6 minnesvärda roller med Scarlett Johansson

Högaktuella Scarlett Johansson har varvat stenhårda actionroller med slentrianmässiga romantiska komedier och pärlprydda kostymdramer. 2016 var hon den mest inkomstbringande skådespelerskan och hon har vunnit 36 priser på allt från BAFTA Awards till Roms filmfestival.

 

Men trots att hennes namn skiner hetare än Hollywood-skylten är hon inte en skådespelerska jag förknippar med de där stora rollerna. Scarlett befinner sig någonstans mellan charmiga indiedrottninglandet och häftiga hjältinnevärlden. Woody Allen lär ha beskrivit henne som ”sexually overwhelming” och just sexualiseringen av Scarlett är nog tyvärr lika uppmärksammad som hennes skådespelarkarriär.

 

Så istället för att återigen premiera hennes utseende tänkte jag presentera min personliga lista över hennes mest minnesvärda roller.

Rebecca i ”Ghost World”

 

 

Eftersom jag aldrig var någon hästtjej (trots försök att mocka och rykta och leka med ”My Little Ponies”) är min första minnesvärda roll med Scarlett inte från ”Mannen som kunde tala med hästar” utan från indierullen ”Ghost World”. Som den socialt utstötta Rebecca i denna comic-kultklassiker får Scarlett briljera med sitt lågmälda skådespeleri. Om bästa vännen Enid är coolt witty är Rebecca uttråkning personifierad. Hennes likgiltiga kroppsspråk sammanfattar tonårens tristess lika väl som: ”Some people are OK, but mostly I just feel like poisoning everybody”.

 

 

 

Liksom resten av världen var det med Sofia Coppolas briljanta kärlekshistoria som jag på allvar blev förälskad i Scarlett. Trots att vi sett ”äldre whiskeysnubbe förkovra sig med ung förvirrad brud” förut lyckades Scarlett och Bill Murrays insats göra konceptet både nytt och fräscht, mycket tack vare deras fantastiska kemi och subtila skådespeleri. Hennes förmåga att vara tyst framför kameran binder samman flera av hennes roller genom åren. ”I tried taking pictures, but they were so mediocre. I guess every girl goes through a photography phase. You know horses... taking pictures of your feet.”

 

 

 

Detta var en av de första Woody Allen-filmer jag genomled (jag är inget större fan av hans verk), och i ”Match Point” känns det som att Scarlett för första gången tar för sig, medveten om sin egen elektriska dragningskraft. Filmen bygger delvis på den urvattnade klichén ”hon vet vilken inverkan hon har på män”, och i rollen som Nola börjar Scarlett utforska skönhetens och attraktionens både negativa och positiva sidor. ”He saw me across the room and he homed in on me like a guided missile.”

 

 

 

I rollen som en utomjordisk kvinnokönad varelse fortsätter Scarlett undersöka konceptet skönhet och sex. Filmen floppade hyfsat hos biopubliken men uppskattades desto mer av kritiker. Scarlett får även här användning för sin tystlåtenhet. Det sägs inte mycket mer än tre repliker i filmen varav en är frågan ”Do you think I'm pretty” till varelsens första offer. Den livnär sig nämligen på att förföra män och dränka dem i en mystisk pool av svart slajm, men allteftersom filmen fortskrider vänds blicken istället inåt mot utomjordingens anammade människokropp och frågor om bland annat sexism lyfts upp till ytan. Bör såklart också nämnas att det under inspelningen togs ett kort på Scarlett Johansson när hon trillar som gav upphov till en av 2013 mest virala memes.

 

 

 

I kontrast till Scarletts annars ganska fåordiga roller lyckades hon i rollen som Samantha istället få hela världen på fall med bara sin röst. Återigen är det hennes förmåga att förföra som står i centrum men denna gång som operativsystem. I kontrast till ”Under the Skin”, som släpptes bara året innan, är denna sci-fi-rulle uteslutande dialogbaserad. Hennes mjuka framtoning framställer framtidens AI som mänsklig och värd att älska. Dessutom visar hon att kärlek inte har några begränsningar. ”The heart is not like a box that gets filled up. It expands in size the more you love.”

 

 

Scarlett har med jämna mellanrum axlat rollen som olika actionhjältinnor i allt från mindre lyckade ”The Island” till något bättre ”Lucy” och nu nyligen omdiskuterade ”Ghost in the Shell”. Det är dock svartklädd i rollen som Black Widow jag tycker hon för sig bäst. Konstigt nog gifter sig hennes annars lågmälda skådespeleri väl med hjältinnans mer kraftfulla tillvägagångssätt. Även om jag föredrar Scarlett i de mer dämpade rollerna förtjänar Black Widow en plats på listan eftersom jag är en av alla dem som hoppas på en stand-alone film.