Mellan den 7 och 9 november 1520 gjorde Kristian Tyrann kaos bland Sten Sture den yngres anhängare i Stockholm, och hundra människor miste livet. Den korta perioden skildras i Mikael Håfströms ("Ondskan", "Escape Plan") kommande historiska actionfilm, “Stockholm Bloodbath”, ett projekt som bättrade på regissörens kunskaper om vad som egentligen hände.
- Jag hade en generell koll, ungefär som alla i min generation som gått till plugget. Förstod att det var en händelse som var på alla sätt uppskakande och blodig. Men jag hade ju mindre koll kanske på den politiska intrigen och de konsekvenser det fick på Sveriges dåtidshistoria.
Arbetet med “Stockholm Bloodbath” började efter ett annat stycke svensk historia, den här gången i nutid. Håfström hade gjort “Quick”, om den dömde seriemördaren Thomas Quick, när han och resten av gänget som jobbat med den satte sig ner för att hitta något nytt att jobba med.
- Stockholms blodbad bara kom upp som ett ämne alla blev exalterade av. Vi började arbeta med den helt från scratch.
Precis som “Quick” är “Stockholm Bloodbath” skriven av den norske roman- och manusförfattaren Erlend Loe. Men även för Håfström ingick det att läsa in sig ämnet och förstå exakt vad som hände. För även om det är en modern actionfilm, så bygger allt på det som verkligen hände.
- Det här är ju en fiktion som bygger på verkliga händelser, ska man säga. Många av karaktärerna i filmen fanns i verkligheten.
Det är antagligen ganska många som har en mer ytlig bild av blodbadet, baserat på vad de lärde ut i grundskolan. Håfström tror att “Stockholm Bloodbath” kan fördjupa den kunskapen.
- Ja, det är en annorlunda bild, naturligtvis. Det här är ju en actionfilm, en äventyrsfilm, men den berättar också historien. Som underhållningsfilm kan man naturligvis också ha en pedagogisk funktion. Ser man den här filmen så kommer man veta mer om Stockholms blodbad än vad man möjligtvis visste innan, om man inte är expert.
En actionfilm, som sagt, och även om scenografin och kläderna gör det tydligt att vi transporteras 500 år tillbaka i tiden, så skildras perioden med moderna ögon och öron.
- Det var viktigt att att försöka frigöra skådespelarna att vara låsta av stundens allvar, på något sätt. Språket är modernt i många stycken. Vi använder oss av termer och företeelser som inte existerade på 1520-talet.
Samtidigt finns det paralleller till nutiden.
- Vi vet ju att territoriella krig inte avtagit eller slutat existera i Europa. Och att den här typen av konflikter är lika påtagliga idag som för 500 år sedan. Inte i vår del av världen, naturligtvis, men inte så långt härifrån.
Språket i filmen är, förutom modernt, även engelska. Mikael Håfström har jobbat med båda språken tidigare och känner att det inte riktigt spelar någon roll, även i en svensk produktion som det här. Dels har världen krympt, publiken förstår, och dels är det inte ovanligt att internationella filmer som utspelas i historisk miljö är på engelska. Några kommer säkert klaga, tror Håfström, men det det var helt enkelt viktigare att få jobba med bra folk, med rätt personer.
- Det fanns massa olika skådespelare som jag ville jobba med, och det gemensamma språket var naturligtvis engelska. Så det kändes naturligt. Många av de här skandinaviska skådespelarna har ju en stor internationell erfarenhet så att det var inga konstigheter att jobba på engelska.
“Stockholm Bloodbath” är inte det enda projektet på gång att behandla blodbadet. SF Studios har haft en egen spelfilm på gång ett tag nu, och SVT gjorde för ett par år sedan en dokumentärserie i två delar (som snart läggs upp igen på SVT Play). Samtidigt storsatsar SVT på en dokumentärserie om Sveriges hela historia.
Sverige har en lång och händelserik historia, och mycket av det har aldrig filmatiserats. Ser vi början på en positiv förändring? Mikael Håfström tror absolut det kan vara så.
- Till skillnad från amerikanarna och engelsmännen har vi i Sverige varit ganska dåliga på att skriva vår historia på film. Det finns undantag, naturligtvis, men den svenska filmkulturen har under ganska lång tid varit mer inriktad på nutidsberättande. Det finns ingen stark tradition här att göra filmer på bygger på faktiska historiska händelser.
Frågan är då vad som eventuellt har förändrats. Mikael Håfström tror att nyfikenheten spelar in.
- Det kanske finns en större nyfikenhet att utforska vår historia. Det skulle kunna göras mängder av filmer som bygger på spännande episoder. Stockholms blodbad är ju en sådan. Det var en vägbrytare. En händelse som fick väldiga konsekvenser, det var slutet på katolicismen i Sverige och början på en helt ny kungaätt som ledde fram till den svenska stormaktstiden och slutet på medeltiden. Det var verkligen en game changer.
Hur det ser ut för Mikael Håfström i framtiden är inte helt klart. Han skulle gärna återvända till svensk dåtidshistoria, men det får bli en senare historia.
- Jag har levt i Sverige 1520 under så lång tid att jag möjligen måste ta en liten paus.
"Stockholm Bloodbath" har premiär på bio i januari 2024.
