11 bästa serierna att se på Netflix i sommar

House of Cards (2013-)

Nåväl, det blir ingen nådig start, det måste jag medge. Tar du dig an ”House of Cards” slängs du nämligen in i hetluften direkt – en hetluft av svettiga möten i Ovala rummet, hektiska journaliststrapatser, ödesmättade TV-intervjuer, flåsande joggingturer och rökiga rökstunder hemma hos paret Underwood. Frank Underwood (Kevin Spacey) är en ambitiös, målmedveten och hänsynslös kongressledamot som inte viker sig för någon. Hungrigt äter han sig uppåt genom det politiska korthuset, vilket paketeras snyggt och effektivt i spänning och nerv (föga förvånande då thrillermästaren David Fincher varit involverad). Manus, regi, foto, skådespeleri och de flesta ytterligare komponenter håller för det mesta hög klass i denna Netflix-distribuerade serie. Det bästa med hela serien är Robin Wright som är fantastisk som Claire Underwood.

Luther (2010-2013)

Ah, kallblodiga mord av ishjärtade mördare – här kan väl ingen värme finnas? Jo, jag måste nog dessvärre informera om att det även här tenderar att hetta till. Detektiv John Luther, spelad av herr boss Idris Elba, är nämligen en sådan där karaktär som vandrar den tunnaste av linor – den mellan geni och galenskap, som det så vackert brukar heta. Han är en mordgåteknäckare av rang, men dessvärre också en relationsknäckare av likvärdig rang. Han har list, passion, oortodoxa arbetsmetoder och (för att göra det hela än mer problematiskt) även en våldsam sida som han anstränger sig för att kontrollera. BBC-produktion, Londonmiljöer och en bunt vassa skådespelare kryddat med rafflande spänning och intressanta karaktärer gör detta till en mycket sevärd kriminalserie.

Prison Break (2005-2009)

I några avsnitt är det vinter och kyligt på fängelsegården, men i övrigt blir nog faktiskt också detta mest bara svettigt och adrenalinpumpande. Michael Scofield, en smart arkitekt, rånar en bank för att placera sig själv i ett fängelse. Varför? För att komma i kontakt med sin dödsdömde bror och med hjälp av en välkonstruerad mästerplan få ut densamme ur fängelset. Det låter som en helt osannolik idé, och serien bygger mycket riktigt på en del osannolika händelser och twistar. Men vad gäller spänning finns inte mycket som slår ”Prison Break” (om vi håller oss till de två första säsongerna – de två sista är stundtals plågsamt framtvingade). Det är tight, nervigt och kontant pulshöjande, med cliffhangers som får en att vilja slita sitt hår. Det är för övrigt en njutning att se Robert Knepper som psychoskurken T-Bag och William Fichtner som pillerknaprande FBI-agent.

Family Guy (1999-)

Den tecknade humorserien vars tidiga år kantades av årslånga avbrott och anklagelser om att vara alltför lik ”The Simpsons” är nu ett av de största fenomenen i modern TV-kultur. En serie som trots sin grova och provocerande humor har lyckats få människor runt om i världen att dra på smilbanden. Kontroversiell och vågad är bara förnamnet men samtidigt är det också en serie som effektivt och briljant varje vecka lyckas göra narr av nästintill vad som helst. ”Family Guy” har dessutom satt så kallade ”cutaway gags” på kartan – korta humoristiska sketcher eller inslag som oftast inte har någon koppling till själva händelseförloppet. Netflix ”Family Guy”-utbud är inte ultimat då många av de tidigare och de allra nyaste säsongerna saknas. Men det finns ändå tillräckligt mycket för att få sig många goda skratt. Med sex säsonger och avsnitt som ”Blue Harvest” (parodi på ”Sjärnornas krig”) och Emmy-belönade ”Road to Multiverse” tillgängliga är ”Family Guy” ett självklart val om det är humor och satir du letar efter.

Bron (2011-)

Första säsongen av den svensk-danska supersuccén ”Bron” som har fått sig både en amerikansk remake (”The Bridge”) och en fransk-brittisk (”The Tunnel”) är en av få skandinaviska serier som håller hög klass hela vägen fram och som har lyckats även utomlands. Den förtjänar helt klart din respekt och tid. Självklart inte bara för att den har gjort succé utan för att den också är riktigt bra och lever upp till lovorden. Sofia Helin och Kim Bodnia spelar en svensk respektive en dansk polis som tvingas samarbeta då en kropp hittas precis på gränsen mellan Sverige och Danmark, nämligen på Öresundsbron. Med en mörk, dyster och typiskt kall skandinavisk stämning lyckas ”Bron” alltid vara spännande och nervkittlande. Vem kan mördaren vara och kommer den skyldige att komma undan eller inte? ”Bron” är en serie att rekommendera om du är trött på det svenska kriminalutbudet men ändå vill ha något lokalt.

Star Trek (1966-1969)

Ett av världens största och bästa science-fiction-varumärken någonsin är utan tvekan Gene Roddenberrys ”Star Trek”. Alla tre säsonger av originalserien, som gjorde science-fiction och filosofi populärt på mainstream-TV, finns på Netflix. Det kan inte bli mycket mer klassiskt än 60-talets charm blandat med William Shatners excentriska och underbara överspel som Kapten Kirk, Spocks känslolösa uttryck och det fantastiskt vackra och spektakulära rymdskeppet Enterprise. Trots att senare ”Star Trek”-serier som ”The Next Generation” är ännu bättre och gjorde än större inverkan på science-fiction och TV-utbudet är originalserien en av de absolut viktigaste serierna någonsin. Under en tid när samhällsproblemen i USA och många andra delar av världen var kaotiska gled Enterprise-besättningen in i vardagsrummen med budskap om fred, rättvisa, filosofi, jämställdhet, respekt, jämlikhet och mångkultur. ”Star Trek” är både rolig, spännande, allvarlig, lärorik och alldeles underbar.

The Fall (2013-)

Om det är något britterna kan utan och innan är det kriminalserier. ”The Fall” är ytterligare ett exempel på en sådan serie som i lugn och ro lyckas utveckla fantastiskt välskrivna och välspelade karaktärer samtidigt som handlingen bara blir mer och mer intensiv och oemotståndlig. Gillian Anderson spelar en seriös och auktoritär kriminalare med en blick som kan skära genom stål. Jamie Dornan spelar en ung man som på dagarna arbetar och spenderar tid med sin fru och sin dotter men som på kvällarna attackerar unga kvinnor. ”The Fall” är en psykologisk thrillerserie som helt enkelt handlar om två jägare. En som jagar rättvisa och en som jagar tillfredställelse genom att mörda. Det är en knivskarp och intensiv serie som gräver djupt i det allra mörkaste för att skapa stämning och spänning. En kort men ack så grym serie!

The Inspector Lynley Mysteries (2001-2008)

Egentligen den första serien på listan som är genuint sval. Inte alls i ropet och ständigt i skuggan av den mer brett framgångsrika "Morden i Midsomer". Men efter att trotjänaren Tom Barnaby pensionerat sig finns nu inte mycket kvar i den sommartraditionen och det börjar i ärlighetens namn bli en riktigt trött historia. Men suget efter brittiska mordfall och kriminalutredningar dröjer sig kvar i den svenska sommarkvällen, och då är Kommissarie Lynley ett mycket gångbart tips. Lynley är stilig, har en flott bil, studiebakgrund från Oxford och tar gärna ett glas rött efter en god dags arbete. Tillsammans med den mer arbetarklassorienterade assistenten Barbara Havers utreder han brottsfall med stilsäkra titlar som ”Payment in Blood” och ”Well-Schooled in Murder”. Med detta och en kopp te utlovas en mysig deckarkväll!

Twin Peaks (1990-1991)

Sist men sannerligen inte minst: den TV-serie som påverkat mig mest och som efter en lång tids bearbetning fortfarande dröjer sig kvar i och inspirerar mitt – och många andras – inre. Och det ska väl till en David Lynch för något sådant. Det är nämligen han som, tillsammans med medförfattaren Mark Frost, ligger bakom detta fullkomligt säregna och i text svårbeskrivna småstadsmysterium, där den 16-åriga Laura Palmer hittas död, ”wrapped in plastic”. In i det lilla samhället träder FBI-agenten Dale Cooper, oemotståndligt spelad av Kyle MacLachlan, vars uppdrag är att lösa ett mordfall som ska visa sig vara en del av den stora frågan om hela livets mysterium. Har du fastnat för "True Detective" så är ”Twin Peaks” ett måste. Eller, ja, ett måste är det i vilket fall. Och glöm inte att ugglorna inte är vad de verkar vara.