Close och Sandler är dock knappast de första att testa på att spela det motsatta könet - idag listar vi några av de mest minnesvärda insatserna. Först ut är damerna:
10. John Lone som Song Liling i "M. Butterfly"
Mindre känd men vacker filmatisering av Tonybelönad pjäs om en fransk diplomat (Jeremy Irons) som i 1960-talets Kina förälskar sig i en vacker operasångerska med en hemlighet. Hong Kong-födde John Lone har inte gjort mycket nämnvärt varken innan eller efter detta passionerade och väldigt nakna drama (signerat David Cronenberg) men övertygar desto mer som mystisk kinesiska.
9. Michel Serrault som Albin Mougette/Zaza Napoli i "Får jag presentera: min mamma, herr Albin"
De flesta skulle troligen spontant tänka på Nathan Lane i den amerikanska remaken "The Birdcage" med Robin Williams, men så ofta så slår originalet kopian på fingrarna. Denna franska, Oscarsnominerade komedi om en ung man som ska presentera sin homosexuella far för svärföräldrarna vilket resulterar i att faderns dragshow-stjärna till partner dyker upp som mamman, är en delikat kultrulle från 70-talet.
8. Divine i "Hairspray"
Transstjärnan, född som Harris Glen Milstead, debuterade i rollen som Jackie Kennedy (!) i John Waters galna "Eat Your Makeup" på 60-talet och gjorde sedan en handfull, minst lika galna filmer med regissören inklusive ökända, bisarra titlar som "Pink Flamingos" och "Polyester". Mest minnesvärd lär dock rollen som Ricki Lakes överbeskyddande mamma i "Hairspray", komedin som gav upphov till musikalen och remaken med en inte lika övertygande John Travolta i fatsuit.
Se klippet på YouTube
7. Robin Williams som Daniel Hillard/Mrs. Euphegenia Doubtfire i "Välkommen Mrs. Doubtfire"
På den tiden Robin Williams fortfarande var en respekterad skådespelare som gjorde bra och rolig film, kom den här gulliga komedin om en nyskild skådespelare som bluffar sig in som hushållerska hos sina barn. Sminkningen, som förvandlade Williams till en rar, gammal tant, tog fyra och en halv timme varje dag och han testade trovärdigheten genom att med framgång handla i en sexbutik utan att bli igenkänd.
6. Philip Seymour Hoffman som Rusty i "Flawless"
Actionregissören Joel Schumachers kanske mest annorlunda film om en hårdhudad polis (Robert De Niro), som efter en stroke tvingas helas tillbaka till hälsa genom sånglektioner med den flambojante men ensamme transan Rusty, spelad av den ofelbare Hoffman i en av sina oräkneliga topprestationer. En höjdpunkt är scenen under sluttexterna där De Niro och Hoffman improviserar framför ett piano och tappert försöker hålla masken.
5. Tim Curry som Dr. Frank-N-Furter i "Rocky Horror Picture Show"
Den brittiske kameleonten och Broadway-veteranen kommer trots oförglömliga insatser som bl.a. kardinal Richelieu, clownen Pennywise och Long John Silver alltid bli ihågkommen som den psykotiske, sjungande transvestiten från Transsylvanien (en roll självaste Mick Jagger nekades), hans filmdebut och en roll han redan spelat på scen. Kultmusikalen floppade faktiskt när den kom ut, men blev på senare år så populär att dess visningar än idag får folk att flockas för att sjunga med och agera ut filmen.
4. Tony Curtis och Jack Lemmon som Joe och Jerry i "I hetaste laget"
En av de mest klassiska - och bästa - komedierna om kvinnoimitatörer. Vilken filmvetare som helst kan historien om maffiavittnena som ansluter till en damorkester med Marilyn Monroe. Första testvisningen var katastrof men regissören Billy Wilder stod på sig och resultatet blev en succé med Oscarsnomineringar och en musikal som följd. Intressant nog provspelade Anthony Perkins (som gjorde en annan, lite annorlunda transvestit i "Psycho" ett år senare) för Lemmons roll medan både Frank Sinatra och Jerry Lewis tackade nej.
3. Terence Stamp, Guy Pearce och Hugo Weaving som Bernadette, Felivia och Mitzi i "Priscilla - öknens drottning"
Innan Pearce och Weaving blev världsstjärnor med Hollywood-rullar som "Memento" och "Matrix", spelade de fjolliga dragshow-stjärnor i den här charmiga komedin, en av Australiens största filmsuccéer. Stamp gör en av sina bästa roller som deras ledare, som har en minnesvärd scen där han delar med sig av en anekdot om hur han fått tag på Agneta Fältskogs bajs. Regissören tog med de tre stjärnorna ut för att testa deras utseenden som kvinnor; Pearce passade på att vara otrevlig, Stamp glömde bort att han var i drag och började stöta på kvinnor, Weaving blev så full att han däckade under ett bord och ingen blev igenkänd.
2. Jaye Davidson som Dil i "The Crying Game"
En av 1992 års stora hemligheter var om Forest Whitakers mystiska älskarinna i Neil Jordans terroristdrama var en man eller inte. Svaret var den slanka, feminina skådespelaren Davidson som kom från ingenstans, Oscarsnominerades men sedan med undantag för "Stargate" helt försvann från filmduken. Han upptäcktes i en bar och gick motvilligt med på att provspela för att han var full och ville köpa ett par stövlar för lönen. När han under inspelningen blev sjuk misstänkte läkaren som undersökte honom, och inte insett att han var en man, att han var gravid.
1. Dustin Hoffman som Michael Dorsey/Dorothy Michaels i "Tootsie"
Då män i kvinnokläder på film tidigare varit ren komik och porträtterats som våp eller tokiga tanter, tog Hoffman upplägget till en helt ny nivå i Sydney Pollacks mästerliga komedi där en manlig, arbetslös skådespelare äntligen får jobb - som kvinna - i en såpopera och lär sig själv och producenterna om könsroller och kvinnorespekt. Hoffman fick idén när han började fundera på kvinnorollen under "Kramer mot Kramer" och fick hjälp att forma sin röst av motspelerskan Meryl Streep.
Bubblare:
Georges du Fresne i "Mitt liv i rosa", Chiwetel Ejiofor i "Kinky Boots", Wilson Jermaine Heredia i "Rent", David Dencik i "En såpa", Gael Garcia Bernal i "Dålig uppfostran", Charlie Chaplin i "Filmstjärnan Miss Chaplin", "The Woman" och "A Busy Day", John Cameron Mitchell i "Hedwig and the Angry Inch", Adrian Pasdar i "Just Like a Woman", Toni Cantó i "Allt om min mamma", Johnny Depp i "Ed Wood", Anthony Perkins i "Psycho", Ted Levine i "När lammen tystnar", Björn Kjellman i "Livet är en schlager", ensemblen i "The Iron Ladies", Syd Chaplin/Jack Benny/Heinz Rühmann/Peter Alexander i "Charleys tant", Stig Järrel i "Fram för lilla Märta", George Sanders i "Brevet till Kreml", Michael Caine i "I nattens mörker", Harvey Feirstein i "Torch Song Trilogy", Ving Rhames i "Holiday Heart", Billy Crudup i "Stage Beauty", Jason Isaacs i "Sweet November", Robin de Jesus i "Camp", Asanee Suwan i "Beautiful Boxer", Tom Wilkinson i "Normal", Michael Cavadias i "Wonder Boys", Live Schreiber i "Mixed Nuts", Oliver Platt i "The Impostors", Cary Grant i "Jag var en manlig krigsbrud", Monty Python i "Life of Brian".
Mindre övertygande transroller...
Patrick Swayze, Wesley Snipes och John Leguizamo i "High Heels", Martin Lawrence i "Big mommas hus", Marlon och Shawn Wayans i "White Chicks", Ed Wood i "Glen or Glenda", Kurt Russell i "Tango & Cash", Arnold Schwarzenegger i "Total Recall" och "Junior", Kevin Kline i "Wild Wild West", Chris Tucker i "Rush Hour 3", Mikael Persbrandt i "Gossip", Eric Idle och Robbie Coltrane i "Nunnor på rymmen", Jonathan Brandis i "Panik på planen", Matt LeBlanc i "All the Queen's Men", Barry Watson, Michael Rosenbaum och Harland Williams i "Sorority Boys", Miguel A. Nunéz Jr. i "Juwanna Mann", Burt Reynolds, Dom DeLuise och Sammy Davis Jr. i "Mitt i plåten 2", Robert Downey Jr. i "Sherlock Holmes: A Game of Shadows", Martin Short i "Tre på rymmen", Freddy Krueger i "Terror på Elm Street 4", Mr. Bean i "Mr. Beans semester".
Vem är din favorit? Kommentera nedan.
