Vi tipsar om 8 Jane Austen-inspirerade pärlor

Det är något med Jane Austens berättelser som gör att vi aldrig tröttnar på dem. Trots att de författades för 200 år sedan fortsätter vi att återvända till dem, igen och igen. Samtliga av hennes romaner har filmatiserats, flera gånger. Dessutom har flera av hennes berättelser nytolkats och gett upphov nya berättelser. I helgen har den Austen-inspirerande filmen "Pride and Prejudice and Zombies", baserad på Seth Grahame-Smiths originella roman, svensk premiär. 

Här är 8 andra filmer som har hämtat sin handling från Jane Austens romaner.

Även utan zombies är "Stolthet och fördom" Jane Austens mest omtyckta berättelse. Den är också min favorit. Den kretsar - precis som många andra av Austens romaner - kring tre teman som jag finner oändligt intressanta: Klassamhällets invecklade system, hämmande inlärd kvinnlighet och de rädslor som alldeles för ofta tillåts stå i vägen för kärlek och lycka. Miniserien från 1995 är omtyckt av många, bland annat för sin trohet mot originalet, men i mitt tycke är Joe Wrights film från 2005 den bästa adaptionen. Dialogen flyter fint, fotot är vackert och skådespeleriet är utmärkt. Det är förvånande att Matthew Macfadyen gör en bättre rolltolkning än Colin Firth. I teorin är ju Firth den perfekta Mr Darcy, men i praktiken är han lite för stiff i sin porträttering av den högfärdiga överklassungkarlen. Även Kiera Knightley slår sin föregångare, Jennifer Ehle, i huvudrollen som Elizabeth Bennet. Wrights film följer också den för det mesta originalet, men vågar även ta till några egna grepp. Till exempel den vackra, och förlösande, scenen där Mr Darcy friar i regnet.

Även om Austens berättelser, som utspelar sig i aristokratiska, lantliga miljöer, är tidstypiska är många av de ämnen de behandlar aktuella än idag. Helen Fielding lät sig inspireras av "Stolthet och fördom" när hon skrev sina berättelser om Bridget Jones, en ung kvinna som precis som Elizabeth Bennet hämmas av stolthet och fördomar i sin jakt efter kärlek. Trots att den utspelar sig i det moderna handlar "Bridget Jones dagbok" till stor del om hur huvudpersonen försöker att anpassa sig efter samhällets syn på klass och kvinnlighet, vilket hon oftast misslyckas med. När den filmatiserades 2001 fick Colin Firth en ny chans att spela Mr Darcy och gjorde den gången mycket bättre ifrån sig. Precis som sin inspirationskälla är Bridgets kärleksintresse Mark Darcy överklasshämmad, men med fint skådespeleri låter Firth ändå sin karaktärs känslor anas. Att låta Renée Zellwegger spela huvudkaraktären var ett mindre lyckat val. Trots att hon la på sig några kilon och kämpade med den brittiska accenten känns hon inte särskilt trovärdig.

Innan Jane Austen började skriva sin roman "Emma" förklarade hon att hon tänkte skapa en "hjältinna som ingen förutom jag själv kommer tycka särskilt mycket om". I bokens första rader beskriver hon karaktären Emma Woodhouse som "stilig, listig och rik". För att fördriva tiden på godset Hartfield tycker den bortskämda överklasstjejen om att lägga sig i andra människors angelägenheter och likt marionettdockor försöka styra dem. Särskilt mycket tycker hon om att para ihop människor för att få dem att bli förälskade. Filmen "Emma" från 1996 hade Gwyneth Paltrow i rollen som den unga matchmakern. Filmens Emma är inte riktigt lika slug och illmarig som bokens, vilket gör att filmen inte heller är lika rolig som sitt original. Miniserien från 2009 är mer trogen originalet. Annars är "Emma" en vacker och underhållande film.

Precis som "Bridget Jones dagbok" visar "Clueless" att det går alldeles utmärkt att förflytta Jane Austens berättelser till samtiden. Amy Heckerlings komedi är löst baserad på berättelsen här ovan, "Emma", men utspelar sig i nutida, amerikansk high school-miljö. Istället för Emma är det 16-åriga Cher Horowitz, spelad av Alicia Silverstone, som står i centrum. Hon bor i ett gigantiskt hus i Beverly hills, tillsammans med sin rika stjärnadvokatpappa och är en trendig och populär tjej. När en ny tjej börjar i hennes skola kan inte Cher låta bli att ge henne en makeover och försöka para ihop henne med en kille. Precis som i Austens original går det inte riktigt som hon har tänkt sig.

Ang Lees adaption av "Förnuft och känsla" är en riktig Austen-pärla. Titeln syftar till att beskriva de två systrarna Elinor och Marianne som berättelsen följer. Den äldre av dem är förnuftig, medan lillasystern är impulsiv och känslostyrd. När deras välbärgade far dör blir de, till följd av tidens ojämställda arvsordning, lottlösa och måste tillsammans med sin mor att lämna godset där de har vuxit upp för att flytta till ett enklare hem där de tvingas bygga upp ett nytt liv. I den vackra filmen från 1995 spelas systrarna av Emma Thompson (som även vann en oscar för filmens manus) och Kate Winslet (i en av sina första roller). 

"Northanger Abbey" är en av Jane Austens mindre välkända romaner. Den gavs ut efter hennes död, men är troligtvis hennes först färdigskrivna roman. Berättelsens hjältinna, Catherine Morland, är ett fan av gotiska romaner och berättelsen driver på sätt och vis med den skräckromantiska genren. Huvudpersonen drömmer om att själv bli indragen i ett äventyr likt dem hon läst om, men tvingas så småningom inse att verklighetens tråkiga förutsättningar inte skulle tillåta det. Berättelsen har framförts på teaterscenen ett par gånger, men bara filmatiserats en gång. Tv-filmen "Northanger abbey" som visades 2007 hade ett manus av Andrew Davies, som också har skrivit manus till miniserien "Stolthet och fördom" och filmerna om Bridget Jones.

Medan "Northanger Abbey" är Austens första roman är "Övertalning", som även den gavs ut efter hennes död, hennes sista. Precis som i sina tidigare berättelser studerar hon även i den boken den brittiska överklassens olika miljöer, men i "Övertalning" är satiren något vassare och bittrare. Ogillande beskriver hon till exempel ytligheten i det sociala livet i Bath, en stad hon själv bodde i under några år. I centrum för berättelsen står Anne Elliot, som en gång var en ung och sprudlande kvinna, men som sedan hon övertalades att bryta förlovningen med sin käresta tycks ha förlorat livsgnistan. När paret möts igen långt senare väcks gamla känslor till liv. Tv-filmen "Persuasion" från 1995 är den bästa filmatiseringen, men tv-adaptionen från 2007 är också bra. Den har dock ett par mindre bra scener som drar ner på helhetsintrycket - till exempel den parioderade marathon-scenen och den minst sagt stela kysscenen. Dessutom avslutar den berättelsen på ett helt annat, mycket sämre, sätt än föregångaren.

Jane Austen har många fans, oftast kvinnor, som läser hennes romaner om och om igen och bara inte kan få nog av hennes universum. Dessa nördiga läsare brukar kallar sig själva för Janeites, och om dessa typer har det gjorts ett par filmer och tv-serier. I "Austenland" (2013) reser en Janeite, spelad av Keri Russell, till en Austen-temapark i jakt på den perfekta maken. I "The Jane Austen book club" (2007) är karaktärerna kanske inte riktigt Janeites, men i alla fall så pass intresserade av Austen att de bestämmer sig för att starta en bokklubb som ska läsa och diskutera alla hennes böcker - vars handlingar visar sig på olika vis ha kopplingar till deras egna liv. I miniserien "Lost in Austen" byter "Stolthet och fördom"-fanet Amanda Price liv med huvudpersonen Elizabeth. Varje Janeites stora dröm.