Jag funderade en extra gång innan jag bestämde mig för att skriva den här krönikan. Åsikterna går verkligen isär när det kommer till att börja med julrelaterade saker tidigt. ”Du är ju knäpp” är en återkommande kommentar jag får höra när jag berättar att jag börjar mysa in i julkänslan i november. Varför är det ett så känsligt ämne? Vad spelar det för roll hur andra gör?
Tänk dig att öppna en julmust, tända några ljus och sätta på en riktigt mysig julfilm. Det finns så många filmer att beta av och för att hinna med både de bra och de dåliga måste man börja i tid. I år ser jag speciellt fram emot Joel Kinnamans nya ”Silent Night” och komedin ”Family Switch”.
Som många andra har jag en lista på de filmer jag MÅSTE se innan jul. Listan är lång! Just därför kan jag inte prokrastinera.
En film på listan är den gamla godingen ”Livet är underbart” (1946) där huvudkaraktären George Bailey (James Stewart) behöver inse sin betydelse för andra. En annan är chick flick-filmen ”The Holiday” (2006) med ögongodis som bland andra Jude Law. En tredje är actionrullen ”Die Hard” (1988) med en oövervinnerlig Bruce Willis. En fjärde är barndomsnostalgin ”Ensam Hemma” (första och andra) med gulligaste Macaluay Culkin.
Och den femte – och viktigaste för mig – är ”Grinchen” (2000) som gestaltades av Jim Carrey. Vem hade kunnat göra den rollen bättre?
Hinner jag inte se dessa filmer, plus några nya, innan den 23 december, ja då blir det ingen jul. Då kan vi lika gärna fira midsommar.
En positiv aspekt angående julfilmer tycker jag är att de inte behöver komma upp i samma standard som en vanlig film för att vara värda att lägga tid på. Det får vara lite lökigare och mer händelselöst – ja, rent av sämre. Det är okej. Till och med en lågbudget-film på Netflix kan ha sin charm. Det finns alltid grader i helvetet, men generellt.
Jag är fullt medveten om att många som läser det här inte håller med. Beror det kanske på betydelsen att värna om traditioner? Likt Gustav Svensson i tv-serien, som är döpt därefter, så måste allt vara precis som det alltid varit? Jag förstår er tanke. Men jag tänker ändå, som jag nämnt tidigare: Vad spelar det för roll, egentligen? De som vill kan väl få börja. Och de som vill vänta, får gärna vänta. Trots det vill jag ändå slå ett slag för att börja i tid så du stökat av och är mätt på julen vid samma tidpunkt som du tröttnat på julmaten. Det vill säga på juldagen.
Det är ett tips i all välmening. Gör precis som du känner. Men för er som vill säger jag: KÖR! För ”the sun is bright and the powder is bitching”.
Frida Liljegren
