Efter ett årtionde fyllt av moderna eller framtida shooters, var en återgång till andra världskriget minst sagt välkommen. "Battlefield V" lever till stor del upp till vad jag hade förväntat mig, framför allt känns det verkligen som att jag befinner mig mitt på slagfältet under världshistoriens värsta krig, men samtidigt kan jag inte låta bli att stundtals känna mig frustrerad under tiden jag spelar. Både tekniskt och innehållsmässigt är det nämligen uppenbart att "Battlefield V" inte riktigt är färdigställt ännu, då spelet väntar på en drös innehåll som ska släppas senare. Dessutom lider spelet av en del tekniskt strul.
Trots att jag spelar på en rejäl gamingdator med GTX 1080-kort, i7-processor och 16 GB RAM-minne, har jag problem att få det ultraläckra "Battlefield V" att flyta på ordentligt. Framför allt gäller det enspelarlägets videosekvenser, som mer ofta än sällan är hackiga av okänd anledning. Även när jag spelar online har jag stött på problem, som att min karaktär står helt fastfryst i början av en match (detta går att lösa genom att pausa spelet och trycka på start igen), eller att tiden det tar att komma in på onlineservrarna ibland är irriterande långa. För att inte tala om buggen när jag sitter bakom ett fordons maskingevär och vapnet är helt fastlåst, medan jag själv kan snurra runt och skjuta kulor ur mina bara händer. En osmickrande mix av saker som stör spelupplevelsen, helt enkelt.
Innan jag går djupare in på multiplayerdelen, vill jag dock lyfta fram singleplayerkampanjen. För en gångs skull fångar den faktiskt mitt intresse, eftersom uppdragen är både varierade och gripande. Vid ett tillfälle ska jag skjuta ner flygplan i Nordafrika, medan jag vid ett annat får åka skidor under det norska norrskenet och med smygande steg hugga ihjäl de ockuperande nazisterna i vårt grannland. Att rebellkvinnan jag spelar som pratar norska gör underverk för inlevelsen!
De olika berättelserna som kampanjen består av skildras från vitt skilda soldaters synvinklar och Dice har gjort ett grymt jobb med att göra de olika historierna spännande att spela. Trist nog tar kampanjen slut redan efter några få timmar, eftersom det än så länge bara finns fyra olika historier – kallade War Stories - att ta del av. En femte del som kommer handla om nazister och stridsvagnar är visserligen på väg i december, men varför man inte släpper allihop redan från början förstår jag inte. Detta upplägg spär mest på känslan att "Battlefield V" inte är ett helt färdigt spel ännu.
Detsamma gäller förstås battle royale-läget Firestorm som inte kommer att släppas förrän våren 2019, trots att det varit en av de stora säljpunkterna i marknadsföringen. Jag förmodar att utgivaren EA prompt ville få ut spelet innan julhandeln, och att studion som faktiskt utvecklat spelet därmed inte haft tillräckligt med tid på sig att klämma in allt innehåll innan lanseringen. Istället får vi en halvfärdig titel som förmodligen kommer bli mycket bättre och mer innehållsrik i och med framtida uppdateringar.
Taktiska fyrmannalag och kollapsande hus
Att kampanjen är kort vägs upp av multiplayerdelen, där de flesta kommer tillbringa sin tid. Den största tjusningen med "Battlefield V" är förstås att lira online, som alltid när det gäller denna spelserie. På stora, oerhört snygga banor kämpar upp till 64 personer om segern i olika spellägen. I Conquest och Domination gäller det att ta över och hålla speciella positioner på kartan, medan man i min personliga favorit Frontlines ska försöka trycka tillbaka motståndarlaget tills man tagit över den allra sista fiendebasen. Precis som i kampanjen är variationsrikedomen stor, men om du har ont om tid att spela kan det vara svårt att hinna med fler än bara någon enstaka match åt gången. En enda Frontlines-runda kan exempelvis pågå i hela 45 minuter och då gäller det att man har tiden som krävs.
Roligast är att spela tillsammans med tre vänner och bilda ett Squad inom det egna laget, där varje person får axla en speciell roll och vi alltid kan starta vid varandra när vi dör (så länge lagkamraten man vill spawna vid inte befinner sig i en eldstrid). Eftersom jag själv är usel på att pricka fiender, fastnar jag genast för Medic-klassen. Istället för att försöka ha ihjäl så många motståndare som möjligt, lägger jag all min fokus på att återuppliva och ge bandage till mina mer offensiva medspelare istället. När en stridsvagn fylld med fiender plötsligt kommer åkande är det upp till Assault-polaren i vårt Squad att använda sitt raketgevär och försöka spränga fordonet, medan jag själv håller mig undan och febrilt kastar medicinlådor till mina lagkamrater.
På tal om stridsvagnarna vill jag även slå ett slag för den imponerande förstörelsefysiken i spelet. I "Battlefield V" kan hela byggnader rasera och det är barnsligt kul att demolera ett hus genom att köra rakt igenom det med en stridsvagn. Det imponerar lika mycket varje gång jag ser väggarna krossas och snön på taket falla till marken, även om mina datorfläktar klagar högljutt av kraftansträngningen. Frostbite-motorn kommer till sin fulla rätt i "Battlefield V" och jag har nog inte varit med om grymmare förstörelse i något spel sedan det åtta år gamla "Battlefield: Bad Company 2".
I slutändan är "Battlefield V" en välkommen återgång till andra världskriget, där singleplayerkampanjen är förvånansvärt gripande och multiplayern underhåller mest - precis som vanligt. Tyvärr känns det dock som att jag inte spelar ett komplett spel, utan som att Dices senaste titel kommer bli betydligt bättre med tiden. Mer innehåll ska patchas in och diverse buggar ska patchas ut, men fram till dess får en trea räcka i slutbetyg.
"Battlefield V"
Genre: Förstapersonsskjutare
Utvecklare: Dice
Utgivare: EA
Format: Playstation 4, Xbox One, Windows
Släpps: 20 november 2018
Pris: 599 kronor
