Det har nu gått drygt en månad sedan Christopher Nolans "Oppenheimer" hade biopremiär och en hejdundrande succé är ett faktum. Den har kammat in hisnande summor pengar och är i princip enhälligt hyllad av kritiker (MovieZines 3/5 räknas till några få medelbetyg). Jag placerade den på silverplatsen på min ranking av Nolans filmografi och efter att ha sett den tre gånger så har den potential att bli nummer ett, över tid. Efter åratal av besvikelser och diverse bråk med Nolanfans är det onekligen trevligt att kunna sjunga i hyllningskören.
Hur som helst, när en film landar i ens liv med sån explosivitet, flärd och kraft som "Oppenheimer" så infinner sig en viss tomhet när eftertexterna rullar. "Jaha, nu då?", frågar man sig. Min lösning har varit att återvända till bio och dyka ner i upplevelsen igen (något jag mycket varmt rekommenderar), men det går även att vända sig till diverse streamingtjänster och se någon film som på något sätt är "besläktad", som framkallar liknande känslor eller bjuder in till en liknande upplevelse.
Nedan har jag listat fem filmer som av olika anledningar ger fina "Oppenheimer"-vibbar.
Hur som helst, när en film landar i ens liv med sån explosivitet, flärd och kraft som "Oppenheimer" så infinner sig en viss tomhet när eftertexterna rullar. "Jaha, nu då?", frågar man sig. Min lösning har varit att återvända till bio och dyka ner i upplevelsen igen (något jag mycket varmt rekommenderar), men det går även att vända sig till diverse streamingtjänster och se någon film som på något sätt är "besläktad", som framkallar liknande känslor eller bjuder in till en liknande upplevelse.
Nedan har jag listat fem filmer som av olika anledningar ger fina "Oppenheimer"-vibbar.
"Dunkirk" (2017)
Den enda filmen i Nolans filmografi som är bättre än “Oppenheimer” och att just dessa två finns i topp för mig (länk) är ingen slump. Nolan är som bäst när han är som mest avskalad och inte trasslar in sig alltför mycket i diverse science fiction-koncept som bara fungerar halvvägs. “Dunkirk” är det ultimata beviset på det. Det är hans kortaste (sedan debuten "Following"), nervigaste, minst dialogtunga och mest tekniskt fullfjädrade film - hans magnum opus!
“Oppenheimer” är onekligen pratigare och mycket mer bångstyrig, men den fortsätter på det historiska spåret och känns sin maffiga speltid till trots “lean and mean” på precis samma sätt som “Dunkirk”.
Finns att streama på HBO Max och Amazon Prime.
“Oppenheimer” är onekligen pratigare och mycket mer bångstyrig, men den fortsätter på det historiska spåret och känns sin maffiga speltid till trots “lean and mean” på precis samma sätt som “Dunkirk”.
Finns att streama på HBO Max och Amazon Prime.
"Blonde" (2022)
Speltid på tre timmar, blandade fotostilar, hopp fram och tillbaka i tidslinjen, tajta ansiktsbilder med kort skärpedjup, subjektivt berättande och en lika missförstådd som psykiskt plågad huvudperson. Låter det bekant?
“Blonde” är helt klart den film jag reflekterade mest över efter att ha sett “Oppenheimer” för första gången. Tankarna fördes osökt dit och jag började än en gång bubbla av ilska över det antiintellektuella och ohederliga mottagandet som Andrew Dominiks enastående film fick. Han berättar här sin Marilyn Monroe-historia på ett liknande sätt som Nolan berättar sin Oppenheimer-historia och någon form av “double feature” vore väldigt intressant att testa. Självmord och atombombsångest kanske inte är den festligaste kombinationen, dock.
Finns att streama på Netflix.
“Blonde” är helt klart den film jag reflekterade mest över efter att ha sett “Oppenheimer” för första gången. Tankarna fördes osökt dit och jag började än en gång bubbla av ilska över det antiintellektuella och ohederliga mottagandet som Andrew Dominiks enastående film fick. Han berättar här sin Marilyn Monroe-historia på ett liknande sätt som Nolan berättar sin Oppenheimer-historia och någon form av “double feature” vore väldigt intressant att testa. Självmord och atombombsångest kanske inte är den festligaste kombinationen, dock.
Finns att streama på Netflix.
"JFK" (1991)
Det rasande tempot, den vågat strama klippningen och “historiskt drama som känns som en konspirationsthriller”-vibbarna i “Oppenheimer” gör att även Oliver Stones omtalade “JFK” blir en självklar jämförelsepunkt.
Stone tar såklart ut svängarna mycket mer än Nolan när det gäller mixen av verklighet och fiktion men filmerna känns helt klart besläktade. Greppet med att ha någon form av utredning eller juridisk process som grundstomme och sen bygga narrativet utifrån det, med tillbakablickar och distinkta visuella stilförändringar, är liknande i båda. Den nästan olidligt höga spänningsnivån och förmågan att få byråkrati att framstå som enormt rafflande delar de också. Tre timmar har aldrig passerat snabbare… förrän “Oppenheimer”.
Finns att streama på Disney+ och Netflix.
Stone tar såklart ut svängarna mycket mer än Nolan när det gäller mixen av verklighet och fiktion men filmerna känns helt klart besläktade. Greppet med att ha någon form av utredning eller juridisk process som grundstomme och sen bygga narrativet utifrån det, med tillbakablickar och distinkta visuella stilförändringar, är liknande i båda. Den nästan olidligt höga spänningsnivån och förmågan att få byråkrati att framstå som enormt rafflande delar de också. Tre timmar har aldrig passerat snabbare… förrän “Oppenheimer”.
Finns att streama på Disney+ och Netflix.
"A Beautiful Mind" (2002)
Den som vill se ett annat verklighetsbaserat porträtt av en prisbelönt amerikansk forskare som likt J. Robert Oppenheimer kunde “se en värld bortom vår” lär gilla Ron Howards fyrfaldigt Oscarsbelönade (bland annat för bästa film och bästa regi) “A Beautiful Mind”.
Russell Crowe är fenomenal i rollen som John Nash, en lika briljant som excentrisk matematiker som på grund av schizofreni-problematik levde i tron om att han var förföljd och jagad, allt relaterat till kalla kriget-spioneri. Det hela fick förödande effekter för Nashs liv och karriär och skildringen av hela den resan är ytterst gripande.
Finns att streama på SkyShowtime.
Russell Crowe är fenomenal i rollen som John Nash, en lika briljant som excentrisk matematiker som på grund av schizofreni-problematik levde i tron om att han var förföljd och jagad, allt relaterat till kalla kriget-spioneri. Det hela fick förödande effekter för Nashs liv och karriär och skildringen av hela den resan är ytterst gripande.
Finns att streama på SkyShowtime.
"Dr. Strangelove" (1964)
Stanley Kubricks mästerliga kalla kriget-satir detaljstuderar samma påtagliga atombombsångest som präglar (särskilt) den sista timmen av "Oppenheimer". Känslan av hur hela världen kan förgöras på några ögonblick om fel person begår ett misstag eller agerar i affekt kan lyftas rakt från Cillian Murphys slutreplik in i "Dr. Strangelove".
Om inte annat borde man se den här filmen för att få se en av tidernas bästa skådespelare, Peter Sellers, leverera tre(!) odödliga och oändligt roliga rolltolkningar. Det är omöjligt att inte kikna av skratt när han går loss men skrattet fastnar i halsen när man gång på gång slås av det underliggande allvaret och smärtan i det som Kubrick berättar.
Finns att streama på TV4 Play.
Vilka filmer skulle du rekommendera till någon som söker något "Oppenheimer"-liknande?
Om inte annat borde man se den här filmen för att få se en av tidernas bästa skådespelare, Peter Sellers, leverera tre(!) odödliga och oändligt roliga rolltolkningar. Det är omöjligt att inte kikna av skratt när han går loss men skrattet fastnar i halsen när man gång på gång slås av det underliggande allvaret och smärtan i det som Kubrick berättar.
Finns att streama på TV4 Play.
Vilka filmer skulle du rekommendera till någon som söker något "Oppenheimer"-liknande?
