Dokumentärfilmaren Steven Benedict - mannen bakom videoanalysen längre ner på sidan - menar att det främst grundas i alla de färgstarka karaktärer som befolkar deras filmer. För även om samarbetet med filmfotografen Roger Deakins också har lett till en del distinkta visuella grepp så är det just vid människoskildringarna som Joel och Ethan verkligen skiljer sig från andra. Om man riktar förstoringsglaset mot de gemensamma nämnarna hos deras karaktärer kommer man lite närmare de frågeställningar som bröderna själva tampas med i sina liv, exempelvis kring moral och identitet. Det verkar också finnas något sorts underliggande obehag kring missförstånd och bristande kommunikation, eftersom de prekära situationerna i deras filmer antingen uppstår eller förvärras på grund av just det.
Benedict illustrerar allt detta på smått mästerligt vis i sin analys, särskilt med tanke på att han helt frångår vanliga förenklande grepp som pedagogisk voiceover eller grafik. Istället låter han karaktärerna tala för sig själva, bokstavligen. Han har nämligen snickrat ihop klippet på så vis att Coen-karaktärerna från olika filmer tycks samtala med varandra, svara på varandras frågor och liknande. Det är en väldigt intressant vinkel, eftersom det blir så tydligt hur mycket de har gemensamt och hur vissa tematiska poänger går som en röd tråd genom hela den episka filmografin. För att ta ett exempel så sipprar en djup framtidsångest fram ur en interaktion mellan the dude i "The Big Lebowski", Katie i "Burn After Reading" och Llewyn i "Inside Llewyn Davis", oerhört fint. På många sätt går filmerna hand i hand med varandra, men samtidigt bjuder varje film på något vi inte har sett förut. För mig personligen - som är djupt förälskad i bröderna Coen och deras alltid lika magiska karaktärsgalleri - finns det få saker som är mer intressanta att gräva djupare i.
Benedict illustrerar allt detta på smått mästerligt vis i sin analys, särskilt med tanke på att han helt frångår vanliga förenklande grepp som pedagogisk voiceover eller grafik. Istället låter han karaktärerna tala för sig själva, bokstavligen. Han har nämligen snickrat ihop klippet på så vis att Coen-karaktärerna från olika filmer tycks samtala med varandra, svara på varandras frågor och liknande. Det är en väldigt intressant vinkel, eftersom det blir så tydligt hur mycket de har gemensamt och hur vissa tematiska poänger går som en röd tråd genom hela den episka filmografin. För att ta ett exempel så sipprar en djup framtidsångest fram ur en interaktion mellan the dude i "The Big Lebowski", Katie i "Burn After Reading" och Llewyn i "Inside Llewyn Davis", oerhört fint. På många sätt går filmerna hand i hand med varandra, men samtidigt bjuder varje film på något vi inte har sett förut. För mig personligen - som är djupt förälskad i bröderna Coen och deras alltid lika magiska karaktärsgalleri - finns det få saker som är mer intressanta att gräva djupare i.
Vilken är din personliga favorit bland Coenbrödernas minnesvärda karaktärer?