MovieZine träffade Alicia Vikander i samband med pressvisningen av "Anna Karenina" i vilken hon spelar Kitty, syster till Annas svägerska och det mot bland andra Jude Law och Keira Knightley.
Grattis till framgången med filmen Alicia.
- Tack.
Du gör en fantastisk insats och Anna Karenina var en otroligt häftig filmupplevelse. Vad tycker du själv om den färdiga filmen?
- Jag har sett den två gånger, första gången satt jag och nästan kollade mellan fingrarna, men andra var lugnare då jag satt i en publik under premiären i London och kunde verkligen se filmen. Det var nästan som en chock, för det första är det fantastiskt kul att få vara med om att vara med när en sån här stor roman blir film och för det andra tycker jag det är fantastiskt att Joe Wright (regissören) varit så vågad och verkligen gjort något eget av det.
Alicia Vikander har en av de stora rollerna i Joe Wrights kostymdrama "Anna Karenina".
Visste du när ni spelade in hur det skulle bli sen?
- Nej, alltså tanken var från början att det skulle bli en väldigt klassisk version med vanlig inspelning och att vi skulle spela in i Ryssland. Men sen åkte de dit för att söka locations och upptäckte att alla stora scener redan hade använts till tidigare versioner av Anna Karenina och jag tror att någon gång då insåg Joe att han nog både ville och borde göra något annat. Han är ju vågad och experimentell och väldigt visuell skulle jag vilja säga. Han vill jobba mycket med rörelse som han t.ex. gjorde i Hannah och nu ville han ta den här berättelsen ett steg längre. Så några veckor innan vi skulle börja filma bad mig i stort sett komma och ta en kaffe och väl där sa han att vi skulle göra en ny typ av film. Sen tog han upp datorn och visade att han hade börjat skissa på teatern som sen byggdes upp i London.
Har du sett några av de tidigare filmerna?
- Jag har sett delar av Greta Garbos version, men kände att jag inte ville se mer eftersom jag skulle göra en roll i den själv.
Du har studerat balett i många år. Drömde du om en filmkarriär när du gjorde piruetter?
- Nej alltså, jag började skolan när jag var nio år och självklart efter att ha dansat 5-6 dagar i veckan i många år vill man göra annat också. Någon gång under gymnasiet insåg jag att det fanns en annan passion och det var gentemot teater och gestaltning och att få använda ord. Sen var det såklart en fantastisk scenutbildning man redan hade fått. Efteråt sökte jag scenskolor några år och jobbade extra och funderade på att söka till universitetet också.
Och där någon gång fick du rollen som Katarina i "Till det som är vackert" av Lisa Langseth. Din långfilmsdebut och du får en guldbagge. Dum fråga kanske, men hur kändes det?
- Det var såklart stort. Ingenting man hade en tanke på eller förväntade mig. Jag tog det som världens finaste uppmuntran att söka fortsätta på nåt sätt meddet arbete jag hade gjort.
Hur fick du rollen som Kitty?
- Det var en caster i London som jag hade träffat angående ett annat projekt som kände till mig och när Joe letade efter Kitty blev han tipsad av honom som sa du måste träffa Alicia, så de ringde mina agenter och frågade om jag skulle vara i London snart... och att om så, då skulle Joe vilja ha en lunch med henne. Några dagar senare "råkade" jag vara i London.
"Råkade"?
- Ja (ha ha) och det vara januari, februari förra året, vi träffades och han tog mig till studion och sen fick han barn och var ledig några månader och sen träffades vi inte förrän till sommaren då jag gjorde audition och fick rollen.
Vikander med motspelaren Aaron Johnson.
Hur funkar det annars? Får du manus skickade till dig eller söker du själv upp intressanta projekt?
- Jag har ju agenter i England, Europa och USA. Det är sådan ruljangs av manus därute och det är också en massa logistik som ska funka. Jag får manus skickade via agenterna och det är så det fungerar i stort sett utomlands men också i Sverige. Man får ett manus, men det betyder inte att man har fått rollen. Ibland har jag varit med om att man fått ett erbjudande om en roll, annars är det en lång process, man ska träffa regissörer och göra provfilmningar och träffa andra skådisar.
Har du någon gång tackat nej till något du ångrat?
- Nej, men det är tufft att tacka nej, fast hittills har jag valt rätt.
Kitty som du spelar i Anna Karenina är väldigt olik din karaktär Katarina i "Till det som är vackert". Hur skiljde sig förberedelsearbetet åt, när du som skådis skulle "gå in i rollen"?
- Det var väldigt olika eftersom det är väldigt olika filmer, sen spelar det såklart roll vilken regissör det är. Inför vissa roller måste man träna språk, som till den i "A Royal Affair" när jag skulle prata danska och även i "Anna Karenina" hade jag en dialect coach och det tog mycket tid. Det är väldigt olika och det är det som är fantastisk kul med alla olika projekt man får vara med i.
För rollen i danska "A Royal Affair" har hon blivit nominerad till många priser, bland annat tidningen Empires Rising Star.
Vilken av dessa roller var roligare att göra?
- Det är nog det, det är så olika och jag skulle nog säga att det är som en konstnärlig törst som alltid finns som när man får en roll... Som nu, när jag precis är färdig med inspelningarna av "Hotell" som Lisa (Langseth) skrivit. Det är vår andra film och det var ett helt fantastiskt manus med en roll som nog var det tuffaste jag gjort på länge.
Kan du berätta lite om filmen?
- Det handlar om en kvinna, som jag spelar, som utåt sett har allt, karriär, en pojkvän som hon planerar att gifta sig mer, skaffa barn med och sen är hon med om ett stort trauma som förändrar hennes liv för alltid. Hon får svårt att närma sig livet som det var, då det inte alls känns som hennes längre och hon börjar gå i gruppterapi. Snart tar gruppen saken i egna händer och börjar utföra terapi på varandra. De checkar in på olika hotell...
Hotell?
- Ja, precis - Hotell! På hotellen kan de sen låtsas vara den personen de skulle vilja vara. Lite som att varje gång man flyttar in i ett nystädat rum, får man börja om på nytt.
Hur var det att jobba med Lisa igen?
- Det var fantastiskt roligt. Lisa är en vän nu och vi kan kommunicera på ett annat sätt. Hon är enormt trygg, inspirerande och jag har alltid sett upp till henne så det var jättekul att jobba ihop igen.
Snart återförenas Alicia med regissören Lisa Langseth i filmen "Hotell".
Tror du ni kommer göra det fler gånger?
- Det kan jag aldrig säga. Hon är auteur, skriver sina egna manus, vilket hon gör otroligt bra så jag hoppas hon fortsätter! Men hon väljer också sina skådisar och det beror helt på vilken roll det skulle vara och så.
Har du några andra regissörer, svenska eller utländska som du gärna skulle vilja arbeta med?
- Det finns många namn på den listan. Så ja det har jag.
Någon särskild?
- Det är svårt att nämna någon speciell. Visst vill jag arbeta ihop med såna stora namn som de flesta skulle kunna tänka sig att jobba med, men... Joe Wright t.ex. var en dröm att få arbeta med. Jag har sett alla hans filmer och han är en enormt duktig filmskapare så det var jättestort att göra "Anna Karenina" med honom.
Har du någon drömroll, någon karaktär du gärna skulle vilja spela?
- Nej. det har jag inte. Alla roller är drömroller. Det blir en nyförälskelse varje gång jag får ett bra manus med en bra roll och hittills jag varit lycklig och bara fått jobba med sådana. Roller som gör mig rädd, ja, du vet som är svåra och tuffa.
Debutrollen i "Till det som är vackert" gav Alicia Vikander en Guldbagge.
Finns det något du inte skulle kunna tänka dig att göra på film?
- Nej, alltså jag älskar relationsdramer och karaktärer som är långt ifrån mig själv, så att jag måste pusha mig att göra vissa saker. Jag är lite junkie och får en kick av att se hur långt jag kan gå. Men jag genretjej, älskar också sci fi och fantasy och det hänger ju inte på genren om det är bra film. Och jag vill göra bra film.
Tittar du mycket på film?
- Ja såklart, det gör man. Det är min största hobby. Såklart man gör! Fast när man är inne i en inspelning, så har man inte tid så då blir det inte lika mycket. Men alltså jag har en enorm passion för film!
Har du någon favoritfilm?
- "Tree of Life" såg jag igen häromveckan, och "Vi måste prata om Kevin" såg jag rätt nyligen och den var otroligt bra.
Vad tycker du om för typ av skådespelare då?
- Jag ser upp kvinnor som Tilda Swinton, Cate Blanchett och Streep. Det är kvinnor med integritet, som hela tiden gör medvetna val och har säkert redan tidigt i sina karriärer valt kvalitet. Det känns som att man inte vet vilka de kvinnorna är då de spelar så mycket olika roller och gör det så bra.
Julianne Moore, en av Alicia Vikanders mest kända motspelare hittills. "The Seventh Son" får biopremiär senare under 2013.
Julianne Moore då? Hon är min idol. Du spelar mot henne i "The Seventh Son", hur är hon?
- Åh, Julianne, hon är helt fantastisk. Precis som man hade hört att hon skulle vara. Hon har världens största hjärta! Vi har många scener ihop, bara hon och jag och det var jätteroligt att får spela mot henne, för man liksom spelar med henne. Hon är otroligt lyssnande och närvarande och man kände sig trygg. Hon spelar den ondaste av häxorna och jag är till hälften människa och till hälften häxa... Vi var i Vancouver och spelade in en dag då min mamma var på besök och när jag kom ut ur trailern satt hon och Julianne och pratade om hur det är att vara morsor och så. Hon är verkligen helt underbar.
Vad är ditt nästa projekt?
- Det är inte en svensk, men utländsk film.
Får du säga mer?
- Nej.
Sedan vi gjorde intervjun blev det klart att Alicia Vikander fått en roll mot Benedict Cumberbatch i den kommande filmen om Wikileaks, "The Fifth Estate". Om ett par veckor har "Anna Karenina" svensk biopremiär, och något säger oss att vi får se mycket mer av den unga talangen framöver, både i svenska och utländska produktioner.
