Colin Nutley: "Den filmen blev en fuckup"

Fyra år har gått sedan Colin Nutleys senaste film. Ovanligt lång tid för regissören, som har väntat medan Helena Bergström stått på teaterscenen och regisserat en egen film. Att filma "Medicinen" utan sin ständiga huvudrollsinnehavare hade varit otänkbart, berättar han för MovieZine.se.

- Vem är med i min film? Helena. Så har det alltid varit, så är det och så kommer det att vara. För att det skänker mig lycka. Ingen frågar Ulf Malmros varför Kjell Bergqvist alltid är med i hans filmer. Han är inte gift med Ulf och kommer förmodligen aldrig att bli det. För mig att jobba med Helena är inte så konstigt, förutom det att vi är gifta, och det hakar folk upp sig på. Men många fler blir glada. Den dagen vi inte får publik får vi tänka på att öppna en fruktaffär eller något.

Varje dag verkar vara ett äventyr när man jobbar med Colin Nutley. Vi har hört skrönorna om improvisation och väldigt spontana tagningar, och passar på att fråga Helena Bergström just detta.


- Colin jobbar på det här fina sättet att han ger skådisarna väldigt mycket ansvar för sin roll. Han säger: "Du kan den här rollfiguren bättre än jag kan." Sen boostar han skådespelare enormt mycket. Man måste våga kasta sig ut. Vi hade ett manus med repliker, man vet vad scenen går ut på, men sen kan det komma ut mycket nytt.

- Han har en oskriven lag och det är att man aldrig får bryta. Även om man säger fel låter han det ofta pågå. Det är lite spännande! Cissi Forss som inte hade jobbat på det sättet förut sa att hon gick hem och kände sig som om hon hade varit lite för full på en fest. Hon visste inte riktigt vad hon hade gjort. Han samlar allt material, lite dokumentärt, sen är det i klippningen han gör sin struktur och plockar. Det är ett väldigt speciellt sätt att jobba som man inte kan lära ut på filmskola.

I "Medicinen" spelar hon Johanna, 45 år, nyskild med två barn. Livet känns inrutat och motigt tills hon går med på att prova en ny medicin, som verkar förvandla henne till både självsäker och modig.

- Det är en form av amerikansk feelgood, men hade den gjorts i USA hade hon gått genom helt annorlunda förändringar, det hade varit Gucciskor… Vi håller det kvar i det svenska. För Colin är Sverige exotiskt som sjutton. Han förundras. Det är kanske därför som många tycker att han gör så svenska filmer. För att han ser det utifrån, med andra perspektiv på svenskheten, berättar Bergström.


- Som när han satte på "Den blomstertid nu kommer" bakom gubbarna i "Änglagård" som gick till Änglagårdshuset. Sven Wollter sa, "det kan du bara inte ha. Om du bara visste vad den sången betyder för folk." Det är också det som gör att scenen åker in i svenska hjärtan på så vis. En svensk regissör hade tyckt att det var too much.

Efter femton gemensamma filmer har en Colin Nutley-film nästan blivit som en egen genre. Båda är lika delaktiga i utvecklingen av varje nytt projekt.

- När vi gjorde "Black Jack" blev det tydligt för mig att det är den typen av historier jag vill berätta, säger Helena Bergström. Det unika med Colin är värmen, och hans sätt att se på livet med en humoristisk touch. "Änglagård" är en slags genre, "Medicinen" är en annan. Han tar ännu ett steg i en annan riktning. Men man känner ändå att det är en Colin-film.

När de ser tillbaka på den snart 25-åriga gemensamma karriären finns det både stolta och mindre stolta ögonblick. Colin Nutley tycker att det är som att välja mellan sina barn, men väjer inte heller för att nämna familjens svarta får.

- Någon frågade häromdagen vilka filmer som varit mina favoriter. Jag antar att "Medicinen" är en, "Under solen" är en och "The Queen of Sheba's Pearls" är en. Jag håller inte första "Änglagård" i toppen, men den filmen gjorde det möjligt för mig att leva i Sverige som regissör, därför har jag respekt för den. Men den är inte bland mina förstahandsval, inte heller "Sprängaren" eller "Paradiset"… "Angel" var en fuck-up, hon kan berätta mer.


Ja, vad hände egentligen med "Angel", en av Colin Nutleys minst sedda och mest sågade filmer? Allt började med en verklig historia om en brittisk politiker, som fejkade sin död hellre än att våga lämna sin fru. Nutley insåg att vi lever i en tid där man kan lura världen med medias hjälp och såg en filmidé.

- Sen skulle jag spela någon världskänd rockstjärna… Jag sa att ingen i det här landet kommer tro på det, jag är ju "the girl next door", berättar Helena. Men Colin kommer från England, där hade det inte varit något problem. Jag sa, låt mig vara dansbandssångerska och köra samma grej.

Colin minns:

- Det var någon i pressen som började snacka skit. Filmen var en död anka redan innan premiär. För att vara ärlig, på min lista över femton filmer placerar jag "Angel" nära botten. Det är okej, man gör både bra och dåliga filmer. Jag kände på mig att "Angel" skulle floppa. Man är mentalt beredd. Det är för mig den viktigaste domen, går folk och ser filmen eller inte?

Men bioframgångar betyder inte mycket om man tvingas kompromissa sin vision. Deckare visade sig inte vara deras grej. Bergström minns:

- När Colin gjorde "Sprängaren" var det så jäkla roligt. Vi hade inte gjort någon crime innan. Men Colin ville bara koncentrera sig på relationerna på redaktionen. Sen när jag skulle sitta där i slutet och bli sprängd av Pernilla August mådde han så illa. "Men ska du ha dynamiten där…!" Och så skulle det komma poliser och dra vapen… "Åh, vad fånigt!"

- Negativa filmer och historier gillar jag inte att berätta. Jag vill att publiken ska lämna biografen med ett leende, förklarar Nutley. Några kan tycka att jag är mesig. Visst, då är jag en mes. Jag vill inte berätta om kyliga eller deprimerande människor.

En engelskspråkig film har de hunnit med - "The Queen of Sheba's Pearls" - och som Colin säger finns det alltid minst en ny i bakhuvudet. Men att filma i Hollywood, trots flera erbjudanden efter Oscarsnomineringen för "Under solen", känns inte aktuellt.

- Hela detta Hollywood-razzmatazz intresserar mig inte. När man dör och bara lämnar svenska filmer efter sig, tja, just nu känner jag mig ganska nöjd med den tanken. Det här är mitt liv. Vi gör först och främst film för en svensk publik.

Så sent som förra veckan kom de på vad som troligen ska bli deras nästa film. "Mer åt Under solen-hållet", teasar Helena Bergström.

- Det finns också en uppföljare till "Heartbreak Hotel" som är ganska långt gången. Sen har jag också ett manus som jag ska regissera och söker finansiering till, som Daniel Rehn och Edward af Sillén har skrivit. Vad folk än tror så får vi inte bara pengar utan måste jobba hårt på att få till finansieringen. Så vi har fyra projekt som ligger och väntar, vi får se var de landar. Mycket beror på hur "Medicinen" går.

- Om "Medicinen" inte går hem får vi lämna landet, avslutar Colin Nutley och skrattar.