Vi skrev redan för drygt ett år sedan om att Gareth Edwards planerade att CGI-animera en viss karaktär i "Rogue One", och ryktet visade sig den här gången stämma. För alla som har sett filmen vet ju att det plötsligt står en livs levande Peter Cushing framför oss i rollen som Grand Moff Tarkin, trots att skådespelaren varit död sedan 1994.
Regissören Gareth Edwards berättar i en intervju med IGN att han var nervös för att inkludera karaktären i filmen:
- Det krävdes mycket blod, svett, och tårar från Industrial Light and Magic. John (Knoll, ILM-chef) sa hela tiden: "Vi kan göra det här, vi kan klara det, vi kan göra det". Han var väldigt självsäker. För att vara helt ärlig kan jag säga att många människor var väldigt nervösa under hela processen. Vi tänkte: "Kommer det här verkligen funka?", och sedan satsade vi bara fullt ut.
Peter Cushing som Tarkin i "Stjärnornas krig" från 1977.
Den datoranimerade versionen av Peter Cushing som är med i "Rogue One".
Effekten skapades genom att låta den brittiske skådespelaren Guy Henry, mest känd för sin insats som Pious Thicknesse i "Harry Potter och dödsrelikerna", agera ersättare för Cushing under inspelningarna då deras kroppsformer och kroppsspråk liknade varandras. Därefter tog John Knoll och hans specialeffekts-team över och modellerade Cushing över Henrys kropp.
För Gareth Edwards var det ingen lätt fråga att be Henry ställa upp:
- Det var en enorm grej, och det var väldigt vänligt gjort av honom, för i grunden rör det sig om en stor prestation som han inte kommer att få någon som helst kredd för. Han visste att han skulle bli helt utbytt, och att han dessutom var tvungen att hålla det hemligt. Så det var mycket att be om.
Guy Henry, Peter Cushings stand-in i "Rogue One".
Att datoranimera en människa anses vara det allra svåraste inom visuella effekter, och det beror mycket på att vi är så pass känsliga för när något inte ser helt naturligt ut. Om det gäller ett monster eller någon typ av övernaturligt väsen har vi ingenting att direkt jämföra med, men andra människor har vi sett hela livet. I fallet Peter Cushing och "Rogue One" märks det också direkt att det rör sig om en datoranimerad varelse och inte en riktigt människa av kött och blod, men försöket är ändå bättre än allt jag sett tidigare.
Frågan om etiken i det hela återstår. Vi kan nog med all säkerhet räkna med att vi kommer att få se allt fler datoranimerade människor i film framöver, och när tekniken blir bättre kommer det bli svårare för oss att se skillnad på animation och äkta vara. Men var går gränsen för vad som är okej? Bör vi låta Marlon Brando spela huvudrollen i en film igen, bara för att vi kan? Det är nog inte omöjligt att skådespelare i framtiden kommer att tvingas skriva in i sina testamenten huruvida de är okej med att bli återupplivade på vita duken eller inte.
Vad tycker du om den "nya trenden"? Gillade du Peter Cushings inhopp i "Rogue One"? Hur ser du på det etiska problemet kring datoranimerade skådespelare? Kommentera gärna nedan!
