Få animerade filmer är lika älskade, och få vhs-kassetter har blivit lika utslitna, som Disneys ”Skönheten och Odjuret” från 1991. Det är ett viktigt ansvar som vilar på Dan Stevens och Emma Watsons axlar, när de ska blåsa nytt liv i karaktärer som publiken haft en relation till i över 25 år.
För Dan Stevens blev den stora utmaningen att skapa ett älskvärt odjur, trots att hans egna ansikte aldrig syns. Emma Watson tog å andra sidan chansen att göra sin sagoprinsessa till en självständig och stark förebild.
Jag träffade den vackra skådespelarduon i London, dagen efter att ”Skönheten och Odjuret” haft galapremiär, för att prata om deras egen relation till Belle och prinsen, och hur de anpassat sina rollfigurer för en ny generation.
Mycket från animerade "Skönheten och Odjuret" känns igen i den bioaktuella spelfilmen.
Hur viktig var den animerade filmen under er uppväxt?
Dan Stevens: Jag älskade den! Älskade, älskade, älskade den. Den kom ut när jag var åtta år, och blev väldigt snabbt en del av min generations kulturella medvetande. Musiken blev omedelbart klassisk. Den lät som en stor Broadway-musikal, men i filmversion. Hur viktig var filmen för dig, Emma Watson?
Emma Watson: Rätt så jäkla viktig, måste jag erkänna. Jag såg om den hela tiden som barn. Jag tyckte att Belles trotsiga sida var spännande. Hon var lite rebellisk, och verkligen cool.
Hur annorlunda är den Belle du spelar?
Emma: Det är svårt att vara objektiv, men jag tror att... Jag hade tur som fick mer tid att leka med. Jag fick fylla i hennes bakgrund, jag kunde kanske ge henne lite mer historia och lager och subtilitet, eftersom mediet tillåter det. Hjälp mig, Dan...
Dan: När man ger en karaktär mer dimensioner, som Belle, och Emma Watsons ansikte alltid är i fokus, så går ingenting att dölja. Man förstår att hon är plågad av något. Något står inte riktigt rätt till. Det är ämnen som vi utforskar i den här filmen. Belle blir en så pass intressant karaktär, och det är vad som gör Odjuret fascinerad och nyfiken. Han har aldrig träffat en människa som Belle, och han har aldrig varit så nära en tjej.
Belle och Odjuret studerar böckerna i hans bibliotek.
- I originalfilmen var Belle till viss grad baserad på Katharine Hepburn, så jag tittade på vilken slags man skulle spela mot Katharine Hepburn, eller mot Emma Watson. Vad är det för maskulina karaktärsdrag som en feminist som Belle skulle kunna falla för? Vi sökte oss till screwball-komedier med karaktärer som går varandra på nerverna och utvecklar en rapp relation. Där hittade vi vårt samspel. Sedan skiljer det sig en hel del från originalfilmen. Belle behöver inte lära Odjuret att läsa, men hon påminner honom om att han redan kan läsa, och hur vackra böcker kan vara. Eller hur vackert dans kan vara. Han har inte dansat mycket sedan han fick sina stora horn.
Det var viktigt för dig att göra Belle starkare och mer feministisk?
Emma: Ja, jag drog det så långt jag kunde utan att få sparken (skratt). Det var subtila saker. Jag insisterade på att hon bar byxor istället för kjolar, så att hon kunde klättra upp på en häst utan att det såg löjligt ut. Jag såg till att hon hade ordentliga boots, och stora fickor där hon kunde bära sina böcker. Jag vill inte ta kredd för allt, det var förstås ett stort samarbete med Bill (Condon, regissören), och manusförfattarna. Det var en process som alla var delaktiga i.
Dan: Glöm inte hennes uppfinnar-sidor. Belle uppfinner praktiskt taget tvättmaskinen.
Emma: Men det var inte så att jag kom in i projektet och tänkte: Ok, hur ska vi göra henne mer feministisk? För mig handlade det mer om hur vi kan göra henne mer mänsklig. Hur gör vi henne mindre perfekt? Hur behåller vi några av hennes skavanker? Jag insisterade för första gången i den här filmen på att behålla mina fräknar. De brukar sudda ut dem. Jag insisterade på att min kroppsform skulle behållas. Hollywoodfilmer kommer annars med mycket press, man kan få en hel del tuttstöd och andra konstigheter… Ju mer mänsklig jag kunde göra henne, desto bättre för mig.
Belle (Emma Watson) med pappa Maurice (Kevin Kline).
Belle är självsäker, och hon vet vad hon vill trots sin unga ålder. Har det varit så för dig också när du växte upp, även om det var i rampljuset?
Emma: Jag var alltid ganska livlig, men det har definitivt varit stunder när jag varit väldigt osäker på vad jag vill göra härnäst. Att bli bekväm i att inte alltid veta, har varit en utmaning för mig. Det har också varit viktigt för mig när jag växte upp, att bli bekväm med ovissheten.
Dan: Allt finns där i originalet. En av mina första samtal med Emma handlade om att se på historien ur en intellektuell synvinkel, se förbi dansen och det fysiska. Vi pratade om könsrollerna, och hur alla stora romantiska sagor och filmer handlar om de maskulina och feminina krafterna som ställs mot varann. De två elementen var viktiga. Jag hade precis sett Emmas otroliga FN-tal och ville fråga mer om det. Det påverkade såklart projektet. Det påverkade såklart varför Emma ville göra den här filmen. Det påverkade också mig, som nu har två döttrar, jag tycker det är viktigt att sagoberättelser kommer med rätt budskap. Emmas budskap är väldigt kraftfullt och viktigt.
Dan Stevens och Emma Watson på galapremiär.
Kan ni berätta om er första dag på inspelningen, och den sista?
Dan: Jag minns inte min första inspelningsdag. Men jag minns vår första dansrepetition. Många av våra första möten var i ett dansrum.
Emma: Det är ganska intensivt att vara så nära någon annans ansikte, när man inte känner dem så väl. Lite pinsamt faktiskt. Det bröt verkligen isen. Då insåg man att det var på riktigt. Jag skulle faktiskt rekommendera dans för alla kärlekspar.
Dan: Jag vill gå längre än så och rekommendera dans till alla, oavsett relation. Affärsmän borde dansa tillsammans. Det bryter så många barriärer. Tack och lov att ingen filmade våra tidiga repetitioner, för det hade varit genant. Men det är ett fantastiskt sätt att lära känna en motspelare.
Odjurets tjuriga ansikte skapades med hjälp av motion capture.
Dan, hur skapades egentligen Odjuret? Man ser inte riktigt hur mycket som är CGI-animerat och hur mycket som är du, så hur gick det till på inspelningen?
- Det var en rätt så magisk process att se honom bli till. Det fanns från början en 3D-printad modell av Odjurets huvud, en otroligt vacker skapelse, som fungerade som en referens för Emma så att hon förstod vad hon spelade mot. Jag såg ju annars bara ut som en svetthög i en muskeldräkt. Jag gick på styltor för att bli längre än Emma.
- Ansiktsrörelserna fångades separat. Jag fick spendera några veckor i en bur. De hade sprejat mitt ansikte med UV-färg och vi spelade upp alla scener som vi hade gjort veckorna innan. Det var bara för att fånga mina ansiktsuttryck, ibland så lite som vilka tankar som gick igenom mitt huvud. Det var otroligt spännande, en uppenbarelse för mig som artist att se möjligheterna med den här tekniken. Hur de kunde fånga upp de mest subtila detaljer i mitt ansikte, och förvandla mig till vad som helst - tack och lov blev det Odjuret. Men nu har jag potential att bli vem som helst, och för en skådespelare är det riktigt spännande.
Se trailern:
"Skönheten och Odjuret" har biopremiär på fredag.
