Recension: "Stray" - årets bästa kattäventyr

”Stray” är ett indiespel som särskilt många kattälskare har sett fram emot. Spelets protagonist är en katt som lever ute i naturen i harmoni med sin flock. En dag när katterna är ute på äventyr separeras vår protagonist från övriga flocken och hamnar i en dystopisk cyberstad. Nu blir målet för katten att hitta tillbaka hem till sina vänner. 

 

Staden är mörk, smutsig och med märkliga invånare, det finns nämligen inga människor kvar i staden utan artificiellt intelligenta robotar har tagit över. Längs med resans väg ska pussel utföras, minnen hittas och en bortglömd berättelse upptäckas. Varför är staden i lock down, vad hände med människorna och vem är den lilla roboten B-12 som hjälper katten?

 

 

Jag var extremt skeptisk till ”Stray” när jag först fick höra om spelet, hela idén kändes fånig och löjlig, djur som huvudpersoner i spel är knappast något nytt, att hoppa mellan hustak är inte heller något nytt, och varför skulle detta vara annorlunda? Men ”Stray” är annorlunda, unikt och dynamiskt. ”Stray” gör något som inget tidigare spel gjort, och det är att berätta en historia och ge en spelupplevelse genom en katts perspektiv. Och ”Stray” gör det riktigt bra.

 

 

Det första jag lägger märke till när jag spelar är hur mjuka kontrollerna känns. Kattens eleganta små trippande steg och graciösa hopp överförs till mina händer, det gör att jag blir lika nyfiken som en katt och vill upptäcka varenda gömd vrå i spelet. Kontrollerna är snabba och responsiva, kameran hänger med bra och det finns ingen fördröjning mellan hoppen, dit kattens nos pekar kan jag utföra nästa smidiga förflyttning, det blir aldrig klumpigt eller frustrerande att utforska utan väldigt inbjudande.

 

 

”Stray” utspelar sig i en halvöppen värld fylld med detaljer och gömda saker att utforska, det finns så mycket saker att göra och titta på att det aldrig blir tråkigt. Katten rör sig smidigt och mjukt, lådor, hyllor, hustak, platåer och annat katten kan hoppa upp på är tydligt markerade. Katten stannar automatisk vid kanter och kan alltså inte falla ner och dö från höjder, vilket leder till att en trygghet snabbt infinner sig och ger mig mod att klättra ännu mer, ännu högre och upptäcka ännu mer dolda minnen eller ledtrådar för att lösa pussel.

 

 

”Stray” är förvisso ett typiskt plattformsspel fast i en mer vertikal vinkel då möjligheten att ta sig högt upp är en stor del av spelet. Spelet känns enkelt utan att bli tråkigt eller repetitivt, miljöer byts ständigt ut och spelet är bra på att leda mig dit jag ska, till en början finns oron att tappa sig bort i den stora öppna världen men både B-12 och andra robotar i spelet håller mig på rätt spår så jag inte går vilse. Spelets historia avklaras på cirka åtta timmar, vilket kanske känns kort för vissa spelare men alla timmar är fyllda av kvalité och vill man hitta exakt alla föremål i spelet kan en längre speltid förväntas.

 

 

De pussel som finns i ”Stray” är mest miljöbetingade och relativt enkla.  Med lite nyfikenhet och logiskt tänkande löser jag alla pussel smidigt och de fåtal gånger jag mentalt sitter fast kan jag ta hjälp av min kompisrobot B-12 som finns i ryggsäcken. B-12 hjälper katten att kommunicera med robotarna som bor i staden och ger övrig information som är bra att veta. Ju längre in i spelet man kommer, desto mer får katten veta om stadens historia och vad som hände med stadens mänskliga invånare. Runt om i spelvärlden finns det minnen gömda, B-12 skannar dessa och börjar långsamt komma ihåg mer och mer.

 

 

”Stray” är ett charmigt och visuellt tilltalande spel med vackert designade miljöer, kattens rörelser är behagliga och det finns en designerad knapp enbart för att kunna mjaua. Tröttnar man på att lösa pussel och prata med dryga robotar kan man välta målarburkar från tak, kaffekoppar från bord, eller varför inte lägga sig på en kudde och sova en stund. Medan man sover vibrerar handkontrollen svagt och ett spinnande ljud hörs, något min egna katt tyckte var supermärkligt till en början!

 

 

Inspirationen bakom ”Stray” kommer från spelstudions egna katter och det märks att personer med stor kärlek till djuret varit involverade i speldesignen. Att ha en katt som spelets huvudperson är perfekt, genom kattens synvinkel öppnas en helt ny dimension, katten är smidig och kapabel men ändå såpass liten att det finns risk för yttre hot. Det finns många detaljer och typiska kattbeteenden i spelet som hyllas, men jag låter bli att säga mer då risk för spoilers finns.

 

När jag spelar ”Stray” kan jag inte låta blir att uppmärksamma och analysera de samhällskritiska inslag som uppenbarar sig. En tydlig segregering presenteras där klasskillnader i stadens olika delar leder till kriminalitet, fattigdom, missbruk samt en ”vi och dem”-känsla som är märkbar. Korrupta företag bidrar till miljöförstörelse samt en ifrågasatt forskning som har lett till en muterad aggressiv bakterieform som börjat ta över staden. Massövervakning praktiseras över stadens invånare och myndigheter utövar sin makt utan rättssäkerhet. Om denna diskurs är medveten eller en ren slump är upp till betraktaren att avgöra.

 

 

 

Musiken är extremt bra och passar perfekt in i den övergivna dystopiska cyberstaden. Den hjälper till med att skapa stämning och ändrar sig efter den miljön jag befinner mig i. Historien i ”Stray” kan till en början kännas simpel men den fångar mitt intresse direkt och jag blir snabbt emotionellt intresserad. Jag gillar starkt berättelsestilen, att jag själv får upptäcka minnen och lösa pussel för att sakta få små fragment som skapar helheten. Det är ett spel som är svårt att släppa ifrån sig och direkt efter jag klarat det vill jag gå tillbaka och spela om det igen. Lyckligtvis erbjuder ”Stray” möjligheten att spela om separata kapitel på samma sparfil, detta uppskattas högt då det är lätt att missa små detaljer första rundan man spelar, hur nyfiken man än är.

 

 

Miljöerna är otroligt detaljrika och skapar en unik stämning för varje kapitel av spelet. Spelet har många referenser till både ny och gammal populärkultur, vissa saker är väldigt uppenbara, andra upptäcks bara om man tittar noga. ”Stray” är ett väldigt lugnt spel, det bjuder på några få actionsekvenser där fiender ska undvikas eller dödas i högt tempo, annars är det väldigt behagligt och rogivande. Det lugna och behagliga tempot skapar en skön känsla av trygghet som uppmuntrar mig att gå på upptäcktsfärd. Det är ett väldigt snyggt och kul spel, många gånger brister jag ut i skratt eller bara ler medan jag spelar för det är så förbaskat mysigt.

 

Så vad väntar du på, ge dig ut i dystopin och testa ”Stray”, och kom ihåg; tid spenderad med katter är aldrig slöseri med tid.

 

 

 

 

Genre: Äventyrsplattform

Utvecklare: BlueTwelve Studio

Utgivare: Annapurna Interactive

Format: PC, PlayStation 4, PlayStation 5

Släpps: 19 juli 2022