Hon må vara okänd för de flesta men i nya Netflix-serien "Luke Cage" står hennes tuffa polis Misty Knight lika starkt som titelns muskelberg till superhjälte. Vi träffade skådespelerskan Simone Missick under en pressträff i Paris för att prata om hennes arbete i "Luke Cage".
Hade du någon tidigare kännedom om Luke Cage-serierna, och din karaktär Misty Knight i synnerhet?
- Jag hade hört talas om Luke Cage, men jag visste inte vem Misty Knight var. Jag visste till och med inte att jag faktiskt skulle spela Misty förrän jag hade fått jobbet. Jag gjorde min provspelning för en karaktär som kallades ”Missy” som var en ganska generell provspelning.
Seriens showrunner Cheo Hodari Coker har tidigare jobbat på den hyllade polisserien ”Southland”. Pratade ni någonsin om hans bakgrund där och hans syn på kvinnliga poliskaraktärer?
- Nej, inte riktigt. Men min man (Dorian Missick) var med i ”Southland” där han spelade Regina Kings partner och han har berättat för mig hur mycket hon och Cheo pratade om hennes karaktär. Så även om vi inte pratade så mycket om just ”Southland” så märktes hans erfarenhet från den serien när vi bollade idéer kring Misty. Och jag tycker verkligen han skriver intressanta och komplexa roller för kvinnor.
Med en produktion som denna får man ständigt jobba med olika regissörer på varje avsnitt – hur tycker du att det arbetet fungerar?
- En del regissörer var stora serietidningsfans och fokuserade mer på det visuella och få till snygga actionscener, medan andra var mer intresserade av de mindre karaktärsdrivna scenerna. En av mina favoriter var Tom Shankland som regisserade avsnitt nio. När jag höll på att filma avsnitt åtta kom han och hälsade på mig i min trailer för att prata med mig och han brann verkligen för skådespeleriet. Han lät mig improvisera och göra massa teatrala grejer – och för mig som skådespelare att ha sådan gedigen respons från en regissör är underbart. Att få tillfälle att verkligen utveckla en karaktär som man har jobbat med flera veckor är något man sällan får. Så vissa regissörer är verkligen där för att hålla det så som Netflix och Marvel vill ha det, medan andra verkligen vill berätta och skildra en intressant historia.
Hur ser du på utvecklingen för – främst afroamerikanska – kvinnliga huvudrollsinnehavare inom tv och film?
- Det har definitivt blivit bättre, men det finns mycket kvar att göra. Kvinnor är ofta huvudkonsumenterna inom tv och film men samtidigt är vi inte representerade i alls lika stor utsträckning – varken framför eller bakom kameran. Jag tror att en del av lösningen är att representationen bakom kameran behöver blir mer jämlik för att fler kvinnliga huvudroller skall komma fram. Om man tittar på ”Jessica Jones” till exempel så var Carrie-Anne Moss karaktär en typisk mansroll egentligen, men man gick inte den traditionella vägen. Jag vet inte exakt hur den processen gick till men jag kan tro att en anledning till det valet var att producenten var en kvinna. Det gäller att se utanför boxen, och det tycker jag att Marvel är väldigt bra på det. Titta bara på den nya Iron Man, som ska vara en ung afroamerikansk tjej. Sånt gillar jag!
Du som har en del bakgrund inom just tv – har du sett några förändringar angående detta?
- Jag tycker tv-världen är i ett mycket intressant skede just nu. Om man ser till serier som "Insecure" på HBO och Ava DuVernays "Queen Sugar" så har vi starka kvinnliga producenter som kräver representation i produktionen. Från makeup-teamet till manusförfattare och regissörer – kvinnor, framför allt då rasifierade kvinnor, får tillåtelse att ta plats. De stärker det som de porträtterar på skärmen för att de gör skillnad i verkligheten också. Så det har börjat märkas, men problemet ligger i att det inte bara ska vara män och kvinnor av olika minoriteter som gör detta – alla bör kräva mångfald!
Musik är något som tar stor plats i ”Luke Cage” - vad lyssnar Misty Knight på?
- Jag tror att Misty – eftersom hon är tuff person med fysiskt krävande arbete – lyssnar mycket på musik som kickar igång henne. Så hon lyssnar nog en del på Biggie och Jay-Z, men också Lil’ Kim och Foxy Brown – starka kvinnliga förbilder. Men jag tror också hon lyssnar en del på klassisk jazzinspirerad musik som Etta James, Miles Davis och John Coltrane. Eftersom hon är uppvuxen i Harlem med nära relation till sin pappa tror jag hon växte upp med mycket sånt.
Hur mycket av dig själv har du tagit med i porträtterandet av din karaktär?
- Mycket mer än vad jag har gjort förut och jag tror mycket av det beror på Cheo och manusförfattarna och deras syn på karaktären. Att det inte är något som är skrivet i sten utan att det finns utrymme att forma karaktären på det sätt som jag känner. En del saker känns helt enkelt inte naturligt, och när jag säger till om det är de väldigt öppna till förändring. Så jag känner att jag verkligen fick sätta min egen prägel på Misty.