I väntan på "Trainwreck", som har biopremiär onsdag 19 augusti - här är Judd Apatows 15 bästa tv-serier och filmer, hittills.
Ben Stiller Show
Efter att ha hankat sig fram på diverse humorjobb fick Judd Apatow sitt första producentuppdrag 1992, med tv-serien "Ben Stiller show". Stiller och Apatow hade mötts två år tidigare, utanför en Elvis Costello-konsert, och blivit vänner. Tv-showen som de skapade tillsammans specialiserade sig på att parodiera olika tv-program och -reklamer. "Ben Stiller show" rosades av kritikerna och gav Apatow hans första Emmy-statyett (som han fick ta emot tillsammans med resten av manusgänget). Trots det la Fox ner serien redan 1993.
The Larry Sanders Show
Samma år som "Ben Stiller show" la ner gick Apatow vidare till att arbeta med en annan humorserie. I fem år arbetade han som manusförfattare och producent för "The Larry Sanders show" - som handlar om en fiktiv late-night talk show. Under denna tiden utvecklade han sina komiska färdigheter och kom särskilt - med komikern Garry Shandling som mentor - att intressera sig för karaktärsdriven humor. 1998 regidebuterade han, när han regisserade ett av sista säsongens avsnitt.
Efter att som manusförfattare ha filmdebuterat med Disney-komedin "Tungviktarna" (1995) anlitades Apatow samma år för att skriva om manuset till en film vid namn "The Cable Guy". Den skruvade och mörka komedin hade premiär året därpå, med Apatow listad som producent. Trots att den av många kritiker klassades som en flopp, rönte den kommersiella framgångar och har med tiden kommit att bli något av en kultklassiker. Dessutom mötte Apatow sin blivande fru, skådespelerskan Leslie Mann, under inspelningarna.
Sedan Apatow fått veta att Fox inte tänkte plocka upp "Sick in the head" - en sitcom-serie, med skådespelaren David Krumholtz och komikern Amy Poehler i två av rollerna, som Apatow arbetat på en tid - kunde han istället ta sig an jobbet som producent för Paul Feig-serien "Nollor och nördar" (mer känd som "Freaks and geeks"). Apatow skrev och regisserade också flera avsnitt av serien, som trots att den kritikerrosades, bara sändes i en säsong (1999 - 2000). Även om serien hade låga tittarsiffror när den sändes, har den sedan dess kommit att nå ut till stora mängder tittare - som tagit serien till sitt hjärta.
Efter "Nollor och nördar" gick Apatow vidare till att skapa komediserien "Undeclared", där många av skådespelarna från hans förra serie (Seth Rogen, Jason Segel, David Krumholtz) dök upp igen. Medan Paul Feigs serie utspelar sig i grundskolan sätter "Undeclared" (som hade premiär 2001) fokus på collegelivet. Till skillnad från "Nollor och nördar" utspelar sig också "Undeclared" i samtiden, istället för under 80-talet. Trots skillnaderna gick tyvärr bägge serie samma öde till mötes: Hyllade av kritikerna, nedlagda efter bara en säsong.
2004 producerade Apatow filmen "Anchorman - Legenden om Ron Burgundy", med Will Ferrell (handen) i huvudrollen som nyhetsankaret Ron Burgundy (handsken). Den humoristiska skildringen av 70-talskulturen - och då särskilt tidens nyhetsjournalistik - gjorde stor succé. 2013 kom den efterlängtade uppföljaren, "Anchorman 2: The legend continues". Även då var Apatow listad som producent.
Sin debut som filmregissör gjorde Apatow 2005, med komedin "The 40-year old virgin". Filmens manus samskrev han med den blivande "The office"-stjärnan Steve Carell, som också spelar den 40-årige oskulden, men filmen innehåller även en hel del improviserad dialog. "The 40-year old virgin" gick direkt upp på amerikanska biotoppens förstaplats och rönte stora kommersiella framgångar. Utöver det fick den också motta en rad priser och positiva recensioner.
Det var Judd Apatow som skrev den ursprungliga skissen till Adam McKay-regisserade "Talladega nights: The ballad of Ricky Bobby". I den larviga - men ack så skrattframkallande - actionkomedin spelar Will Ferrell Formel 1-föraren Ricky Bobby, vars framgångar hotas av en up-and-coming konkurrent (Sasha Baron Cohen). Filmen hade premiär 2006, med Apatow listad som producent. Filmen gick riktigt bra på biotoppen och möttes överlag av positiva recensioner.
Efter framgångarna med "The 40-year old virgin" fortsatte Apatow att regissera film. 2007 kom "På smällen", vilken han också hade skrivit manuset till. I filmen dyker flera av skådespelarna från "Nollor och nördar" och "Undeclared" upp. Seth Rogen spelar rollen som Ben Stone, den partyälskande stonern som råkar göra en tjej på smällen och måste ställa om sitt liv. Jason Segel, Jay Baruchel och Martin Starr medverkar som kompisar i hans slackergäng. Likt "The 40-year old virgin" blev "På smällen" en succé och bland mainstream-massorna började Apatow att bli ett välkänt filmnamn.
00-talet var ett riktigt bra komedidecennium, och först och främst är det Judd Apatow som ska ha tack för det. Samma år som "På smällen" hade premiär kom också "Supersugen" (den trista översättningen av "Superbad"). Filmen skrevs av Seth Rogen och hans manuspartner Evan Goldberg, och producerades Apatow. Apatow hade länge förgäves fått tjata på olika filmbolag att plocka upp filmen. Först efter framgångarna med "Talladega nights" tog Sony sig an projektet. Bra det. Komedin om tre tafatta tonårskillars misslyckade festkväll blev en av 2007 års mest framgångsrika och omtyckta filmer. Filmen lanserade Jonah Hill som en blivande humorstjärna och gjorde att Rogen och Goldberg fick möjlighet att arbeta vidare med "Pineapple express" (som även den producerades av Apatow).
Efter att ha producerat filmer som "Walk Hard: The Dewey Cox Story", "Dumpad", "Drillbit Taylor", "Step brothers" och "Year one" släppte Apatow sin tredje egenregisserade film 2009. I "Funny people" spelar Adam Sandler, som Apatow en gång i tiden delade lägenhet med, en något avdankad komedistjärna - inte helt annorlunda honom själv - som drabbas av cancer och bestämmer sig för att återvända till sina stand-up-rötter. Filmen är mörkare än Apatows tidigare komedier och blev inte samma framgång som "The 40-year old virgin" och "På smällen". Trots det hedrades den av många kritiker, som uppskattade dess emotionella djup.
2011 års stora succékomedi regisserades av Apatows "Nollor och nördar"-kollega Paul Feig, och hade Apatow som producent. Saturday night live-stjärnan Kristen Wiig imponerade stort på kritiker och biopublik med sin berättelse om en grupp brudtärnors förberedelser inför en kompis bröllop och prisnomineringarna regnade in över "Bridesmaids". Filmen knuffade ner "På smällen" från förstaplatsen på listan över Apatows mest inkomstbringade verk och är fortfarande kvar längst upp på listans topp.
Efter att ha sett dramakomedin "Tiny Furniture" imponerades Apatow av talangen hos filmens skapare, Lena Dunham, och började arbeta tillsammans med henne för att skapa ett pilotavsnitt för en ny HBO-serie. Hans förhoppning var att serien skulle kunna ge män en realistisk inblick i unga kvinnors vardag. 2012 hade "Girls" premiär, med Dunham listad som skapare, manusförfattare, regissör och producent och Apatow producent. Serien blev en omedelbar framgång, och applåderades för sin råa ton, sin säregna humor och sitt nyskapande sätt att fånga in sin samtid. 2016 har den femte säsongen premiär.
2012 kom också ett slags fristående uppföljare till "På smällen", "This is 40", också den skriven och regisserad av Apatow. I den riktas fokus mot paret Pete (Paul Rudd) och Debbie (Leslie Mann) och deras barn, som åter spelas av Mann och Apatows gemensamma barn - Maude och Iris Apatow. Precis som i "På smällen" genomgår Pete och Debbies äktenskap sina svårigheter, vilka denna gång förvärras av deras respektive 40-årskriser. Filmen gick något bättre än "Funny people", men möttes av blandad kritik. Många uppfattade den som rörig, med en för löst sammanhängande berättelse, men filmen bjuder onekligen på några skratt och även några tänkvärda stunder.
Efter att ha varit producent komedierna "Get him to the greek", "Wanderlust" och "The five-year engagement" var Apatow med och fick till en liten rom-com-pärla när han producerade "Sånger från Manhattan" (2013). I filmen - som inspirerats av Judy Garland-musikalen "En stjärna föds" från 1954 - spelar Keira Knightley en singer-songwriter som försöker slå sig fram på Manhattan. Filmen är skriven och regisserad av John Carney som 2006 rosades för sin romantiska musikalkomedi "Once".
Vilka Judd Apatow-filmer har ni som favoriter?