bor med sina föräldrar i New York, "lånar" sin fars taxi för att åka till en fest på Manhattan. Vad som dock till en början verkar bli en perfekt kväll förvandlas snart till en mardröm då han blir arresterad för mord.

Detta är alltså inledningen till en av sommarens, för att inte säga en av årets, absolut bästa tv-serier. Jag var under en längre tid väldigt bekymrad över denna serie då dess produktion minst sagt drog ut på tiden, detta brukar nämligen ytterst sällan vara ett bra tecken. "The Night Of" är dock ett stort undantag. 

Från början gick den under titeln "Criminal Justice" (precis som den brittiska förlagan från -08 vilken serien baseras på) och hade den numer avlidne James Gandolfini i huvudrollen. Efter Gandolfinis bortgång hoppade självaste Robert De Niro in som ersättare men tvingades kort därefter hoppa av på grund av schemakonflikter. Det blev slutligen upp till John Turturro att ta sig an rollen som den halvdekade advokaten John Stone, detta gjorde han dock gudskelov med bravur.

Nu blev detta mer en summering av bakgrundsfakta än något mer ingående om själva serien. Detta är dock medvetet, se serien bara. Ju mindre ni vet om den innan, desto bättre. 

Jag kan dock avsluta med att säga att den är härligt nedtonad, jordnära och bär nästan en slags true crime-feeling. Dessutom har den en alldeles fantastisk skådespelarensemble, de flesta relativt okända, vilket i sig ökar äkthetskänslan än mer. HBO har gjort det igen! 

Det är fortfarnade ovisst ifall "The Night Of" får en andra säsong, den gjordes i första hand som en slags miniserie, men klart jag håller tummarna för mer.

Det var ett tag sedan kanalen TNT skapade något riktigt engagerande och intressant, då får vi nog gå tillbaka till snutdramat "Southland". I somras överraskade de dock stort med deras tv-serieversion av den australiensiska filmen "Animal Kingdom" från 2010. 

Serien kretsar kring 17-åriga Joshua "J" Cody (Finn Cole) som flyttar in till sin mormor "Smurf" (Ellen Barkin) och hans fyra farbröder, detta efter hans mor omkommit av en heroinöverdos. Denna familj är dock inte som alla andra, de är tungt kriminella och i många fall fullkomligt galna och oberäkneliga. 

Sommarens bästa debutant, kanske till och med årets (hittills)? Jag tycker det, skulle endast vara "The Night Of" som lägger sig någorlunda nära. Ni som gillar familjekrönikor där just trasiga familjer står i centrum ska inte tveka. Jag kan tänka mig att många av er som diggar Netflix "Bloodline" även skulle uppskatta denna. Detta är dock inte endast ett familjedrama, det är även en slags kriminalhistoria och samtidigt en form av heistthriller. 

Förutom spännande intriger, intressanta karaktärer och snabba vändningar, bjuder även "Animal Kingdom" på en riktigt stark skådespelarensemble. Inte ett svagt kort. Främst tänker jag dock på Shawn Hatosy i rollen som den smått psykotiske farbrorn Pope och inte minst en alldeles fantastisk Ellen Barkin. "Animal Kingdom" har inte helt oväntat fått en andra säsong! Fullkomligt fenomenal.