Spenser Confidential 2020

De ska iallafall ha credd för att inte upprepa sig. Polarna Peter Berg och Mark Wahlberg gör sin femte film ihop, och det är betydligt lättsammare än innan. Efter filmer som det verklighetsbaserade terrordramat ”Patriot’s Day” och actionthrillern ”Mile 22” skiftar de ton till en actionkomedi så som de gjordes på 80-talet. Resultatet känns tyvärr relativt trött, men inte utan ett visst underhållningsvärde.

”Spenser Confidential” utspelar sig (som många av hans filmer) i Wahlbergs hemstad, Boston. Det är ett Boston som styrs av en rutten poliskår, och Spenser är killen som försöker rensa upp i träsket - styrd av stark moral och utrustad med hårda knytnävar.

Han är en före detta polis med rättvisan i blodet, som suttit av några år i fängelse. Han kommer ut lagom till en mordkomplott, där en polisman verkar ha mördat en annan, och sedan tagit sitt eget liv. Spenser rynkar på pannan och anar en konspiration. Något står inte rätt till med historien han ser på tv. Mot bättre vetande börjar han gräva i fallet och tar sig an korrupta snutar, machete-beväpnade gäng, knarksmugglare, en hysterisk exflickvän och ilskna hundar.

Man skulle kunna se regissören Peter Berg som fattigmansversionen av Michael Bay. De är lika gamla, lika dragna till ösig och testosteronstinn action, och lika förtjusta i närbilder på Wahlbergs bekymrade ansikte. Men Berg saknar tyvärr Bays känsla för rapp klippning och snygga bilder. Sen var det gissningsvis inte mycket kvar i Netflix-kassan sedan de köpte in ”6 Underground”, för här uteblir de stora explosionerna, biljakterna och pangpang-scenerna. Som mest spännande blir det när Spenser brottas med en vakthund.

Istället siktar man, som Wahlberg själv berättat i intervjuer, på en kompis-komedi av den gamla skolan. Och visst känns det både lite nostalgiskt... och gjort. Som om man dammat av ett gammalt 80-talsmanus som både Steven Seagal och Eddie Murphy nobbade.

Men att göra en buddy cop-film kräver ju också en buddy, en motspelare med skön personkemi att bilda ett omaka par med. En Murtaugh till din Riggs. Om det finns någon kemi mellan Wahlberg och Winston Duke så får de sällan chansen att utforska den. Karaktären Hawk är en aspirerande MMA-fighter som skrämmer slag på skurkar med bara sin biffiga kroppshydda, men Winston Duke (”Us”, ”Black Panther”) får väldigt lite att göra. Wahlberg låter ingen annan stjäla sitt rampljus.

Jag fattar Wahlberg-charmen, även om jag själv inte faller för den. Han spelar samma slags good guy-roller som Dwayne Johnson och andra actionhjältar dras till, helyllekillar med hårda nävar och mjuka hjärtan som hoppas bli filmiska förebilder för unga grabbar. Wahlberg hyser en stor kärlek till sina Boston-historier, så det är ännu ett personligt projekt för honom. Karaktären Spenser själv är lånad från en serie Boston-baserade deckare, vars författare ska ha inspirerat självaste Dennis Lehane.

Söker man en lättsmält och lättglömd bakisfilm till helgen så gör ”Spenser Confidential” vad den ska. Den slinker nog ner bra både med fredagspizzan och söndags-treon. Men filmen är en blek kopia av vad den kunde ha varit med lite högre budget, fetare action och mera humor.