Under december släpper MovieZine en ny intervju varje dag, hela vägen fram till julafton. Vår egna lilla "intervjulkalender" kommer att inkludera korta snack med svenska och internationella skådespelare, regissörer och manusförfattare.
Bakom lucka nummer 21 gömmer sig Tommy Körberg, denna folkkära artist som synts på teve i allt ifrån Eurovision Song Contest till "Så mycket bättre", på scen i musikaler som "Les Misérables", "Sound of Music", "Chess" och som skådespelare i tv-serien "Gåsmamman" och "Ronja Rövardotter".
Nu är han aktuell som svenska rösten till karaktären Clay Calloway i den animerade filmen "Sing 2", ett rock ’n’ roll-lejon som dragit sig tillbaka från rampljuset. I filmen försöker ett gäng musikaliska vänner övertyga honom att göra comeback och inleda deras nya föreställning med en rivstart.
- Jag blev typecastad som djungelns konung och hyfsat avdankad, skämtar Tommy Körberg. Jag kan dock förstå känslan av att man inte är lika aktuell längre, även om jag inte själv är där. Gamla rockidoler behöver inte hålla på alldeles för länge.
Din senaste röstroll i en animerad film innan dess var "Skönheten och odjuret" från 1991, som just odjuret. Minns du något från den tiden?
- Jag minns att jag lärde mig det här med att tajma rätt ganska fort. Det var jag hyfsat snabb med, då jag hållt på med musik väldigt länge. Idag är det mycket mer avancerat rent tekniskt än då. De kan flytta på en insats, även om hela meningen inte sitter.
I den svenska trailern för filmen är det de engelska originalversionerna av sångerna? Sjunger inte du och de andra svenska skådespelarna i den dubbade versionen?
- Vi fick inte det för Universal Pictures. Det hade varit kul att sjunga Bonos låtar, men det gick inte. De är i och för sig inte i tonarten som jag sjunger vanligtvis.
Har du hunnit se filmen än?
- Nej, men jag ska se den med min tolvåriga dotter. Hon är kritisk och sjunger, dansar och spelar instrument. Jag får väl något mumligt godkännande efteråt.
Vad gillar du att titta på själv?
- Det är lite olika. Just nu tittar jag på mycket engelska kriminalserier. Jag är alltid intresserad av skådespeleriet och försöker alltid gissa vem mördaren är. Jag och min fru tycker att vi skrivit manuset när vi sitter där och gissar i soffan. Det bästa jag sett i år var "De var fem" (2016). Det var en bra intrig och inte så lätt att haja vem som var vem. Ibland är det så uppenbart vem som är skyldig, ofta den som är det största namnet.
Du har en liten roll i bioaktuella filmen "Tills solen går upp". Hur kommer det sig att du fick rollen?
- Jag och Peter Dalle (regissör) är kompisar, så han tyckte att det skulle vara kul om jag var med på något vis. Det var i samband med att jag fick covid-19, så jag trodde att jag hade smittat ner hela ensemblen. Jag blev smittad av Lasse Kronér i Göteborg några dagar innan. Jag var runt Mikael Persbrandt och de andra och tänkte "nu jävlar har jag smittat alla", men det hade jag inte.
Förra året var du med i succéprogrammet "Så mycket bättre" på TV4. Hur ser du tillbaka på det?
- Det var en trevlig vecka på alla sätt. Plura känner jag sedan innan, men det var kul att träffa Markus Krunegård och Silvana Imam. De hade välkommet sjuk humor.
Vilken låt var roligast att sjunga?
- Det var nog "Förgiftat blod" av Eldkvarn. Den handlar om att man väljer bort väldigt mycket i livet för att kunna stå på scen. Plura började grina i alla fall, vilket de tycker är viktigt. Man ska gråta mycket i teve, vilket jag tycker är väldigt konstigt. Det är lite olika traditioner i amerikansk och svensk teve. Jag tycker det är publiken som ska gråta, inte de på skärmen. Det är mer en amerikansk kulturidentitet och mer en europeisk grej att handlinge när så bra att publiken blir tårögd.
En helt annan grej. Din låt "Stad i ljus" från 1988 har blivit något av en tradition att sjunga som avslutning på studentfester och andra tillställningar. Hur ser du på det?
- Jag kan inte förklara det fenomenet. Det finns inget i texten som tyder på det. Egenligen är det en ripoff på låten "Anthem" från musikalen "Chess", om man bryter ner den i beståndsdelarna. Det är väl något kvasireligiöst över den. Jag sjunger den dock fortfarande med glädje.
"Sing 2" har svensk biopremiär den 22 december.
Vad är det första du tänker på när du hör namnet Tommy Körberg?
