Bioaktuella ”Den svenska torpeden” bygger på en sann historia om rekordsimmerskan Sally Bauer som bland annat simmade över Öresund och Engelska kanalen på 1930-talet. Hon älskade havet och trotsade sociala normer och konventioner som ensamstående mamma för att följa sin dröm. Filmen har gjorts av prisbelönade regissören Frida Kempff (”Micky badar”, ”Knackningar”).
Huvudrollen spelas av skådespelaren Josefin Neldén som fascinerades från första början av Sallys öde, berättar hon för MovieZine.
– Bara någon månad innan jag fick frågan om att provfilma så satt jag och googlade på namnet Sally eftersom min yngsta dotter heter så, bara för att se vilka andra som har haft samma namn, och då hittade jag Sally Bauer. Jag blev jättefascinerad av hennes historia och kände att varför har ingen gjort en film om det innan, säger Josefin Neldén:
– Fridas manus bjöd på en sådan speciell kombination av fysisk och psykologisk utmaning. Det är inte ofta man som skådespelare snubblar över den kombinationen. Det rörde sig dessutom kring frågor som betydde något personligt för mig, som moderskap och passion, och att känna stort för någonting och vilja mycket.
Trots sin enorma bedrift att simma över Engelska kanalen på 15 timmar och 22 minuter och fascinerande historia har Sally Bauer delvis varit bortglömd. Något som fick Frida Kempff att vilja lyfta hennes öde när hon av en slump hörde talas om det.
– Jag blev arg och upprörd över att här har vi återigen en kvinna som glömts bort, så jag kände att jag ville lyfta fram henne i strålkastarljuset. Sådana här förebilder är viktiga. Det visar sig att det föddes en kvinna som har gjort något helt enastående och det hade varit fint att veta när jag själv var yngre.
”Den svenska torpeden” tog sju år att göra, berättar Frida Kempff.
– Det var fruktansvärt svårt att få finansiering eftersom det var ett så stort projekt, men eftersom jag själv har en dotter kände jag att jag behöver kunna presentera sådana här filmer för henne, eftersom vi inte själv hade möjligt att se det.
De vackra miljöerna och Josefin Neldéns fysiska spel och kroppsspråk bidrar mycket till att förmedla känslor och handlingen i filmen. Hon berättar att hon låg i hårdträning inför rollen.
– Jag älskar vatten och har alltid varit väldigt bekväm i det elementet. Jag är uppvuxen på västkusten vid havet, min pappas släkt kommer från en ö utanför Göteborg så havsmiljön är någonting som jag alltid känt mig trygg och hemma i. Men att crawla var något helt nytt, säger Josefin Neldén och tillägger:
– Men på något sätt, blev träningen ett sätt att försöka hitta in i hennes huvud, att försöka förstå vad det är som lockar med att ligga i vatten timme in och timme ut och hitta den här mentala friheten och lugnet som jag tänker att hon måste ha känt.
Kan du känna igen dig i henne?
– Mycket. Framför allt känner jag väl igen ett pannben som jag tycker att hon har. Om man ligger och simmar så länge i de förhållandena, det kräver något speciellt även mentalt. Det kan jag känna igen, jag är också en envis pannbensperson.
Finns det något särskilt ögonblick du minns från inspelningarna?
– Ett väldigt fint minne är när Carl-Axel Bauer alltså Sally Bauers son, var med på inspelningen i slutscenen. När verkligheten gifter sig med fiktionen så känns det man håller på med betydelsefullt. Sedan var det också många stora naturupplevelser, framför allt när vi filmade vattenscenerna. Jag hade en varm pool som jag fick ligga i mellan tagningarna. Så jag låg i den och så stack bara huvudet upp och locket var delvis på för att behålla värmen. Jag låg och tittade upp på en helt stjärnklar himmel över Estland mitt i natten och väntade på att få hoppa i det 16-gradiga vattnet i havet.
Josefin Neldén långfilmsdebuterade i ”Tjenare kungen” och har varit med i serier som ”Vår tid är nu” och ”Känn ingen sorg”. Hon har också guldbaggenominerats och samtidigt som ”Den svenska torpeden” går upp på bio är hon aktuell i ”Doktrinen”. En thriller där hon spelar frilansjournalisten Nina som dras in i politiska intriger och en spionhärva.
För närvarande har inspelningarna till den nya Bert-filmen precis avslutats, där hon gör rollen som Berts mamma, med preliminär premiär hösten 2025. Och i februari spelar hon teater på Göteborgs stadsteater i Henrik Ibsens ”En folkefiende”.
– Jag hade ett otroligt roligt år förra året. Nina är något helt annat än Sally Bauer, men hon var en otroligt rolig person att få kasta sig in i för att hon är blandning av kaos och hybris och skarvar lite, rör sig med ett självförtroende genom vissa rum, så det var väldigt kul att få kliva i de skorna. Det finns en likhet mellan de här båda personerna, att de inte i alla sammanhang uppfattas som hundraprocent sympatiska, men som vi ändå hejar på.
Regissören Frida Kempff berättar att hon skriver på ett nytt manus på samma tema, om kvinnor som bryter mot normer, men i en annan genre. ”Den svenska torpeden” har redan fått fina omdömen och lockat till visningarna, säger hon.
– Den har ett innehåll som jag tror passar många. Det handlar om en sport, det finns en historia bakom, det är en kvinna som bryter mot normen och för unga blir det en förebild. Det är en generationsöverskridande film som man kan se tillsammans med mormor, mamma eller sina barn. Det märks vid de visningar vi har haft att folk är är väldigt emotionella efteråt, från tonåringar till sjuttioåringar. Och det är det finaste berömmet man kan få som regissör, att folk blir berörda.
