Lena Olin tipsar om sina 10 favoritfilmer

Lena Olin är inte bara en flitig och omtyckt skådespelerska, hon är också en äkta filmfantast. Under vår intervju inför premiären av romantiska dramat "Andra akten" passade jag på att fråga om hennes bästa filmtips - som sträcker sig från "Gudfadern" till "Turist" och "The Fabelmans".

 

 

 

- Jag var väldigt tagen av den. Scorsese är så jäkla skicklig. Jag hade glädjen att sitta i juryn i Cannes när han var ordförande. Och bara att höra honom prata om film... Vilken kunskap. Han har sett allt, säger Lena Olin

 

Martin Scorseses hårdkokta thriller utspelar sig i Bostons undre värld. En ung snut infiltrerar den irländska maffian medan de i sin tur planterar en av sina egna i poliskåren.

 

- Det här är spännande, det är läskigt, det är fantastiskt och så fruktansvärt jäkla bra gjort. Det är den bästa filmen jag har sett.

 

 

 

Krzysztof Kieslowskis drama handlar om franska Veronique och polska Veronika vars liv flätas samman på oväntade vis.

 

- Den var en av mina största filmupplevelser när jag kom hem till Sverige efter att vi hade bott i USA ett tag. Man ser inte ofta på utländsk film, om man inte går på någon arthouse-biograf i New York... Men jag satt på Grand och såg ”Veronikas dubbelliv” och blev helt... "Men gud, det är så här man kan berätta film!" Jag vet inte om den håller än idag. Men det var en otroligt stark upplevelse för mig. Jag älskade Kieslowski.

 

 

 

Lena Olin nämner den ryske filmskaparen Andrei Tarkovsky som en av sina tidiga favoriter. Han var som flitigast under 60- och 70-talet med ofta poetiska filmer som "Ivans barndom", "Solaris" och "Spegeln".

 

- När jag gick på scenskolan var vi oofta ch tittade Tarkovskys filmer… Man förstod dem inte, men det var så vansinnigt roligt! Och så vackert och spännande. Det där att man svävade runt i filmen utan att riktigt förstå. Det var inte så dumt. Det kan vara fantastiskt.

 

 

 

Humphrey Bogart är en av skådespelarna som fick unga Lena att bli förälskad i film. På somrarna såg hon bland annat romantiska klassiker som "Casablanca" och "Att ha och inte ha", och levde in sig i den kvinnliga motspelarens roll.

 

- När jag såg Humhprey Bogart-filmerna på tv fick jag smak för att leva i filmen istället. "Bogart ska jag gifta mig med", tänkte jag! Men det var första gången jag kände ett stort behov av att leva mig in i en annan värld. Han var så tuff, och jag var alltid hans kvinna i de filmerna!

 

 

 

- Det kanske är de tuffa killarna som jag dras till?, skrattar Lena och berättar att första och andra "Gudfadern" är filmerna som hon har sett flest gånger.

 

Francis Ford Coppolas klassiska gangsterfilmer var nämligen populära bland killarna på Dramaten.

 

- När jag började på Dramaten med alla de unga killarna som var tuffingar och älskade Pacino, De Niro och Brando... De där filmerna gick hela tiden. Jag levde med en av de där tuffingarna som spelade dem hela nätterna, så man kunde snart replikerna utantill. Men filmerna är ju fantastiska.

 

 

 

När jag frågar om hon har en guilty pleasure-film kommer komedin "Tootsie" på tal. Dustin Hoffman spelar den arbetslöse skådisen som klär ut sig till kvinna för att knipa en roll i en sjukhussåpa.

 

- Det är ingen "guilty pleasure" utan bara en pleasure. Första gången jag såg den var det Ingmar (Bergman) som visade den, på ”kinematograf” som han sa, för mig och ett gäng andra.

 

- Sen fick jag lära känna och jobba med Sydney Pollack. Hans stora stolthet var att Kurosawa hade nämnt ”Tootsie” som en av tidernas tre bästa filmer! För den är ju lättsam. Men också en otroligt välgjord film. Och jag älskar att få skratta på bio!

 

 

 

Scorsese och Spielberg är "dunderveteraner" som aldrig sviker. Och Lena Olin blev speciellt imponerad av Steven Spielbergs senaste film, semi-biografin om hans barndom.

 

- Jag älskar den. För den var lite ovanlig, man tänker "ska de spela så här"... Men det finns en tanke bakom det. Filmen är så fruktansvärt jävla bra. Det är hans bästa film hittills. Men han kommer alltid att fortsätta. Det är så coolt med en karl i den aktningsvärda åldern som gör en av sina bästa filmer.

 

 

 

När vi börjar prata om svenska regissörer kommer inte oväntat Ruben Östlund på tal. "Skitspännande", enligt Lena Olin. Östlunds relationsdrama "Turist" var en av hans första filmer att uppmärksammas i Cannes och ledde så småningom till internationella framgångar med "The Square" och "Triangle of Sadness".

 

- ”Turist” är det första jag såg med honom. Jag tänkte vilken otrolig träffsäkerhet. Han är en av mina favoritregissörer.

 

 

 

Australienska Jane Campion är en kvinnlig regissör som Lena Olin nämner som en favorit. Campion har bara gjort nio långfilmer, men hennes största framgång hittills är dramat "Pianot" som gav en Oscar för Bästa manus. Holly Hunter. Anna Paquin och Sam Neill spelar huvudrollerna i ett triangeldrama om kärlek, erotik och svek.

 

 

 

Lena Olin berättar att hon ogärna ser sina egna filmer, men har ändå ett gäng favoriter som ligger henne extra varmt om hjärtat.

 

- Det finns flera filmer jag är väldigt stolt över. Jag såg delar av "Havanna" av Sydney Pollack, och den blev väldigt hårt sågad, folk var så arga på Redford... Men den är ju bra!

 

Andra filmer som Lena Olin är väldigt stolt över är "Fiender - En berättelse om kärlek" (1989), och hennes senaste svenska roller i Lasse Hallströms "Hilma" och Mårten Klingbergs bioaktuella "Andra akten".